Svenska

<p>En kväll i juli 1965 påträffas en ung kvinna död i sitt hem i ett idylliskt radhusområde söder om Stockholm. Polisen avfärdar det först som självmord, men snart står det klart att hon blivit mördad. Men av vem och hur? Därmed inleds den största och mest komplicerade mordutredningen i Sverige före Palmemordet. Den legendariske kommissarien G.W. Larsson leder arbetet. </p><p>Mordet väcker stor uppmärksamhet, och även stor skräck, för det visar sig att gärningsmannen gått till verket med stort raffinemang, och utredarna fruktar en upprepning. När mördaren till slut grips visar det sig att han funnits under polisens näsa hela tiden. Och inte nog med det: han frikänns sensationellt nog i tingsrätten. </p><p><i>Söndagsvägen</i>, som bygger på djupgående arkivstudier och intervjuer, är inte bara den sanna berättelsen om ett brott, utan är även en skildring av Sverige under rekordårens topp, och då inte bara av dess välstånd och framtidsoptimism, utan även av dess förträngda och mörka undersida. </p><p><b>Om författaren</b></p><p>Peter Englund (f. 1957) är fil.dr i historia och professor. Han har skrivit en rad böcker om svensk och internationell historia, som i flera fall varit succéer även utomlands. Han är sedan 2002 ledamot av Svenska Akademien och var 2009 2015 dess ständige sekreterare. </p>

En aprilkväll 2004 sker ett brutalt rånmord på en enslig gård i den lilla byn Kalamark i Norrbotten. Polisens misstankar riktas snabbt mot 41-årige Kaj Linna, en försäljare som tidigare gjort affärer med offren. Efter att Kaj Linna gripits på flykt i Wales döms han mot sitt nekande till livstids fängelse. Ett drygt år efter domen får kriminalreportern Stefan Lisinski genom ett tips upp ögonen för fallet. Ju fler stenar han lyfter på, desto märkligare verkar det hela. Stämmer det verkligen att Kaj Linna har begått mordet? Och om han är oskyldig, hur ska man då kunna bevisa det? Att ta ett liv är ett svindlande reportage i bästa true crime-anda. En berättelse om undermåligt polisarbete, fartblinda åklagare och hur en journalists envisa arbete bidrog till att en oskyldig man friades efter 13 år bakom galler. I och med Kaj Linnas frikännande väcks också den verkligt brännande frågan: Vem är den riktige mördaren? * Stefan Lisinski (f. 1952) arbetar som kriminalreporter på Dagens Nyheter. Han förärades 2017 med Föreningen Grävande Journalisters hedersomnämnande vid utdelningen av priset Guldspaden. Juryns motivering löd: För långt och uthålligt grävande i ett rättsfall som de flesta andra valt att glömma, och där Kaj Linna nu beviljats resning. "En historisk journalistisk gärning. Stefan Lisinskis bok förtjänar att läsas av många." Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter "I historien kring fallet Kaj Linna finns det gott om mörker, tragik, ond bråd död, orättvisa, lögner och jämngrått jävla elände. Om allt detta kommer ni få läsa i boken ni har framför er. Men det finns också enstaka ögonblick av ljus. Värme. Medmänsklighet och förtröstan. Inte sällan är det just Stefan Lisinski som står för dessa ögonblick." Anton Berg, journalist

Nyfiken och smått förundrad gav sig Peter Eriksson ut på jakt i manlighetens ingångar och återvändsgränder: - Hur går det ihop att män generellt sett har sämre skolbetyg men högre lön än kvinnor ? - Varför är de flesta män rädda för bögar än att råka ut för en bilolycka ? - Varför får män inte medge starka känslosamma kopplingar till personer eller saker (motorfordon, handeldvapen och slutspelsfinaler undantagna)? - Är manligheten i kris? Och om så är fallet, hur ska vi få den att gå i terapi när män anser att psykologer bara är till för hysteriska fruntimmer och yxmördare?

Nominerad till AUGUSTPRISET 2016 "Det är så välskrivet och så viktigt att den här boken borde bli en grundbok i ekonomi för alla svenskar." Dagens Nyheter "en av årets viktigaste böcker" Gotlands Tidningar "Fattigfällan är en bok som skulle kunna bli politisk dynamit om nån tar upp den till diskussion, om nån tar människorna det handlar om på allvar - förr eller senare kan det vara vem som helst av oss." Åsa Linderborg, Aftonbladet VI SVENSKAR TROR gärna att det finns ett tryggt skyddsnät om något händer. Socialförsäkringar och inte minst socialtjänsten ser till att inga blir vräkta eller behöver svälta. Men sanningen är att alltfler glider igenom skyddsnätet, att socialtjänsten på många platser havererat totalt och att den växande skaran fattiga i Sverige möter ett system som misstänkliggör och kontrollerar dem, snarare än att erbjuda hjälp. Beata har en ordentlig utbildning, en fin lägenhet och har själv uppfostrat fyra barn utan att någonsin vara sen med en enda räkning. Visst, hon har aldrig haft det fett, men hon har blivit expert på att hushålla med sina tillgångar, tagit knäck efter knäck och aldrig varit rädd för att ta i. Hur kunde det bli så att hon som alltid varit så kompetent till sist är en av dem som köar utanför Frälsningsarméns matutlämning? Som tar dyra sms-lån och pantsätter sina smycken för att inte bli vräkt. Det enda misstaget hon begick var att bli långvarigt sjuk. I Fattigfällan får vi följa Beatas kamp med socialen och hennes strävan efter att försöka få en stunds trygghet för att orka bli frisk innan det är för sent. Beata är ett fiktivt exempel på alla de som farit illa när olyckan varit framme, men allt som händer henne i boken är baserat på verkliga händelser. Om författaren Charlotta von Zweigbergk är journalist och författare. Under decennier har hon arbetat som frilansjournalist inom ämnen som populärpsykologi, personporträtt och samhällsfrågor. Fattigfällan är hennes elfte bok. Tidigare har hon skrivit romaner och livsstilsbetonade faktaböcker. Uppläsare Louise Raeder

Nominerad till AUGUSTPRISET 2016 "Det är så välskrivet och så viktigt att den här boken borde bli en grundbok i ekonomi för alla svenskar." Dagens Nyheter "en av årets viktigaste böcker" Gotlands Tidningar "Fattigfällan är en bok som skulle kunna bli politisk dynamit om nån tar upp den till diskussion, om nån tar människorna det handlar om på allvar - förr eller senare kan det vara vem som helst av oss." Åsa Linderborg, Aftonbladet VI SVENSKAR TROR gärna att det finns ett tryggt skyddsnät om något händer. Socialförsäkringar och inte minst socialtjänsten ser till att inga blir vräkta eller behöver svälta. Men sanningen är att alltfler glider igenom skyddsnätet, att socialtjänsten på många platser havererat totalt och att den växande skaran fattiga i Sverige möter ett system som misstänkliggör och kontrollerar dem, snarare än att erbjuda hjälp. Beata har en ordentlig utbildning, en fin lägenhet och har själv uppfostrat fyra barn utan att någonsin vara sen med en enda räkning. Visst, hon har aldrig haft det fett, men hon har blivit expert på att hushålla med sina tillgångar, tagit knäck efter knäck och aldrig varit rädd för att ta i. Hur kunde det bli så att hon som alltid varit så kompetent till sist är en av dem som köar utanför Frälsningsarméns matutlämning? Som tar dyra sms-lån och pantsätter sina smycken för att inte bli vräkt. Det enda misstaget hon begick var att bli långvarigt sjuk. I Fattigfällan får vi följa Beatas kamp med socialen och hennes strävan efter att försöka få en stunds trygghet för att orka bli frisk innan det är för sent. Beata är ett fiktivt exempel på alla de som farit illa när olyckan varit framme, men allt som händer henne i boken är baserat på verkliga händelser. Om författaren Charlotta von Zweigbergk är journalist och författare. Under decennier har hon arbetat som frilansjournalist inom ämnen som populärpsykologi, personporträtt och samhällsfrågor. Fattigfällan är hennes elfte bok. Tidigare har hon skrivit romaner och livsstilsbetonade faktaböcker. Uppläsare Louise Raeder

En aprilkväll 2004 sker ett brutalt rånmord på en enslig gård i den lilla byn Kalamark i Norrbotten. Polisens misstankar riktas snabbt mot 41-årige Kaj Linna, en försäljare som tidigare gjort affärer med offren. Efter att Kaj Linna gripits på flykt i Wales döms han mot sitt nekande till livstids fängelse. Ett drygt år efter domen får kriminalreportern Stefan Lisinski genom ett tips upp ögonen för fallet. Ju fler stenar han lyfter på, desto märkligare verkar det hela. Stämmer det verkligen att Kaj Linna har begått mordet? Och om han är oskyldig, hur ska man då kunna bevisa det? Att ta ett liv är ett svindlande reportage i bästa true crime-anda. En berättelse om undermåligt polisarbete, fartblinda åklagare och hur en journalists envisa arbete bidrog till att en oskyldig man friades efter 13 år bakom galler. I och med Kaj Linnas frikännande väcks också den verkligt brännande frågan: Vem är den riktige mördaren? * Stefan Lisinski (f. 1952) arbetar som kriminalreporter på Dagens Nyheter. Han förärades 2017 med Föreningen Grävande Journalisters hedersomnämnande vid utdelningen av priset Guldspaden. Juryns motivering löd: För långt och uthålligt grävande i ett rättsfall som de flesta andra valt att glömma, och där Kaj Linna nu beviljats resning. "En historisk journalistisk gärning. Stefan Lisinskis bok förtjänar att läsas av många." Peter Wolodarski, chefredaktör Dagens Nyheter "I historien kring fallet Kaj Linna finns det gott om mörker, tragik, ond bråd död, orättvisa, lögner och jämngrått jävla elände. Om allt detta kommer ni få läsa i boken ni har framför er. Men det finns också enstaka ögonblick av ljus. Värme. Medmänsklighet och förtröstan. Inte sällan är det just Stefan Lisinski som står för dessa ögonblick." Anton Berg, journalist

Varför älskar unga killar att rita snoppar i snön? Hur kommer det sig att sju av tio män har ett smeknamn på sin penis? Vad får en man att skicka en dickpic? I Män visar kuken för mig söker journalisten Caroline Hainer svaren. I fokus står det manliga könet, och inte minst mäns komplexa relation till detsamma. Sökandet leder henne mot såväl en ifrågasatt manlighet som till den antika konsten, lagboken, valkampanjer och de riktigt mörka skrymslena på internet. Om författaren/Uppläsaren Caroline Hainer (f. 1976) är författare och kritiker med inriktning på film och tv. Hon har tidigare gett ut två romaner: Inte helt hundra (2013) &Åsneprinsen (2016).