Svenska

<p><b>Den nödvändiga källan till kunskap och hopp</b></p><p></p><p><i>Greta Thunbergs tal skakade om världen. Med Klimatboken har hon skapat ett verktyg för alla som önskar rädda densamma.</i> </p><p>Det ser ut som ett omöjligt uppdrag: att påverka klimatförändringarna och säkra en trygg framtid för jordelivet i en skala och hastighet som vi aldrig tidigare har sett. Oddsen är usla och tiden är på väg att ta slut. Men situationen går att förändra. Runtom i världen har geofysiker och matematiker, oceanografer och meteorologer, ingenjörer, ekonomer, psykologer och filosofer använt sin expertkunskap för att utveckla en djup krisförståelse. </p><p>Greta Thunberg har skapat <i>Klimatboken </i>i samarbete med över hundra av dessa experter och tänkare för att utrusta oss med den nödvändiga kunskapen. Texterna spänner över vitt skilda områden och ger oss en unik källa; här får vi hela bilden av planetens tillstånd, vilket krävs för att en aktionsplan ska vara möjlig. </p><p>Ifall en ensam flickas skolstrejk kunde leda till en global protest, vad kan vi då åstadkomma om vi gör något gemensamt? Det är nu det måste ske, och det är vi som ska göra det. </p>

En klimathistoria beskriver hur klimatet har förändrats under de senaste dryga 100 åren och hur klimatförändringarna har uppfattats av sin samtid. Den blickar också längre tillbaka i tiden, som till den globala avkylningen för 4 000 år sedan.<br/>Boken tar dig med till Antarktis, Newfoundlands fågelberg, skogsbränder i Indonesien och låglänta korallöar, men också till stora FN-konferenser som Rio 1992 och Kairo 1994. Den tar hjälp av naturen, men också av skidåkare och upptäcktsresande, när klimatet ska beskrivas. Klimatvetenskap och klimatpolitik har också sin plats i boken.<br/>Det finns så mycket att berätta, som aldrig når ut. Något som jag tror varje journalist ser som en utmaning och därför har, efter mycken svett och möda, den här boken kommit till.

Djupt förändrad av sina upplevelser börjar Vladimir Megré skriva böcker om Anastasia och den vedryska kulturen. Precis som hennes löfte har denna bok blivit en internationell bestseller och rört miljoners hjärtan samt i många länder givit upphov till skapande av ekobyar. Anastasia är en bok för framtiden. Den ger oss en vision hur vi kan skapa våra samhällen i framtiden. Tillväxt och materiell utveckling gör inte människor lyckligare. Enligt många forskare måste vi idag slå in på en annan utvecklingsväg om vi inte ska förstöra planeten. Vi har glömt det enkla goda livet, vilket Anastasia visar oss kan leda till en grönskande planet med fria och skapande människor. Naturkvinnan Anastasia har blivit en förebild, hon och hennes vision.. Under de senaste 20 åren har Vladimir Megrés 10 böcker om kärleken till naturen väckt upp människor till att älska och glädjas åt naturen, samt att flytta ut på landsbygden. Anastasia förespråkar 1hektar mark som lämplig storlek för varje person eller familj att bygga sin släktgård på landet och inte skada ekosystemet. I landets östra delar har president Putin delat ut flera tusen hektar mark gratis. Villkoret är att jorden odlas eller används till någon kreativ verksam-het inom fem år, annars går marken tillbaka till staten. Nu har medborgarna i Ryssland fått möjlighet att gratis erhålla en hektar mark för varje familj, som vill flytta ut på landsbygden och ta hand om och/eller odla jorden. Anastasias idéer om att rädda jorden håller på att bli verklighet och hundratals ekobyar har redan skapats.

<p><b>Vår tid på jorden är en bok som skrivits för att inspirera och vägleda oss till att agera, då mänskligheten står inför en vändpunkt i vår historia och för jordens tillstånd. </b><b>Det som står på spel är inget mindre än självaste världen, såd</b><b>an vi känner den. Med en fundamental förändring i vårt tänkesätt kan mänskligheten lyckas med en övergång till global hållbarhet. </b></p><p><b>Förord skrivet av Bill Clinton.</b></p><p>Aldrig tidigare har människan haft så starka bevis för att hennes framtida välstånd i världen är beroende av vår förmåga att snabbt övergå till global hållbarhet. Vi står inför flera globala miljökriser och inför risken för att passera katastrofala brytpunkter, vilket kraftigt skulle underminera den mänskliga utvecklingen på jorden. Än så länge görs mycket lite för att motverka dessa risker. </p><p>En orsak är vår bristfälliga kunskap om människans problematiska situation och svårigheten för beslutsfattare över hela världen att verkligen förstå komplexiteten i de snabba sociala och miljömässiga förändringarna. </p><p>Boken försöker fylla denna kunskapslucka genom att tillhandahålla en så komplett och uppdaterad sammanfattning som möjligt av vår vetenskapliga förståelse av de globala miljörisker som vår moderna värld står inför. Boken är unik genom att den kombinerar vetenskap med fotografieri en berättelse om både risker och möjligheter i en sammanvävning av vetenskapliga bevis och fotografiska känslor som berör hjärta och hjärna. Dess främsta budskap är fullt av optimism. </p><p>Genom en djupgående förändring av våra perspektiv, där vi återkopplar våra samhällen till biosfären och inser den avgörande betydelsen för vår sociala välfärd och resiliens av att bevara jordens kvarvarande skönhet, har människan både tekniken och kunskapen för att påbörja sin mest utmanande och spännande resa någonsin - en transformation till en värld inom det säkra manöverutrymmet av planetens hållbara gränser. </p><p><b>Johan Rockström </b>är agronom och miljövetare. Han är professor i naturresurshushållning på Stockholms universitet och chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research (PIK), ett av Europas mest framstående centrum för klimat- och hållbarhetsforskning. Rockström utsågs för andra året i rad till Sveriges miljömäktigaste år 2013. Outtröttlig världsförbättrare kallades han av juryn. År 2015 var han sommar-, och vinterpratare i Sveriges Radio P1. </p><p><b>Mattias A Klum</b> är fotograf, naturfotograf, naturfilmare och författare. Hans fotografiska arbeten har publicerats i ett stort antal internationella tidskrifter. Han har sommarpratat i Sveriges Radio P1 1997 och 2008. Han har även varit värd i Vinter i P1 2014 och 2019.</p><p></p>

<p>Sverige håller på att förändras. Det snöar mindre, regnar mer och har blivit varmare. Ändå tänker många svenskar att klimatförändringar är något som drabbar andra människor i andra delar av världen. Så är det inte.</p><p>Redan idag har den globala uppvärmningen hotat vår tillgång på mat, gett oss nya sjukdomar och parasiter samt påverkat vår roll i världspolitiken. Och det är förmodligen bara början.</p><p>I <i>Världen som väntar</i> tecknar klimatjournalisten Peter Alestig på ett nyskapande sätt en bild av hur våra liv kommer att påverkas på sätt vi inte kunnat föreställa oss. Hur slår extremvädret mot vår hälsa och ekonomi? Hur ska vi klara energiförsörjningen när fossila bränslen fasas ut? Och hur försvarar vi demokratin när klimatfrågan ställer människor mot varandra?</p><p><i>»En bragd ... Att boken dessutom är forskningstung men lättillgänglig, övertygande utan pekpinnar, gör bedriften än större.«</i><br/><b>Dagens Nyheter</b></p><p>*</p><p><b>Peter Alestig </b>(f. 1982) är klimatredaktör på Dagens Nyheter. Han har länge bevakat frågor om klimat och hållbarhet, samt arbetat som Afrikakorrespondent. Tidigare har han gett ut boken <i>Fem år av fångenskap</i>.</p>

<p>Alla pratar om klimathotet. Men bakom klimatkrisen hotar en annan, mycket mer närliggande kris tillväxtens slut och civilisationens sammanbrott. Och vi rör oss mot den i svindlande hastighet. </p><p>Jonathan Jeppsson är chef för Aftonbladets grävredaktion och har tidigare skrivit den hyllade och prisbelönta boken <i>Åtta steg mot avgrunden</i>. Här fortsätter han sin jakt på svar och färdas in mot kollapsens innersta väsen. En omvälvande rapport påstår att vi är så nära att det till och med finns ett årtal: 2040. Men spåren leder också tillbaka till 70-talet och barndomens dolda orsakssamband. Vad är det för skuld som gömts undan? Hur kunde ett barn bara spårlöst försvinna? Och vad är det för märkligt flimmer vi ser runt omkring oss?  </p><p><i>Mot kollapsens hjärta </i>är en omskakande berättelse om vad som väntar oss när civilisationen bryter samman. Men det är också en resa in i glömskans rike - och en drabbande skildring av en pappa som bär på nycklarna till en annan värld. </p><p><i>"Ärendet är just att i egenskap av journalist granska systemet - att, som han skriver, inte kapitulera inför frågans komplexitet. Det lyckas han med, inte bara på grund av sin djuplodande kunskap, utan också tack vare den lätta och precisa prosan; utflykterna till barndomens landskap är lika enkelt och osentimentalt presenterade som hjärncellsdata och begrepp som exponentialfunktion. Efteråt lämnas man omsluten av kollapsens mörker, men med känslan av att ha fått en ny typ av mörkerseende: man kan nu skönja konturerna av hur allting hänger ihop. Det är ingen vacker syn, likväl är den helt och hållet livsavgörande. Helhetsbetyg: 5 av 5.</i>" BTJ, Linda Boodh</p><p><i>"Journalistiskt är 'Mot kollapsens hjärta' ett mastodontarbete, som inte blir mindre av att Jeppsson (...) i sin berättelse om civilisationens sönderfall väver in en gripande historia om den kollaps som samtidigt sker i hjärnan på hans alzheimersjuke far. Parallellerna mellan den privata och den samhälleliga katastro</i><i>fen fördjupar framställningen (...). Faderns resa genom det svenska folkhemmet och hans stegvisa försvinnande in i dimman är ett äreminne i sin egen rätt. 'Mot kollapsens hjärta' är en i ordets rätta bemärkelse systemkritisk bok. Det hedrar Jonathan Jeppsson att han väljer att inte avsluta den med de sedvanligt hurtfriska ropen om framtiden men också att han inte lägger sig platt inför sin egen förtvivlan. (...) Hans bok är i sig en motståndshandling."</i><i> </i>Aftonbladet, Björn Wiman</p><p><i>"'Mot kollapsens hjärta' skapar eftertanke. (...) I 'Mot kollapsens hjärta' finns en parallell historia om Jonathan Jeppssons pappas alzheimersjukdom. Det är en vacker historia som känns igen på många sätt. Föräldrarna som alltid funnits där, som är på väg bort. De blir skröpligare och orkar inte vara samma personer som de var i vår barndom. Det fungerar utmärkt som allegori över den globala civilisationens färd mot undergången."</i> ETC, Herman Geijer</p><p><i>"Den som läst Jonathan Jeppson tidigare känner igen sig.Klimatkrisen är värre än vi tror, de tekniska lösningarna som samhället hoppas på är luftslott som skingras av en sådan enkel sak som att räkna på de horribla mängder metaller och energi som den "gröna omställningen" behöver på global skala. </i><i>Men Jeppsons bok skiljer sig från huvudfåran i genren (...). Parallellt med dystopin finns två personliga berättelser: ett stilistiskt briljant porträtt av pappans Alzheimer; en om ett tvillingsyskon som dog vid födseln."</i> Göteborgs-Posten, Jonas Gren</p>

<p>"Barndomens somrar var soliga, fyllda av bad och naturupplevelser. Jag tittade på fåglar och hade mitt eget lilla zoo i trädgården. Men under ytan hände det saker. Sjöarna grodde igen, havet höll på att övergödas och ute i landskapet tystnade fågelrösterna när gifter spreds på åkrarna. Rachel Carson öppnade världens ögon med sin bok <em>Tyst vår</em>. Och det hon beskrev från USA hände även i Sverige. Miljö och natur blev mitt yrke."<br/><br/>Med en stark kärlek till naturen som utgångspunkt har Henrik Ekman bevakat miljöområdet i snart ett halvt sekel. Många miljöproblem har lyckligtvis fått sin lösning, men samtidigt har nya hela tiden dykt upp. Mer komplexa och globala, svårare att lösa.<br/><br/>Idag går sjöarna åter att bada i. Luften är frisk att andas. Miljögifternas offer har kommit tillbaka - havsörnen, gråsälen, uttern. Försurningen som hotade livet i många sjöar är under kontroll. Men världen över fortsätter jordbruk och skogsbruk att utarma den biologiska mångfalden. Och i slutet av den miljöresa som boken skildrar har klimatet blivit vår tids ödesfråga.</p>