Svenska

När Robert Musil tar sig an en av människans trognaste följeslagare, dumheten, är syftet inte först och främst att beskriva hur den kommer till uttryck utan snarare vad den är. Han döljer inte svårigheterna med att nagla fast den och inte heller paradoxerna som omgärdar den. Dess undflyende gestalt eftersöks i politiken, konsten och det sociala samspelet. Ett antal dumhetskategorier läggs fram, från den rena enfalden till fanatikerns blinda tro, från kitschen till det kalkylerande sinnet. Men Musil pekar också på dumhetens stora allmängiltighet och hur den ingår som komponent i en lång rad företeelser, även i framsteget och klokheten.

J.M.G. Le Clézio är en passionerad fi lmälskare. I Färder i fi lmens värld, 2007, berättar han lustfyllt om sina starka fi lm upp levelser, alltifrån 1940-talets seanser i mormoderns våning i Nice med en Pathé Babyprojektor och ett lakan som fi lmduk till möten med dagens unga koreanska fi lmskapare. Färden går via tidi ga mästare som Jean Vigo och Yasujiro Ozu och Marcel Carné till Antonioni, Godard och Bergman, vars Somma ren med Monika Le Clézio skriver om med särskild värme. J.M.G Le Clézio föddes i Nice 1940. Han har skrivit ett fyrtiotal böcker: romaner, noveller, essäer, m.m. Le Clézio tilldelades 2008 Nobelpriset i litteratur.

Detta är en ny, modern översättning (2017) av detta klassiska verk av Virginia Woolf. <p>"Hur ska vi enligt er uppfattning kunna förhindra krig?" - denna fråga, ställd i ett brev från en a­dvokat i London, utgör startpunkten för Virgini­a Woolfs essä Tre guineas som kom ut 1938. </p><p>Fascismen och nazismen hade vuxit sig starka i Europa och ett storkrig tycktes alltmer hotande. I essäns tre kapitel analyserar Virginia Woolf det samband hon ser mellan kvinnors underordning, manliga hierarkier och ett samhälles disposition för krig. I brev till tre olika mottagare - två kvinnor och en man - presentera­r hon de belägg hon funnit för sina teorier och diskuterar, ofta med dräpande ironi och humor, möjliga vägar till förändring. </p><p>Tre guineas är en lektion i kvinnohistoria men även en uppfordrande maning till motstånd mot fascism och militarism.</p>

På Flykt - En Essä Om Politiskt Sönderfall [Bok / Danskt band]

Med utgångspunkt i Friedrich Nietzsches "Antikrist" försöker Ulf I. Eriksson i detta kulturkritiska utkast till ett annat liv, med mystikers medverkan, vidga perspektivet in mot nutid. I blixtbelysning framträder här människans nygamla villkor - och förklaras som omänskliga. Hängivet underkastade sekelgamla offerföreställningar överlever vi - som samhällsdugliga spadskaft och medieslavar - i stället för att leva det odelade ögonblicket. Hos Mäster Eckhart, D. H. Lawrence, Raoul Vaneigem och andra skönjer författaren det primitivas och "det namnlösa vildas" väg ut, och menar att den yttersta tiden alltid är här och nu. Att paradiset är nu.

<p>Kan liberalismen fungera som grund för samhällsbyggandet? Det är den fråga som ställs i denna bok, med utgångspunkt i Thomas Hobbes <i>Leviathan</i>. Kan en långsiktigt stabil social sammanhållning garanteras utan hot om våld? Det är den liberala hypotesen. Kan den garanteras med hot om våld? Det är Hobbes hypotes.</p><p>Per Molander söker svaret med hjälp av samhällsvetenskaplig forskning baserad på spelteori men hämtar också viktiga byggstenar i historia och antropologi från länderna kring Medelhavet. Genom sammanvävningen av samhällsvetenskap med poesi och retoriska kommentarer blir <i>Akvedukten vid Zaghouan</i> till en personligt färgad vision av Västerlandets väg.</p>

Vattenspegel publicerades 1992 i o?versa?ttning av Bengt Jang­feldt med underrubriken »En bok om Venedig«. O?versa?tt­ningen gjordes fra?n ett manuskript som tillhandaho?lls av Brodskys amerikanska fo?r­lag. Da?refter gjorde Brodsky ett flertal fo?ra?ndringar i tex­ten ? bland annat lade han till ett nytt kapitel ? varfo?r den amerikanska utga?van, som ut­ kom efter den svenska, pa? flera punkter skiljer sig fra?n denna. Ha?r fo?religger fo?r fo?rsta ga?n­gen en reviderad och fullsta?ndig svensk o?versa?ttning av Vattenspegel av Bengt Jang­feldt, som dessutom skrivit ett efterord. Den ryskfo?dde poeten Joseph Brodsky (1940-1996) mot­ tog Nobelpriset i litteratur a?r 1987 med motiveringen: »fo?r ett vittfamnande fo?rfattar­ skap, pra?glat av tankeska?rpa och poetisk intensitet«.