Svenska

<p>Statsminister Tage Erlander regerar Sverige under 1950-talets rekordår. Framtidsoptimismen är stark när svenska folket åker på tältsemestrar och charterresor och många skaffar bil. I Stockholm byggs flera nya förorter och dessutom tunnelbana. </p><p>Sångaren Snoddas får tidernas genombrott i Lennart Hylands radiosuccé Karusellen, och även Lill-Babs, Siw Malmkvist och Owe Thörnqvist slår igenom, liksom det nya amerikanska fenomenet rock n roll med Elvis Presley, Chuck Berry och Little Richard i spetsen. Vurmen för det amerikanska gör att vi svenskar får en ny kategori ungdomar: raggarna. </p><p>I USA får vår filmstjärna Ingrid Bergman sin andra Oscar samtidigt som regissören Ingmar Bergman blir internationellt känd. Men vi svenskar föredrar filmer med Åsa-Nisse! </p><p>Sven Tumba gör ishockey till en folksport och i New York knockar Ingemar amerikanen Floyd Patterson och blir tungviktsmästare i boxning. I fotbolls-VM på hemmaplan 1958 blir det svenskt silver samtidigt som tv:n får sitt genombrott. </p><p><i>Vi minns 50-talet En nostalgitripp</i> fortsätter den rikt illustrerade serien med spännande återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare skrivit <i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> och <i>Winston Churchill De 222 bästa citaten</i> (2021)</p>

<p>Med landsfadern Per Albin Hanssons ord "Sveriges beredskap är god" ekande i öronen tog vi steget in i ett 1940-tal i skuggan av andra världskriget. Svenskarna handlade med ransoneringskort, drack kaffesurrogat och körde bilar med gengasaggregat. Revyförfattaren Karl Gerhard och tidningsmannen Torgny Segerstedt tycktes vara de enda som öppet vågade kritisera Nazityskland. I Hollywood gjorde ikonen Greta Garbo sin sista film, medan Ingrid Bergman slog igenom med <i>Casablanca</i>. Astrid Lindgren blev känd för böckerna om Pippi Långstrump och Vilhelm Moberg skrev nationaleposet <i>Utvandrarna</i>. Medeldistanslöparen Gunder Hägg satte inte mindre än 15 individuella världsrekord. Det svenska fotbollslandslaget tog OS-guld och hade en otrolig framgångsperiod. Tre av spelarna gjorde succé i italienska AC Milan under benämningen Gre-No-Li. Efter andra världskrigets slut inleddes statsminister Tage Erlanders långa bana och den ekonomiska framgångsperioden, rekordåren.                              </p><p><i>Vi minns 40-talet En nostalgitripp</i> inleder en serie med spännande och rikt illustrerade återblickar på Sveriges kultur och samhälle.   </p><p>ANDREAS NYBERG är författare och förlagsredaktör. Han har tidigare utkommit med <i>Winston Churchill De 200 bästa citaten</i> (2019) och<br/><i>Donald Trump Sagt och gjort av världens mest osannolika president</i> (2017).</p>

Myntboken 2025 Nr 55 Jubileumsutgåva [Bok / Häftad]

<p>Ingen av Sveriges grannar har gett landet lika många anledningar till misstänksamhet och rädsla som Ryssland. Ryssen är den hävdvunne farlige främlingen och det är inte svårt att förstå varför: skärgårdshärjningarna kring 1720, invasionen 1808, den tsaristiska repressionen vid förra sekelskiftet, Stalins tyranni och aggression mot Finland 1939, kärnvapenhotet under efterkrigstiden, Raoul Wallenbergs öde, Putins krig mot Ukraina, och så vidare. Vi har lärt oss att Ryssland = Fienden. Den här boken spårar Sveriges relation till Ryssland tillbaka till vikingatiden. För ett drygt millennium sedan var banden mellan våra länder nära och goda men relationen har senare definierats som arvfiendskap.   </p><p>Historien har aldrig varit förutsägbar, och framför allt - den är inte slut. Att Sverige nu lämnar sin alliansfrihet och rättar in sig i Natoledet är en direkt konsekvens av en historiskt betingad fruktan för grannen i öster. </p><p><i>"Bokens storhet ligger framför allt i att den lyckas skapa en fördjupad förståelse av hur nutiden och historien hela tiden samverkar i skapandet av vår världsbild och i bilden av den idealtypiske ryske fienden."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson </p><p><i>"Den som vill lära sig av och förvånas över Rysslands sätt att hantera inrikes och utrikes motståndare kan med fördel läsa Dick Harrisons bok (...).  Den kunde inte vara mer välkommen, och inte bara på grund av dess aktualitet utan också därför att den är det första seriösa, genomforskade försöket att skriva denna historia. (...) Kunskaper om de historiska relationerna mellan Sverige och Ryssland är nödvändiga om vi vill förstå de processer som pågår i dag. Författaren delar generöst med sig av sitt närm</i><i>ast encyklopediska vetande."</i> SvD, Bengt Jangfeldt</p>

Under perioden 1570-1660 koloniserades de stora barrskogsområdena i mellersta Skandinavien av skogsfinnar från det inre av Finland. De hade med sig sin speciella kultur och en annorlunda odlingsteknik. De bosatte sig i områden som kom att kallas finnskogar, finnmarker eller finnbygder. Den skogsfinska kulturen levde länge kvar i många områden, där vardagsspråket var den egna finska dialekten och de traditionstyngda släktnamnen ännu användes. Denna kultur och dess folk skulle komma att uppmärksammas av den finske Carl Axel Gottlund. Gottlund företog en resa genom de värmländska och norska finnskogarna under 1821. Resan skulle resultera i en av de främsta källorna till kunskapen om finnskogen som vi känner den idag - hans resedagbok, här i sin oförkortade version. Gottlunds syfte var att beskriva de skogsfinska ättlingarnas utbredning, bosättningar och släktförbindelser för att under resans gång allt mer sätta deras samtida livsvillkor i fokus. Hans resa får därigenom ett politiskt och konkret syfte, till styrelsemakternas oro, då knappt sju år förflutit sedan Norge tvingats till union med Sverige. När Gottlund blir underrättad om den hårda behandling de skogsfinska ättlingarna utsatts för av handelsmän, brukspatroner och ämbetsmän väcks hans önskan att i gränsområdet i Värmland i Sverige och Innlandet i Norge skapa ett skogsfinskt härad. Ett resultat av hans resa och gärning är denna resedagbok som är en för oss idag ovärderlig källa. Under de 200 år som förflutit sedan han företog sina vandringar har intresset för dess kultur varierat men ständigt fascinerat och förundrat. Det är därför en ny återutgivning av dagboken kan främja forskningen och ytterligare uppmuntra till förkovran i det skogsfinska kulturarvet. Redaktörer: Anna Ø. Forsberg Fil. mag. i kultur- och litteraturvetenskap. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum och arkivarie vid Länsmuseet Gävleborg. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningens etnologi. Driver förlaget Veidarvon. Niclas Persson Tenhuinen Fil. kand. i social och etnisk historia med inriktning mot finsk-ugrisk kultur. Tidigare antikvarie vid Torsby Finnkulturcentrum. Aktiv forskare i den skogsfinska befolkningen och dess historia.

<p><b>Den 14 oktober 1066 gick hertig Vilhelm av Normandie till angrepp mot kung Harold Godwinssons styrkor på Senlac Hill i sydöstra England. </b>Vilhelm segrade och kröntes till kung på juldagen. Segern innebar att England knöts politiskt och kulturellt till den franskspråkiga kontinenten och att en ny feodal regim etablerades på Brittiska öarna.</p><p>Dick Harrison skildrar den blodiga uppgörelse som har gått till historien som slaget vid Hastings.</p><p>I bokserien <i>Världens dramatiska historia</i> kombinerar författarna kunskap och berättarglädje. Här ges en fängslande inblick i historiens mest kända perioder och personöden.</p>

En släktkrönika från östra Värmlands finnmarker och bosättningarna Mortorp och Tannfallet i f.d. Gustav Adolf resp. Rämmens socken. Om hur torparnas skulder till brukspatronerna växer så, att de i praktiken blir livegna under bruket, men också om hur enstaka starka torpare som Per Jönsson i Mortorp har kraft och förmåga att i domstolen framgångsrikt hävda sin rätt mot överheten. Vi får också följa hur sonen, kraftkarlen Anders, som 50-åring i N. Tannfallet tar upp ett nytt torp som han lyckas behålla i egen ägo och arbeta upp till så stort välstånd, så att han vid sin död 1831, 96 år gammal, är smått förmögen. Hans släktingar och grannar i det väsentligt större arrendetorpet i söder blir däremot med tiden uppöver öronen skuldsatta. Vi får också se hur änklingen Anders vid 72 års ålder gifter om sig med 48 år yngre hustru och med henne får 2 söner samt hur släktkonstellationerna avlöser varandra i de tre bosättningarna på Tannfalllet.<br/>Bakgrunden i Mortorp och Tannfallet för släkterna Frykberg, Ahlén, Hellström, Dahlberg, Eriksson och Låås redovisas.