Svenska

<p>"En fascinerande l&auml;sning om sambandet mellan kropp och<br/>sj&auml;l, magi och vetenskap."<br/><em>BTJ</em></p> <p>Ibland f&aring;r vi h&ouml;ra osannolika historier om m&auml;nniskor som f&aring;tt hj&auml;lp mot sina kr&auml;mpor med n&aring;got de trott varit riktig medicin, men som sedan visat sig vara sockerpiller. S&aring;dana historier s&auml;tter fingret p&aring; den sv&aring;rdefinierade gr&auml;nsen mellan vad vi tror, vad vi k&auml;nner och vad som h&auml;nder i kroppen.</p> <p><em>Hoppets anatomi </em>handlar om varf&ouml;r en till synes verkningsl&ouml;s behandling kan p&aring;verka en sjukdom positivt. Varf&ouml;r kan sockerpiller ibland fungera lika bra som sm&auml;rtstillande medicin? Varf&ouml;r kan l&aring;tsaskirurgi g&ouml;ra patienter n&ouml;jda? Och hur kan en m&auml;rklig ritual f&ouml;re en t&auml;vling h&ouml;ja elitidrottarens prestation?</p> <p>Med fascinerande exempel fr&aring;n en rad omr&aring;den ber&auml;ttar Karin Jensen om hur v&aring;r hj&auml;rna bygger upp f&ouml;rv&auml;ntningar om vad som kommer att h&auml;nda. Oavsett om vi &auml;r medvetna om de f&ouml;rv&auml;ntningar som skapas eller inte, jobbar hj&auml;rnan med att st&auml;ndigt f&ouml;rutse framtiden och fyller sj&auml;lv i med information f&ouml;r att g&ouml;ra omv&auml;rlden begriplig. Hj&auml;rnan p&aring;verkas av allt i sin omgivning &ndash; det kan handla om utseende, lukt, smak eller orden p&aring; en etikett.<br/>I vissa fall kan placebo vara lika verksamt som &auml;kta l&auml;kemedel. Karin Jensens bok handlar om det g&aring;tfulla samspelet mellan kropp och sj&auml;l, hur det som st&aring;r p&aring; etiketten kan styra hur det smakar eller k&auml;nns, och hur vi alla p&aring;verkas av f&ouml;rv&auml;ntningar.</p>

Insekternas Planet - Om Småkrypen Vi Inte Kan Leva Utan [Bok / Inbunden]

Elsa Widding är energiexpert med flera ledande befattningar bakom sig i stora energibolag. Hon verkade bl.a. som expert i Regeringskansliet med ansvar för Vattenfall under den förra borgerliga regeringen. Widding gjorde sig då känd för allmänheten som en person med mod att tänka rationellt och självständigt genom att påvisa Vattenfalls extremt kostsamma köp av det holländska energiföretaget Nuon som en stor förlust för den svenska staten. Att hon fick rätt genom sin förmåga att bruka sunt ekonomiskt förnuft är idag vida känt. Elsa Widding är idag allvarligt bekymrad över hur klimatforskningen förvanskas redan innan den når ut från FN:s klimatpanel IPCC. Politikernas och mediernas cyklopsyn i energi- och klimatfrågan skapar på vaga grunder ångest och rädsla hos barn och vuxna och får varje skyfall och torka att bero på människans bidrag av koldioxid till atmosfären. Widding fruktar katastrofala konsekvenser om man låter konsensus cementeras till en religion som kväver vetenskap och sunt förnuft till tystnad. Detta är utgångspunkten i hennes nya bok Sunt förnuft om Energi & Klimat, där hon funderar över teknisk-existentiella frågor tillsammans med åtta medförfattare av olika expertbakgrund. År 1990 varnade FN:s klimatpanel IPCC på som de trodde goda grunder att om en fortsatt exponentiell ökning av koldioxidutsläpp, såväl som freoner och andra växthusgaser, skulle fortsätta så skulle konsekvenserna för jordens klimat år 2100 bli förödande. Den senaste rapporten från IPCC 2021 visar att den utveckling man befarade 1990 inte alls kommer att inträffa. Inte heller den utveckling man befarade i rapporten från 2013 anses längre sannolik, och någon global katastrof förutspås inte längre. När media förmedlar FN-chefens politiskt hänryckta bild av verkligheten leder den lätt till klimatångest och ogenomtänkta åtgärder som inte reducerar utsläppen globalt. Klimatet ser nu ut att följa ett medelscenario där problemet är att media har fått för sig att detta innebär en katastrof för allt liv på jorden, en katastrof som rättfärdigar aktivistiska journalister och politiker till panikskapande sensationsuttalanden. Den "brinnande klimatkrisen" existerar inte i det vetenskapliga underlaget till IPCC - det är masspsykosens mediala uttryck som nu är katastrofen för folket och klimatkrisen är alarmisternas egen existentiella kris.

<p>Bokens titel syftar på Einsteins berömda påstående "Gud spelar inte tärning" i debatten med Niels Bohr om slumpmässigheten i kvantmekaniken. Einstein såg Gud som synonym med naturlagarna, och var inte tilltalad av tanken på en Gud som ingriper i människors liv, och än mindre en Gud som vill ha personlig kontakt med människor. Isaac Newtons världsbild stod sig väsentligen orubbad i över tvåhundra år. Det var först i början av nittonhundratalet som man började ha skäl för en i grunden annorlunda ansats, inte bara mindre justeringar. Det är dock viktigt att ha i minnet att Newtons mekanik inte är fel, utan ofullständig. </p><p>Författaren tar med läsaren till vetenskapens frontlinjer inom kärnfysik, astronomi, kaosteori, logik, geologi och evolutionsbiologi. Han hävdar, med utgångspunkt i den moderna naturvetenskapen att det är fullt möjligt att Gud existerar, men vi kan varken bevisa det eller motbevisa det och att dagens naturvetenskapliga världsbild är fullt förenlig med att Gud verkar aktivt i världen, men vi kan vare sig bevisa eller motbevisa att så skett och sker. </p><p>Jan Blomgren är professor i tillämpad kärnfysik och företagsledare, och har tidigare varit föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum. </p>

<p>Upplevelser av fladdermöss är för de flesta människor begränsat till en mörk skugga som snabbt fladdrar förbi i skymningen, oförutsägbart och lite mystiskt. Faktum är att sommarnattens luftrum myllrar av fladdermöss. Men de är skygga och vi kan inte höra deras skrik i natten. Om man däremot skaffar sig en ultraljudsdetektor så upptäcker man snart en helt ny värld av mångfald. Det finns hela nitton olika arter i Sverige. Alla går att särskilja efter lätet, bara man har en ultraljudsdetektor. Några är mycket vanliga och finns nästan överallt, andra är extremt sällsynta. </p><p>De av våra nitton arter som är allra sällsyntast har faktiskt aldrig setts i Sverige, bara hörts med hjälp av ultraljudsdetektor. Människor och fladdermöss är intimt sammankopplade och vi har alltid haft dem i vår närhet. De vill gärna bo i våra hus, de gillar precis som vi att ha det lite lummigt omkring sig med lövträd, dammar och vattendrag, eftersom det är miljöer som ger en rik förekomst av insekter. Men fladdermössen ger också oss människor en hel del viktiga tjänster, det vi kallar för ekosystemtjänster. Globalt spelar fladdermössen en viktig roll för pollinering, fröspridning, bekämpning av skadeinsekter, och deras spillning används som högkvalitativt gödsel. Tyvärr är inte allt vi gör positivt för fladdermössen. Tusentals fladdermöss dör av vindkraftverk, våra vägar och järnvägar splittrar upp skogslandskapet och skapar barriärer för fladdermöss vilket minskar deras möjligheter att överleva. Vårt jord- och skogsbruk är inte alltid så gynnsamt för fladdermössen, och ljusföroreningar är ett tilltagande problem. </p><p>Men det går faktiskt att kombinera naturbruk och exploateringar med en rik fladdermusfauna. I den här boken visar vi hur man kan göra. Här får du också lära känna våra 19 arter, både till utseende och läte, och vi visar hur du lättare kan stifta bekantskap med denna dolda mångfald.</p>

<p>&rdquo;Jorden &ndash; v&aring;r planets historia och framtid &auml;r en typ av Sapiens om planeten, men d&auml;r cynismen &auml;r utbytt mot optimism. Den &auml;r full av fascinerande fakta.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Kajsa Ekis Ekman, Aftonbladet</span></em></p> <p>"Rockstr&ouml;m och Gaffney visar i sin t&auml;ta, uppr&ouml;rande och viktiga bok p&aring; en m&ouml;jlig f&auml;rdv&auml;g fram&aring;t, en ny riktning som f&ouml;ruts&auml;tter att jag, du, och de flesta av oss &auml;ndrar v&aring;ra liv."<br/><em>G&ouml;teborgs- Posten</em></p> <p>"F&ouml;rfattarna tappar aldrig styrfart: vi har chansen, det m&aring;ste g&aring;.....<br/>men det st&aring;r klart att detta &auml;r en bok som vill peka p&aring; m&ouml;jligheter, inte hinder."<em><br/>Sydsvenskan</em></p> <p>"Texten &auml;r mycket faktarik och tankev&auml;ckande. Den redog&ouml;r f&ouml;r vart vi &auml;r p&aring; v&auml;g, fokuserar p&aring; l&ouml;sningar och n&ouml;dv&auml;ndiga systemomst&auml;llningar. Sist &aring;terfinns en omfattande k&auml;llf&ouml;rteckning."<br/><em>BTJ</em></p> <p>Den v&auml;nder sig till alla med intresse f&ouml;r planeten jordens historia och framtid.</p> <p>Boken bakom Netflix-dokument&auml;ren<em> Breaking Boundaries - The Science of Our Planet</em>, ber&auml;ttad av David Attenborough. F&ouml;rord av Greta Thunberg.<br/><br/>Johan Rockstr&ouml;m &auml;r chef p&aring; v&auml;rldens ledande centrum f&ouml;r klimat- och h&aring;llbarhetsforskning. I Jorden &ndash; v&aring;r planets historia och framtid ber&auml;ttar han och kollegan Owen Gaffney v&aring;r planets historia &ndash; fr&aring;n den anhopning av gaser och partiklar som kretsade kring solen och som kom att m&ouml;jligg&ouml;ra livet p&aring; planeten, till de f&ouml;r&auml;ndringar som nu p&aring;verkar detta liv.<br/><br/>Vi har nyligen sett hur jorden drabbats av skyfall och &ouml;versv&auml;mningar, f&ouml;r&ouml;dande br&auml;nder, &ouml;kenv&auml;rme p&aring; uppemot 50 grader och minusgrader i bergen i Rio de Janeiro. Jorden f&ouml;r&auml;ndras framf&ouml;r v&aring;ra &ouml;gon. Men vilka processer styr tillst&aring;ndet p&aring; v&aring;r planet?<br/><br/>I en epokg&ouml;rande artikel 2009 kunde en grupp forskare ge ett &ouml;verraskande specifikt svar: processernas antal &auml;r nio. Samtliga &auml;r p&aring; v&auml;g att &ouml;veranstr&auml;ngas &ndash; vi st&aring;r och v&auml;ger p&aring; gr&auml;nserna. F&auml;rskvatten, klimat och biologisk m&aring;ngfald och de &ouml;vriga processerna har allesammans en l&aring;ng f&ouml;rhistoria som vi m&aring;ste f&ouml;rst&aring; f&ouml;r att kunna ta st&auml;llning till vilken framtid som &auml;r rimlig att hoppas p&aring;.<br/><br/>Jorden &ndash; v&aring;r planets historia och framtid skildrar en berg- och dalbana med m&aring;nga ov&auml;ntade sv&auml;ngar, stegringar och fall. Vi f&aring;r ocks&aring; l&auml;ra oss mycket om hur vi i dag vet s&aring; mycket om denna historia &ndash; en forskningsexpos&eacute; som i sig utg&ouml;r en omv&auml;lvande resa.</p>

<p>Hur kan naturlagarna vara så väl lämpade att hysa liv i universum? Det är som om kosmos hela tiden visste att det en dag skulle bli vårt hem.</p><p>Frågan har länge gäckat den moderna fysiken. Tillsammans med sin vän och kollega Stephen Hawking försökte Thomas Hertog i tjugo år finna ett svar genom en ny kvantteori om kosmos. I deras sökande fann de att även fysikens lagar utvecklas enligt en evolutionär logik. Den som följer utvecklingen bakåt i tiden kommer till slut att se hur partiklar, krafter och till och med tiden själv bleknar bort.</p><p>I den här boken presenteras upptäckten av den kosmiska evolution som lade grunden till Stephen Hawkings slutgiltiga teori. Världen har ingen tidlös struktur, fastställd en gång för alla. Naturlagarna föddes och utvecklades i takt med att vårt universum tog form.</p>