Svenska

<span style="font-size:12.0pt;font-family:'Times New Roman','serif';">FÖR FÖRSTA GÅNGEN finns nu här en samlad översättning av Dödahavsrullarna på svenska. Flertalet av dessa skriftrullar härstammar från det första århundradet före vår tideräknings början. De låg gömda i grottor vid Döda havet i nästan 2 000 år. Totalt representerar fynden ca 900 handskrifter, men de består av tiotusentals fragment. Inte förrän på 1990-talet blev allt material tillgängligt för forskarvärlden. Bakom texterna står en judisk sekt, som tolkade den Hebreiska bibeln i ljuset av sin situation och tillämpade Lagen efter särskilda principer. Dödahavsrullarna ger oss en unik inblick i den judiska religiösa och politiska historien vid tiden strax före kristendomens framväxt. Denna översättning gör ett representativt urval av texter från detta omfattande material tillgängligt för svenska läsare. Texterna är sorterade efter de olika genrer som förekommer. Arbetet med översättningen har bedrivits av forskare med specialistkompetens i samtida hebreiska, arameiska, grekiska samt bibelvetenskap och religionshistoria. Översättningarna är gjorda utifrån respektive originalspråk och med hänsyn tagen till den komplicerade situationen med textunderlag och rekonstruktioner av fragmentariska och skadade texter.</u>

I den här boken möts olika perspektiv på gudstjänsten i Svenska kyrkan. Bilder av hur det var förr i tiden ställs mot hur det är eller skulle kunna vara på 2000-talet. Teologi och praktik förs samman till en helhet och författarnas egna erfarenheter presenteras som konkreta pastorala förslag. Boken är rikt illustrerad och bidrar till kunskapen om historien och den nutida gudstjänsten. Den är en grundbok om olika former av liturgiskt liv i Svenska kyrkan.

<p><i>Filosofi i den hellenistiska och romerska världen</i> är andra delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor . I denna volym följer vi filosofins utveckling i Medelhavsområdet under närmare tusen år, från 300-talet f.Kr. fram till 500-talet e.Kr., från de grekisktalande områdena i öst till det romerska riket under kejsartid. </p><p>Den hellenistiska och romerska filosofin präglas av en ökad inriktning på etik med fokus på frågan om människans möjligheter att uppnå ett lyckligt och bekymmersfritt liv. Den frågan besvaras på olika sätt av kyniker, epikuréer och stoiker, som alla gör anspråk på att förvalta arvet efter Sokrates. De utmanas av den pyrrhonska skepticismen, som försöker uppnå samma mål sinnesfrid genom att ifrågasätta möjligheten att veta någonting alls. Mot denna bakgrund växer nyplatonismen fram med Plotinos som främste representant, vars religiöst färgade platonska metafysik kommer att påverka filosofin under mer än tusen år. Efterhand som kristendomen vinner fotfäste i romarriket går även den i dialog med antikens filosofiska tradition, från de tidiga grekiska och romerska kyrkofäderna till Augustinus och Boethius under senantiken. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och en av vår tids främsta filosofihistoriker. </p>

"Mycket bra... De färgstarka illustrationerna är suggestiva och för tankarna till Tolkiens sagovärld."<br/>Bibliotekstjänst, Ulf Lindgren<br/><br/>Förord av professor Lars Lönnroth<br/><br/>Möt vikingarnas gudar och hjältar<br/><br/>Här berättas de gamla sagorna om vikingar­nas gudar, hjältar och jättar på ett levande och lärorikt sätt. Otroliga berättelser växer fram och illustreras av fantastiska bilder.<br/><br/>Vi får veta hur de första människorna Ask och Em­bla blev till, hur åskguden Tor fick sin hammare och vi får följa med på flera av Lokes äventyr i Asgård och Jotunheim. Här möter vi även den vackra och gode guden Balder, fruktbarhetsgudinnan Freja, kärlekens och kunskapens gudinna Idun och nornorna ödesgudinnorna som sitter vid Yggdra­sils rötter och spinner världens öde.<br/><br/>Det finns rysliga varelser som Fenrisulven och Midgårdsormen. Och katastrofen Ragnarök vad hände vid gudarnas domedag?<br/><br/>Ett avsnitt VEM ÄR VEM I NORDISK MYTOLOGI ger en bakgrund till bokens alla personer och företeelser.<br/><br/>Vi får även veta bakgrunden till de fornnordiska sagorna och hur de har bevarats in i vår tid.<br/><br/>Den italienske konstnären GIOVANNI CASELLI har gjort alla illustrationer.<br/><br/>Förordet är skrivet av professor emeritus Lars Lönnroth, Sveriges främste expert på fornnor­diska sagor.<br/><br/>Denna utgåva bygger på Gudar &amp; hjältar i nordisk mytologi. Fler sagor ingår i den nya upplagan.

<p>Med Martin Luthers föreställningar om samhället som ett hushåll, styrt av föräldrar, etablerades en modell för samhällsorganisation som blev viktig i Norden under 1600- och 1700-talen. Då de nordiska klostren avvecklades med den lutherska reformationen bildade hushållen den nya ramen för det kristna livet. Tio Guds bud ersatte klostrens regler, morgon- och kvällsbön ersatte klostrens tideböner och hushållet kom att bli den givna och legitima gemenskaps- och organisationsformen. Relationen mellan föräldrar och barn blev därför normativ långt utanför det som idag kallas familjen. Detta är utgångspunkten i denna antologi. Här introduceras analysbegreppet hushållsstat för att beteckna en teologiskt grundad stat som både var organiserad som ett hushåll och som bestod av och byggde på hushåll i mindre skala.    </p><p>Inom äldre nordisk forskning brukar hushållets centrala plats i det tidigmoderna samhället förknippas med den svenske kyrkohistorikern Hilding Pleijel och dennes tes om Hustavlans värld. Utifrån ny forskning styrker författarna i denna antologi Pleijels grundantagande. Detta sker dock på ett sätt som Pleijel själv nog knappast hade föreställt sig.    </p><p>Antologin inleds med två kapitel som uppdaterar forskningsläget. I andra kapitel studeras hushållets historiska och samtidigt teologiska roll på olika nivåer under tidigmodern tid -- i det dagliga vardagslivet, i kyrkans undervisning och i statens övergripande organisering.    </p><p>Studierna binder samman forskning från Danmark och Sverige och erbjuder komparativa perspektiv på hushållets utgestaltningar i respektive rike. De svenska och danska hushållsstaterna hade sedan 1500-talet både varit i konflikt och samtidigt delat luthersk bekännelse. Rikena både liknar och skiljer sig från varandra. Exempelvis visas ett gemensamt nordiskt drag att hushåll inte enbart styrdes av fäder, utan av båda föräldrarna.   </p><p>Medverkande författare:</p><p>Urban Claesson </p><p>Gorm Harste </p><p>Bo Kristian Holm </p><p>Karin Hassan Jansson </p><p>Nina Javette Koefoed</p>

Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) av Eihei Dogen i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow.<br/><br/>Zenkockens handbok är en japansk text från tolvhundratalet om hur en buddhistmunk tar sig an sina uppgifter i köket. Texten är kort, i vår utgåva är den bara tretton sidor, ändå intar den en särställning i zenbuddhismens litteratur.<br/><br/>Här vägleds munken i den attityd av uppmärksamhet, omsorg och tacksamhet som förväntas genomsyra allt han gör. Kocken ska ta hand om ingredienserna som om det är sina egna ögon han beskyddar, kärlet i vilket riset kokas ska betraktas som om det var hans eget huvud, vattnet som används till att skölja riset som om det vore livet självt.<br/><br/>På så vis frammanas en erfarenhet och insikt som är giltig för oss alla, som vi ögonblick för ögonblick oavsett sammanhang har en möjlighet att förkroppsliga i relation till andra människor, till alla levande väsen och ting.<br/><br/>För översättningen från japanska står Lars Vargö, japanologen och tidigare diplomaten som bland annat varit ambassadör i Tokyo och är författare till en rad böcker om japansk kultur. Vargö har studerat zen vid ett kloster i Kobe.<br/><br/>För att hjälpa läsaren att verkligen förstå den djupare innebörden av texten bad vi religionsantropologen Sten Barnekow - som även han studerat zen i Japan - att skriva ett efterord.<br/><br/>Vi bad om ett normallångt efterord, men det fanns så mycket att berätta om det här att det svällde till ett av världens förmodligen längsta efterord - över tvåhundra sidor. Så många sidor behövdes för att förklara innebörden av den skenbart enkla texten om att koka ris och ansa grönsaker, för egentligen handlar det om mycket mer. Det handlar om livet i sin helhet.<br/><br/>Barnekow har för övrigt en vana att skriva långt. Hans doktorsavhandling Erfarenheter av zen är på 1237 sidor, hans uppföljare Än zen då: En japansk zenmästares första besök i Sverige är 2144 sidor. I båda fallen, så också i detta efterord, föreligger en paradox. En klassisk utsaga lyder: "Zen uttryckt i ord är inte zen". Ändå är det det som Sten Barnekow vanligtvis gör: uttrycker zen i ord. Här lyfter han fram det som enligt denna bok är så viktigt i köket, alltså till exempel att skölja riset på rätt sätt, en inställning som gäller för allting i livet. Gör det du gör med uppmärksamhet och omsorg, var grundlig och närvarande. Det kallas att utöva vägen. Livet har varken en inneboende mening eller ett givet mål, men vi befinner oss alla på vägen.<br/><br/>Zenkockens handbok (Tenzo Kyokun) i översättning av Lars Vargö och med efterord av Sten Barnekow. ISBN 978-91-7742-617-2. Högkvalitetspapper, sydda ark, klotband (=hårda pärmar med tygrygg), 256 sidor.

René Girard är en av vår tids mest storslagna och kontroversiella tänkare. Sedan början av 60-talet har han utvecklat en teori, med grund i skönlitteratur, myter och antropologi, som försöker förklara kulturens uppkomst i människans rivalitet och begär. Utstötningoch offer är ett sätt att stabilisera samhället, där våldet avleds genom heliga riter. Det kristna evangeliet och den stora litteraturen - som hos Shakespeare, Dostojevskij och Proust - kan avslöja det våld som den offentliga kulturen täcker över.