Svenska

Människors typiska beteende är ofta en mask eller ett önsketillstånd - vårt rätta jag visar sig i det som inte är typiskt.<br/>I avvikelsen.<br/>Och ibland hamnar människor i så avvikande situasioner eller blir vittne till så mystiska händelser att inget annat återstår.<br/>Än att ringa polisen.<br/>Lyssna till deras röster.<br/>Våra röster.

Jeremy Bentham (17481832) var en av de mest inflytelserika politiska filosoferna i Europa under 1800-talet och tillhör liberalismens klassiker. Under flera decennier arbetade han med att konstruera ett idealt fängelse, som han kallade panopticon, ett projekt som på senare tid blivit mycket uppmärksammat. Bentham hade nämligen långtgående förhoppningar på det allseende ögat och menade att principerna också borde användas i exempelvis sjukhus, verkstäder och skolor. Det som kan synas vara en byggnadskonstruktion bland andra utgör i själva verket en utopi om den formbara människan och det genomskinliga samhället. Nu utkommer denna fascinerande skrift för första gången på svenska.

Konkursinstitutets Betydelse I Svensk Ekonomi [Bok / Häftad]

Idag förhandlar man inom stat och kommuner om löner och andra anställnings- och arbetsvillkor på ungefär samma sätt som i det privata näringslivet, även om vissa skillnader fortfarande kvarstår. I denna bok behandlas hur arbetsrätten, anställningsskyddet och medbestämmandet har utvecklats inom stat och kommuner. Reformeringen av arbetsrätten knyts till samhälleliga skeenden som den offentliga sektorns expansion och omstrukturering samt den fackliga organiseringen och aktiviteten. Vidare diskuteras betydelsen av faktorer som byråkratisk styrning, professionell makt samt olika lojaliteter hos de anställda.

Ekonomisk brottslighet är ett sentida samhällsfenomen, som på allvar började uppmärksammas i Sverige på 1970-talet. Stora insatser sattes in för att kartlägga dess omfattning och karaktär, mycket av detta arbete havererade dock genom det årgärdspaket mot ekonomisk brottslighet som föreslogs av 1984 års offentliga utredning. Frågan politiserades mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Kartläggningen av fenomenet gick i stå fram till mitten av 1990-talet man nu har frågan åter kommit upp på dagordningen.<br/><br/>Motiv eller tillfälle? är en av de senaste årens mest omfattande studier av den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen. Undersökningen bygger på ett omfattande intervjumaterial med krögare och myndighetspersoner från Stockholm, Göteborg och Malmö. Titeln syftar på en principiell frågeställning inom forskningen kring ekonomisk brottslighet, nämligen vilken grundläggande syn samhällsvetenskapen skall inta till den ekonomiske brottslingens drivkraft att begå brott. Är det de okontrollerade tillfällena som vägleder denne i brottsgärningen? Författarens kontroversiella slutsats är att den ekonomiska brottsligheten i restaurangbranschen är ett strukturellt beteende, som för många krögare byggts in som en "naturlig" del i deras förhållningssätt till verksamheten. För vissa är det till och med en förutsättning för att få verksamheten att bära sig.

Optimismen om ett nytt och demokratiskt samlat Europa, med rättsstat och mänskliga rättigheter, var stor efter det kalla krigets slut och EU:s utvidgning till nya medlemmar i Central- och Östeuropa. Nu är stämningen en annan. I flera EU-länder går utvecklingen i fel riktning. Demokratin och rättsstatstanken har inte fördjupats. Efter finanskris och trycket från nya flyktingströmmar prövas rättsstat och demokratiska ideal också i gamla medlemsländer. Samtidigt har både EU och Europarådet svårt att ingripa mot medlemmar som inte följer grundläggande regelverk och normsystem. I Hoten mot rättsstaten i Europa skildrar och analyserar ledande jurister från Polen och Ungern vad som gått fel. Rättsstatens ställning i Europa i stort och de europeiska institutionernas möjligheter och begränsningar diskuteras av ledande europeiska experter. Boken är utgiven i samarbete med Rättsfonden. Den är ett underlag och bidrag till både den fortsatta politiska debatten och det akademiska studiet av en skrämmande kris för Europas grundvärderingar.

I boken presenteras offentlighets- och sekretesslagens snåriga regler för socialtjänstområdet. Här finns lättillgänglig information om vilka sekretessregler som gäller i olika situationer. Författarna går igenom bestämmelser för sekretessprövning, sekretess mellan olika myndigheter, sekretessbrytande regler, anmälningsplikt, partsinsyn m.m. Tydliga hänvisningar till aktuella lagrum och ett omfattande sakregister gör boken till en utmärkt hjälpreda både för verksamma inom socialtjänsten och för studerande i juridik och socialt arbete.<br/><br/>Om författarna:<br/>Therése Fridström Montoya är jurist, socionom och doktorand i offentlig rätt vid Uppsala universitet. Jesper Ekroth är docent i konstitutionell rätt vid Örebro universitet. Båda författarna har mångårig erfarenhet av att undervisa om de frågor som de innefattas i denna bok.