Svenska

<p>Biologisk mångfald, naturnyttor och ekosystemtjänster! Visst är biologisk mångfald viktigt men hur viktigt är den? Och hur ser alternativ, konsekvenser och vägval ut vad gäller bevarandet av mångfalden? I den här boken har mer än 50 forskare i lika många bidrag beskrivit olika aspekter på biologisk mångfald och naturnyttor/ekosystemtjänster och utifrån sin verksamhet exemplifierat och reflekterat över vad naturen betyder för Sverige. Boken är tvärvetenskaplig och vänder sig därmed både till en bred allmänhet och till forskare som vill bilda sig i ämnen som de själva inte är fackkunniga i. Den är särskilt relevant för alla som på något sätt professionellt intresserar sig för hållbar utveckling. Målet är att visa på hur mångfasetterat vårt beroende av naturen är även om vi idag lever i ett modernt och urbant informationssamhälle.</p><p>Idén till boken har väckts av Naturvårdsverkets vetenskapliga råd för biologisk mångfald och ekosystemtjänster och många av författarna är också medlemmar i rådet. Boken är utgiven av SLU Centrum för biologisk mångfald (CBM) som är en enhet vid Sveriges lantbruksuniversitet. CBM blev till som ett svar på Sveriges undertecknande av FN:s konvention om biologisk mångfald för att underlätta genomförandet av Sveriges internationella åtagande.<br/></p>

Världens välstånd växer och sprids. Det gör också sopbergen, som hotar hälsa, natur, klimat och fortsatta framsteg. Sverige har visat att omställning från evig deponi till återvinning är möjlig, men utvecklingen står still sedan tio år. Export av hållbara lösningar har misslyckats. Sveriges import av avfall som bränns upp ökar istället. Därmed slipper andra återvinna eller ännu värre kan fortsätta tillverka alltmer som kastas bort. Robert Falck, miljödebattör och VD för avfallsföretaget SRV återvinning, pekar ut problem och visionära lösningar. Politikerna måste våga stå emot särintressen och slöseri. Stora pengar och ännu större värden står på spel. Med ny teknik och smarta tjänster kan sophanteringen bli enklare för hushåll och företag. Det ska vara lätt att göra rätt!

<p>Är klimathotet en konspiration? Hur känner man igen en miljöaktivist? Vad kostar en orkan? I årets roligaste miljöbok diskuteras miljön och klimatet på ett provocerande och lättsamt sätt, för att du oavsett bakgrund eller förkunskaper ska kunna få en inblick i vad vår tids ödesfrågor handlar om. Boken är skriven av <b>Maria Wetterstrand</b>, välkänd som grön samhällsdebattör och grön politiker, samt G<b>abriel Liljenström</b> med bakgrund i miljörörelsen och författare till boken <i>Facit</i>. </p><p>Kan jag rädda världen? </p><p><b>Kort svar:</b> Nej, och du gör bäst i att inte försöka. </p><p><b>Långt svar: </b>Många har den goda ambitionen att vilja rädda världen, allra helst någon annanstans än just där de själva bor och verkar. Hur ädla motiven än må vara är det för det mesta en ganska oklok och ineffektiv strategi. Om du siktar på att rädda världen kommer du bli att besviken när du märker att det är svårt nog att rädda dig själv och din närmiljö. Så börja med att rädda dig själv och din närmiljö och inspirera andra att göra samma sak.</p><p><b>Vad är-böckerna</b> är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. </p>

<p>Miljöforskningens första 30 år i Sverige. I <i>Världens bästa jobb</i> berättar författaren om sina erfarenheter av miljöforskning från mitten av 1960-talet då kvicksilver i fågel och fisk och övergödda insjöar med blomning av blågröna alger sågs som de stora problemen. Ordet <i>miljö </i>användes ännu inte i dagens betydelse. I stället hade ledande organisationer namn där <i>naturvård </i>och <i>naturskydd </i>ingick; Naturskyddsföreningen, Naturvårdsverket och det forskningsinstitut där Arne Jernelöv själv var verksam, Institutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL), numera IVL Svenska Miljöinstitutet. </p><p>Miljöfrågorna avlöste varandra allt eftersom tiden gick. PCB i sälar, hormoslyr på banvallar, försurning, kreosot, oljespill, gifttunnor i Teckomatorp. Biodiversitet, ozonhål och klimatförändringar var några av de frågor som institutet och författaren jobbade med. Samspelet mellan forskning och politik och industrins roll såg olika ut i olika frågor. Vissa problem fick ganska snabbt politiska och/eller tekniska lösningar med andra hände inte mycket under lång tid, trots väldokumenterade svåra skador.</p><p><br/>Arne Jernelöv:<br/><i>I mitten på 1960-talet talade vi inte om miljö i dagens betydelse. De heta frågorna var utsläpp av orenat avloppsvatten och fåglar som drabbades av kvick­silverhaltiga betmedel och klorerade insektsmedel.</i><br/><br/><i>Sedan barnsben var djur och natur mitt stora intresse. Jag läste de ämnen på universitetet som jag tyckte hade mest att tillföra i form av kunskap om samspelet mellan levande organismer och den omgivande miljön vi använde inte ordet miljö som det används idag utan talade om miljönaturskydd och vattenvård. Jag genomgick forskar­utbildning och såg mig om efter jobb. På det nybildade Insti­tutet för Vatten- och Luftvårdsforskning (IVL) fann jag ett som överträffade mina vildaste drömmar. </i><br/><br/><i>IVL var ett unikt samarbete mellan stat och industri och hade Ingmar Eidem och Gunnar Sträng som centrala upphovsmän. IVL hade ekonomiska muskler, tillträde till föro­renande industrier och ett brett mandat. </i><br/><br/><i>Jag började där i slutet av 1966 och lämnade slutligen i början av 1994. Under de fyra perioder som jag var där avlöste miljöfrågorna varandra. Övergödning av sjöar och hav, kvicksilver i fisk, PCB i sälar, hormoslyr på banvallar, försurning, kreosot, oljespill, gifttunnor i Teckomatorp, ozonhål, biodiversitet och klimatförändring var några av dem. </i><br/><br/><i>Det här är en högst personlig berättelse om mitt arbete med miljöfrågor och miljöforskning på IVL. För mig var det världens bästa jobb.</i></p><p></p><div class="kpm_LTR notranslate" translate="no" id="kpm-root"></div><div class="kpm_LTR notranslate" translate="no" id="kpm-root"></div><div class="kpm_LTR notranslate" translate="no" id="kpm-root"></div><div class="kpm_LTR notranslate" translate="no" id="kpm-root"></div><div class="kpm_LTR notranslate" translate="no" id="kpm-root"></div><div class="kpm_LTR notranslate" translate="no" id="kpm-root"></div><div class="kpm_LTR notranslate" translate="no" id="kpm-root"></div>

<p>Vårt sätt att leva hotar i värsta fall människans överlevnad. Den typ av samhälle som vi nu lever i kan inte bestå. Det bygger på att vi för­brukar Jordens begränsade resurser och dessutom förstör vår egen livsmiljö. Vår ständiga inriktning mot materiell tillväxt som idag leder till allt högre förbrukning och allt större miljöförstörelse tycks inte förenlig med de naturgivna förutsättningarna på Jorden. Vårt samhälle kommer därför i grunden att förändras, vare sig vi vill det eller ej. </p><p>När vi tär på Jordens resurser berövar vi kanske framtida generationer möjligheter att alls kunna leva som människor. Är vi på väg att förändra den miljö som ger oss mat och andra livsnödvändigheter så mycket att förutsättningarna för mänskligt liv försvinner? Att vår art dör ut, som många andra arter gjort före oss? Sådana frågor måste ställas. Misstanken att det finns en sådan risk gör att grundläggande frågor väcks om vår existens alltså frågor som verkligen är existentiella. </p><p>Många hoppas att den mänskliga förmågan att hitta nya lösningar på de svårigheter som dyker upp skall bemästra framtida bekymmer. Man hyser tilltro till teknisk utveckling, ändrade personliga livsstilar, globala överenskommelser om hänsyn till de planetära gränserna och liknande. Vi, som skrivit denna bok tror att sådana försök för att verkligen lyckas måste förankras i gemensam eftertanke kring hur världen faktiskt fungerar. Vi menar att dagens situation utmanar våra sätt att tolka den mänskliga existensen och dess villkor. Vår bild av världen och av oss själva behöver ifrågasättas och begrundas på djupet. </p>

Ystads arbete med kustskydd och erosion skildrades under många år intensivt i massmedia. Vi hann knappt sätta foten på stranden eller ha något möte rörande erosionen, förrän vi blev uppvaktade av tidningar samt radio- och TV-kanaler. Många har överraskats av, hur processerna drevs på ett riksplan och på ett internationellt plan av kommunala tjänstemän. Syftet med denna berättelse är inte att skriva någon faktafylld redovisning om kustskydd och erosion. Syftet är istället att ge en bild av, hur utvecklingsarbetet rörande kustskyddet bedrevs, ett arbete som i sitt slag var unikt i Sverige. Boken skildrar medgångar och motgångar och en del av de otaliga möten med bl.a. kändisar, ledande politiker och tjänstemän samt forskare m.fl., vilka föregick de tillstånd, som vi så småningom fick för att återföra eroderad sand till våra vackra stränder. Det var under dessa processer, som Ystad flera gånger sattes på världskartan på ett sätt som tidigare inte skett. Jag har också velat återge en personlig bild av de åtgärder och processer, som låg till grund för att Konungen och Kungliga Patriotiska Sällskapet utdelade guldmedaljer som ett bevis på en uppskattning av insatserna. Jag har fått många önskemål om någon form av rapport, varför jag med denna berättelse förhoppningsvis tillfredsställer dessa önskemål. Kustskyddsarbetet har lett till en mängd utredningar och rapporter samt flera DVD-filmer. Rapporterna har oftast skrivits av statliga organ, framför allt Statens geotekniska Institut, SGI, samt universitet, högskolor och internationella organ. Många personer har uppmanat oss att inte vidta några åtgärder med anledning av erosionen, eftersom man anser, att naturen ska ha sin gång. Vår inställning är, att erosionen är en naturlig process, och att naturen ska ha sin gång. Dock orsakar även de naturliga processerna ibland sådana skador på och risker för mänskliga aktiviteter, och vidare står så stora värden på spel, att åtgärder måste vidtas. Vi ska dock inte arbeta mot utan med naturen, då vi vidtar våra åtgärder.

En Värld I Förändring - Kungliga Miljökollokvier 25 År [Bok / Inbunden]