Svenska

Benshi är ett projekt som sedan 2008 bestått i en kultursajt. Nu presenterar sig kulturjournalistikkollektivet Benshi för första gången i bokform. I Benshi antologi # 1 skriver Malene Jensen om kritiken som ett kriterium för demokrati och för en dialog med Radioteaterns chef Stina Oscarson. Christopher Rosenqvist-Cutlip diskuterar kultur utifrån begrepp som ideologi, historiesyn och kulturarv. Petter Ericsson undersöker dagens ekonomiska och kreativa villkor för svensk dokumentärfim och samtalar om glesbygd med Peter Stormare. Mark Andersson resonerar om varumärkets ikoniska betydelse i vardagslivet. Caroline Thörnholm i sin tur betraktar varuplaceringens historia i Hollywood. Fedja Borcak introducerar den bosniska poeten Mak Dizdar för svenska läsare. Erik Lövmo Jonsson talar om fenomenet Sub Pop och Jonn Palmér Jeppsson följer på nära håll banden Abandon och Raubtier. Förordet till Benshi antologi # 1 är skrivet av Magnus Eriksson. Han är en av landets ledande musik- och litteratrurkritiker och är verksam på Svenska Dagbladet sedan 1988. Namnet Benshi är hämtat från den japanska stumfilmseran. Benshi var den skådelspelare eller artist som satte ord på handlingen och simultant till filmen berättade dess historia. "en snygg avskalad volym" skrev Svenska Dagbladet (111102) om Benshi antolig # 1.

När prostitutionen på 1800-talet i de nordiska länderna skulle reglementeras och göras mindre samhällsfarlig var det enbart mot kvinnorna som åtgärderna riktade sig. Registrering och läkarundersökningar, utegångsförbud på vissa tider och platser, förbud mot vissa kläder: allt visar att det var en kontrollerad, osynlig, ofarlig prostitution som eftersträvades. I antologin SEDLIGT, RENLIGT, LAGLIGT. Prostitution i Norden 1880-1940 (red. Anna Jansdotter & Yvonne Svanström) berättar sex nordiska historiker om Dubbelmoral och reformvilja, kvinnobild och sexualsyn hos de makthavare som förordade prostitutionskontrollen och de radikala grupper som kritiserade den.

Cyril Hellman reser med svenska YPG-befälet Rafael Kardari till Kurdistan för att göra en dokumentärfilm. Kardari som tidigare stridit i Kobane är Sveriges första soldat i kriget mot historiens kanske grymmaste krigarorganisation Islamiska staten. Hellman och Kardari åker tillsammans med en kvinnlig soldat till fronten i Irak för att sedan resa in i Syrien och delta i striderna. Under resan för Hellman en dagbok som för tankarna till en spännande thriller. Han registrerar, observerar, filmar och resonerar kring IS grymheter för att slutligen hamna i eldstrid. Delar av dagboken har tidigare publicerats på kontro.se men ges nu ut i bokform tillsammans med en historik över terrororganisationens väg från gerillagrupp i det ockuperade Irak till al-quida och slutligen IS.<br/><br/>"En naket uppriktig beskrivning av kriget i norra Syrien och Irak under några veckor i våras"<br/>Stig Larsson, Expressen<br/><br/>"Just som genom att Hellman berättar också om de dagar då inget speciellt händer får man en autentisk bild av hur det är vid fronten. Boken är kort och lättläst. Hellman skriver medryckande"<br/>Svante Lundgren, HUJUÅDÅ-Assyriska Riksförbundets tidning.<br/><br/>"Att rapportera i dagboksform gör att bilderna därifrån blir så mycket mer levande för mig. Alla små, jag kan ju inte kalla dem vardagliga, även om det säkert blev någon slags vardag för Cyril, men ja, de små detaljerna som ryms i hans anteckningar blir något annat än de mer svepande referat jag får från dagstidningarna. Mer intimt, men också mer skrämmande. Och mer personligt förstås. Det är i det personliga jag hittar de ord och rader som gör att det här kriget blir svårare att lägga ifrån sig"<br/>Johanna Ögren, Bokhora.se<br/><br/>Om författaren<br/>Cyril Hellman är författare, filmare och flerfaldigt prisbelönad journalist. Han är chefredaktör för Kontro och har tidigare skrivit för dagstidningar som Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Sydsvenskan och Göteborgs posten samt magasin som Vice, ETC och Situation Stockholm

Än i dag pryder kyrkor tillverkade i gips eller annat material många hem under julhögtiden. Men när och hur har seden uppkommit? Hur har seden utvecklats och gestaltats? Vilken symbolik ligger bakom? Utifrån ett rikhaltigt och unikt material behandlas dessa frågor i boken, och en intressant och fascinerande kulturhistoria tecknas från 1800-talets krubblandskap på julborden till vår tids tomtebyar. Med italienska gipsgjutare kring sekelskiftet 1900 började en försäljning i större skala på julmarknader. Vid mitten av seklet hade julkyrkan blivit en given jultradition, som enligt varuhusens kataloger ej bör saknas i något hem. Julkyrkan hade blivit "det stämningsfullaste och vackraste bland juldekorationerna"! Boken är ett pionjärarbete om en för många omtyckt jultradition som inte tidigare uppmärksammats. Författaren har en mångårig idé- och teologihistorisk forskning bakom sig, och har publicerat ett antal tvärvetenskapliga böcker och artiklar om konst och teologi. Han är också författare till flera läroböcker i religionskunskap.

Karin Preusler föddes 1934 i Ytterhogdal, mitt i den sydnorrländska skogsbygden. Efter en fil. mag. där kulturgeografi var huvudämne har hon varit verksam som gymnasielärare. Som pensionär började hon forska om skogsbygdens historia. Hon var den första som ur ett kulturgeografiskt perspektiv studerade fångstgroparna för älg; den vanligaste fornlämningen i Norrland. De äldsta groparna anlades redan i förkristen tid. Hon fann att den medeltida riksgränsen inte dragits på måfå utan snitslade mellan viktiga jaktområden, och att huvudfrågan vid de svensk-norska gränsförhandlingarna i början av 1200-talet sannolikt gällt kontrollen över den vinstgivande skinn- och pälshandeln. Vidare upptäckte hon att det längs fångstgroparna fanns gångstråk som använts i hundratals, kanske tusentals, år. Tillsammans med arkeologiska fynd visar det att "vildmarken" varit befolkad långt innan den bebyggdes. Men befolkad av vilka? Varifrån kom de tidiga älgjägarna? Finns någon anknytning till dagens svenska och samiska befolkning? Modern DNA-forskning har ökat kunskapen om de invandringsvågor som nått Norrland. Med stöd av nya fakta och sin miljöförtrogenhet tecknar här författaren en annan bild än den gängse av människor och deras relationer i södra Norrland under forntid och medeltid.

Boken beskriver lite om områdets historia, men framförallt om gatan - verksamheter som har bedrivits där.

I denna bok kan bok kan du läsa om hur släkten Sture påverkat den svenska historien, men också om hur affärs- kontors- och nöjeslivet kring Stureplan och Sturegatan utvecklats och förändrats de senaste hundra åren.