Svenska

<p>Hur länge skulle du klara dig om det blev ett långvarigt strömavbrott? Om vattnet försvann och våra bensinkort eller betalkort slutade fungera? Det finns en grupp människor som övar sig i att vara förberedda på just det: prepparna.<br/><br/>Samtidigt som myndigheterna uppmanar medborgarna att vi måste klara oss själva i minst 72 timmar står många av oss handfallna när elen går eller vattnet tar slut.<br/><br/>En preppare har bunkrat färskvatten och konserver. De riktigt seriösa lämnar staden och flyttar ut på landet till ett hus med egen brunn och större möjligheter att ta sig igenom civilisatoriska sammanbrott.<br/><br/>I boken får vi möta ett antal svenska preppare som delar med sig av hur de går till väga för att vara förberedda vid alla typer av katastrofer. Det är kvinnan som jobbar på UD, ensamstående mamman som preppar med barnen, pensionären som blir alltmer självförsörjande på sin odling och paret som lagrat 400 liter vatten i sin lägenhet.<br/><br/>Men boken är också en praktisk handbok med en mängd värdefulla tips på hur man överlever, håller värmen, lagrar vatten eller klarar sig mentalt i en kris.</p>

<p>I den här boken får du lära dig hur du överlever och klarar en nödsituation, till exempel om du gått vilse, tvingas övernatta utomhus, överraskas av dåligt väder på fjällturen eller om vattnet eller maten tar slut. Men du får också veta hur du nödsignalerar, gör upp eld och utrymmer.<br/><br/>Den som förberett sig mentalt och praktiskt - genom att öva, skaffa kunskap och tänka igenom olika situationer - har bäst chanser att klara en kris eller katastrof. I boken finns även ett omfattade sjukvårdskapitel, vad som är viktigast att tänka på om du är först på en olycksplats eller om någon skadas under ett äventyr.<br/><br/>Boken är skriven av Torbjörn Selin, expert på överlevnad, och journalisten Anna-Maria Stawreberg, författare till tidigare utgivna <em>Prepping</em>. Torbjörn Selin är före detta yrkesmilitär och utbildad överlevnadsinstruktör inom såväl Försvarsmakten som Svenska överlevnadssällskapet. Han har genom åren hållit ett oräkneligt antal överlevnadskurser.</p>

Unik memoarbok, Public Service i 50 år Det är 50 år sedan Staffan Lindeborg debuterade 18 år gammal i Sveriges Radio. Samma år - 1969 - startade Lars-Gunnar Björklund succén Tipsextra i TV. Tio år senare lockade Björklund smålänningen till televisionen och sedan dess har Staffan kommenterat fotboll, ishockey, simning och bordtennis för TV-Sporten. - Min pojkdröm blev mitt jobb och jag är oerhört glad och tacksam för vad jag har fått uppleva, säger Staffan Lindeborg . Staffans memoarer, som ges ut fredagen den 8 november, är annorlunda. Elva medförfattare medverkar (bl. a Glenn Strömberg, Bengt Baron, Thomas Wernerson och Maria Wallberg) och ger sin bild av smålänningen som gick i Lennart Hylands fotspår. - Hyland var förebilden men Björklund var den som lockade mig till TV och Göteborg där Tipsextra med engelsk fotboll drog miljonpublik varje lördag, säger Staffan. Det var en förmån att få jobba med Fredrik Belfrage, Ingvar Oldsberg m fl och sedan få vara med om TV-Sportens gyllene epok. Det har blivit många matcher och mästerskap men också många möten och minnen för Lindeborg som slutade kommentera för SVT Sport i december förra året. - Det är lite av det jag försöker berätta om i boken samtidigt som läsaren får en liten inblick i vad som händer bakom kulisserna, säger Staffan.

I många forskares värld utgör seminarierummet en förtätad plats. Själva idén om det akademiska textseminariet är omhuldad, särskilt inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnesområdena. Seminariet är en väl förankrad arbetsform inom universitetet. Det är där de höga tankarna tänks och ventileras, det är där lärande och forskning går hand i hand, och det är där kollegialiteten praktiseras i sann demokratisk anda. I bästa fall skapas en helhet som är större än summan av delarna ett MED-vetande. Men idealet utmanas också av mindre smickrande sidor. Seminariet kan vara en plats för konkurrens och hierarkier, talarordningar och outtalade regler som begränsar och skapar murar. Antologin "Det goda seminariet" tar ett helhetsgrepp på forskarseminariet som lärandeform och kollegialt rum. Högskolepedagogiska perspektiv varvas här med kulturanalytiska, i syfte att skapa en bred förståelse av seminariet som fenomen. Fokus ligger på forskarutbildningen och danandet av nya generationer forskare. Hur lär vi oss hur vi ska bete oss och känna på ett seminarium? Vilken är seminarieledarens roll? Vilken typ av makthierarkier är vanliga och hur kan de hanteras?

<p>"Tveklöst en av årets viktigaste böcker" DN </p> <p>"Tillhör höstens viktigaste läsning" Expressen </p> <p>Höstens kanske viktigaste bok Aftonbladet</p> <p>Sveriges främsta forskare på radikalnationalistisk terrorism, Mattias Gardell och Heléne Lööw, har skrivit en ny bok tillsammans med massmedieforskaren Michael Dahlberg-Grundberg. Det är en bok om hur dagens radikalnationalistiska terror kan förstås och bekämpas i ett samhälle där sociala medier snabbt och lätt knyter samman människor i hela världen.</p>Heléne Lööw ger den historiska bakgrunden till hur terroristerna har arbetat över tid och hur polisen lyckats bekämpa dem tidigare, samt synar vågen av attentat mot asylboenden och HVB-hem.<br/>Mattias Gardell tar sin utgångspunkt i de senaste årens terroristiska ensamvargar i vår närhet såsom Anders Behring Breivik, Peter Mangs, Anton Lundin Pettersson och Rakhmat Akilov som utförde terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm. Han sammanfattar vad vi vet om de drygt 100 ensamagerande terrorister som slagit till i Europa sedan millennieskiftet, och synar raskrigslitteratur och propagandakanaler som förespråkar metoden. Är verkligen ensamvargar ensamma? <br/>Michael Dahlberg-Grundberg kartlägger hur terroristerna hämtar näring och inspiration från nätet och de hatiska miljöerna där. Han visar på hur hatet i de sociala medierna driver fram ett slags känsla av att »någon måste göra något«. <p></p>

<p>Äntligen uppdateras kunskapsläget om familjer och barns utveckling! Susan Golombok förmedlar och värderar områdets forskningsresultat på ett tillgängligt sätt. Här representeras homo- och heterosexuella föräldrar, barn som tillkommit genom provrörsbefruktning, IVF eller donation av spermier och ägg, samt surrogatmödrar, adoptivföräldrar och ensamstående föräldrar.</p><br/><p>Det handlar bl.a. om anknytning, föräldraskap, konflikter, psykisk hälsa, syskon, temperament, könsroller och könsidentitet, kamratrelationer, upplevelser av mobbning - och samspelet mellan arv och miljö. Avslutningsvis summeras faktorer som är viktiga för barnets välbefinnande, oavsett familjetyp.</p><br/><p> <em>Moderna familjer</em> är skriven för studerande inom psykologi, socialt arbete och pediatrik - och alla som i sitt yrke kommer i kontakt med barn och familjer. Den är även givande läsning för föräldrar.</p>

I december 1969 utbryter en vild strejk i Norrbottens malmfält. Snart har 5 000 gruvarbetare lagt ner arbetet. Kulturarbetare börjar snart solidarisera sig med arbetarna, och engagera sig i deras situation. Genom ett omfattande arkivmaterial och i en mängd nygjorda intervjuer talar gruvstrejkens aktörer, gruv- och kulturarbetare om händelserna.<br/><br/>Gruvstrejken skapar en spricka i folkhemmets fasad - och radikaliserar kulturlivet i Sverige. Men på vilka sätt lever strejken vidare, i kulturarbetares praktiska erfarenheter och produktion?<br/><br/>Genom ett omfattande arkivmaterial och i en mängd nygjorda intervjuer talar gruvstrejkens aktörer, gruv- och kulturarbetare, om händelserna 1969-70. Strejkkonsten baseras på samtal, artiklar, telegram, radio- och tv-sändningar, protokoll, personliga anteckningar mm, sammanställda av konstnären Ingela Johansson tillsammans med curatorn Kim Einarsson och poeten Martin Högström i ett gemensamt montagearbete.<br/><br/>"Jag vågar påstå att boken <i>Strejkkonsten</i> snart är ett standardverk om den hittills största vilda konflikten på svensk arbetsmarknad."<br/>Niels Herbert, Fria Tidningar<br/><br/>Ingela Johansson är konstnär, utbildad vid Umeå konsthögskola. Utgivningen är ett samarbete mellan Glänta och Konsthall C.