Svenska

Göteborgaren - Expresstågsepoken I Sverige [Bok / Inbunden]

<p>Vi vet att universum hade en början. Ur big bang expanderade det från ett tillstånd av ofattbar densitet till ett allomfattande eldklot, till ett skimrande flöde av energi och materia ur vilket alltifrån svarta hål till den lilla blå planet vilken snurrar kring en sol nära vintergatans kant, och på vilken livet såsom vi känner det råkade utvecklas, uppstått. </p><p>Men vad händer med universum vid berättelsen slut? Och vad innebär det för oss? Dessa frågor försöker Katie Mack ge ett svar i boken<i> Alltings slut </i>(astrofysiskt betraktat). På ett elegant och roande sätt tas läsaren med på en hisnande resa genom universums fem mest troliga ändstationer: den stora krossen, värmedöden, det stora rivet, vakuumsönderfall (det som faktiskt kan inträffa i vilket ögonblick som helst) eller studsen. Det är en resa som också berättar om den främsta forskningen inom kvantmekanik, kosmologi, strängteori och mycket annat. </p><p><i>Alltings slut</i> är en förvånansvärt munter resa till vårt vetandes allra bortersta gräns. </p><p>Katie Mack är teoretisk kosmolog och innehar Hawking-professuren i kosmologi och vetenskapskommunikation på Perimeter Institute. In sin forskning har hon arbetat med mörk materia, vakuumsönderfall och re-jonisering. Hon är också en mycket uppskattad vetenskapskommunikatör och skriver regelbundet i <i>Scientific American</i>, <i>Sky &amp; Telescope</i>, <i>Time</i> och <i>Cosmos</i>.</p>

<p>Kommer framtidens människor att övervinna döden? I dag pågår en revolution inom biologin där många tidigare försanthållanden kring döendet och livets slut har ställts på ända. Aldrig tidigare i historien har människan varit så nära att kunna förstå hur livet skulle kunna pågå betydligt längre än vad det gör i dag. I denna bok utforskar Nobelpristagaren Venki Ramakrishnan jakten på odödlighet vid vetenskapens frontlinjer.</p><p>Inom en snar framtid kanske vi faktiskt kommer att kunna runda döden och leva betydligt längre än vad vi gör i dag. Men vad händer med en biologisk varelse som aldrig dör? Kan det vara så att vi faktiskt föredrar att dö fast att vi kan hindra det? <i>Därför dör vi </i>är en orädd upptäcktsfärd genom vetenskapen om det biologiska livets slut av en av vetenskapens portalfigurer av i dag.</p>

<p>Halvledare, material som leder ström halvbra, är grunden för dagens teknik. Utan dem skulle vi inte ha några datorer, smarta telefoner, mikrovågsugnar, självkörande bilar eller talande tvättmaskiner. Chip med komponenter så små att de inte går att se med ett vanligt mikroskop, utgör den både minsta och viktigaste beståndsdelen i hela den digitala industri som möjliggör vårt moderna samhälle. När efterfrågan på olika digitala verktyg snabbt steg under pandemin blev bristen på halvledare en ögonöppnare för den globala teknikindustrins sårbarhet.</p><p>I <i>Halvledaråldern</i> förklarar kemisten Henrik Pedersen pedagogiskt vad en halvledare faktiskt är, och hur mänskligheten har lyckats nå fram till denna svindlande precisa nanoteknik som förenar vårt samlade kunnande kring kemi, fysik och elektronik.</p>

<p>Den som undersöker livets historia på vår planet finner att nästan inga stora förändringar går fort. Men en gång, för 66 miljoner år sedan, inträffade något som vände upp och ner på allt under ett mycket snabbt tidsförlopp: Jorden träffades av en stor himlakropp. Det innebar slutet på dinosauriernas era, och början på en annan &ndash; vår tidsålder.</p><p>Långt senare åker en geolog från Sverige till Mexiko och platsen för nedslaget. Under hela sitt vuxna liv har han forskat kring hur livets och rymdens historia hänger samman. Han söker svar på de frågor som aldrig upphör att fascinera: Vad är kunskap? Är människans korta tid på jordklotet en slump, eller var det förutbestämt att vi skulle uppnå den totala dominans vi åtnjuter, på alla andra arters bekostnad? Varför är vi här?</p><p><i>Sapiens </i>framfart kan göra att jorden står inför ett nytt massutdöende. Genom att förstå vad som hände dinosaurierna ges ett nytt perspektiv på vår egen belägenhet. Birger Schmitz finner sina svar i botten av floder, i lera och klippformationer.</p>

<p>Kemisten Svante Arrhenius var en av sin tids största vetenskapsmän och utsågs 1903 till Sveriges förste Nobelpristagare. Till hans bekantskapskrets räknades både Einstein, Curie, Pavlov och Bohr. Han var folkbildare, freds- och demokrativän och fick strida för sina idéer och ideal. 1896 presenterade han en teori som visade hur ökade utsläpp av fossila växthusgaser kunde orsaka en global uppvärmning. Den blev mycket ifrågasatt och glömdes sedan bort, men utgör idag grunden för modern klimatforskning. I den första populärvetenskapliga biografin om Svante Arrhenius skildras Sveriges omvandling från bondeland till industrination och en stridbar visionär i dess mitt.</p>

<p><b>Ny bok om evolutionens underverk av författaren till <i>Den själviska genen  </i></b></p><p><b>»En magnifik bok om evolutionens underverk.« Philip Ball, Science</b> </p><p>En kamouflerad ödla har ett uttorkat landskap av sand och stenar »målat« på ryggen. Ödlans hud kan läsas som en beskrivning av en urtida öken, en värld där dess förfäder levde och överlevde. Sådana beskrivningar går dock djupare än huden. De tränger ända in i den levande varelsens grundstomme.<br/><i>Den genetiska dödsboken </i>är en banbrytande bok: ett utforskande av den darwinistiska evolutionens makt och vad den kan avslöja om det förflutna. Richard Dawkins visar hur varje levande varelses kropp, beteende och gener kan läsas som en bok - ett arkiv över dess förfäders världar. I framtiden kommer en zoolog som ställs inför ett hittills okänt djur att kunna avkoda dess förfäders historia genom att läsa djurets unika »dödsbok«.<br/>Redan i dag avslöjar sådana läsningar de häpnadsväckande sätt på vilka djur övervinner hinder, anpassar sig till sina omgivningar och - gång på gång - utvecklar anmärkningsvärt liknande sätt att lösa livets problem.<br/><i>Den genetiska dödsboken </i>är rikt illustrerad i färg och öppnar porten till ett förflutet som är mer levande, nyanserat och fängslande än någonting vi tidigare sett. </p><p>RICHARD DAWKINS [f. 1941] är evolutionsbiolog, etolog, före detta professor vid Oxfords universitet och flerfaldigt prisbelönt författare. Med debuten <i>Den själviska genen </i>[1976] förändrade han helt synen evolutionsteorin och han har jämförts med tidigare revolutionära biologer som Charles Darwin, James Watson och Francis Crick. </p>