Svenska

Ernest Hemingways roman Den gamle och havet i nyöversättning och med efterord av Christian Ekvall. Detta Hemingways kanske mest beundrade mästerverk handlar om den ärrade gamle fiskaren Santiago som åker ut på havet i sin lilla båt 84 dagar i rad utan fiskelycka. I hamnen kastar byborna medlidsamma blickar efter honom när han kommer in tomhänt kväll efter kväll och med möda börjar bära sin tunga mast uppför backen till den lilla stugan. Han är nog slut nu, tänker de, slut som fiskare, slut som man. Men Santiago är förvissad om att han har mer att ge, han ska minsann visa dem!

<p>Det var ett dödligt misstag. Joseph Malik, redaktör för en radikal tidskrift, grävde djupt i rykten om en hemlig orden som visade sig vara aktiv fortfarande. Nu har hans kontor bombats, han saknas, och fallet har landat hos en tuff och cynisk New York-detektiv. Saul Goodman vet att han har snubblat över något stort men till och med han kan inte ana hur långt in i maktens toppar denna onda konspiration har nått.</p><p>Illuminatus-trilogin är fylld med sex och våld in och ut ur tid och rum men är bara delvis fantasi. Den tar itu med nedtystade delar av vår tid från vem som verkligen sköt Kennedy till varför det finns en pyramid på dollarsedeln och föreslår en häpnadsväckande sanning.</p>

<p>Homestead är det hus där poeten <b>Emily Dickinson</b> föddes och dog. Med vaniljgult tegel och skogsgröna fönsterluckor tronar det fortfarande med utsikt över en magisk trädgård, som fylls av humlors surr under sommaren och snötäckta torra blomstänglar under vintern. För Emily Dickinson var Homestead den viktigaste platsen i hennes liv. Det är ett hus, ett hem, en plats där livet pulserar, inte minst i det inre. Fortier väver samman skapande och skrivande; hon letar sig fram mot vad som egentligen är att vara hemma. Går det att hitta källan till livet och i så fall var? Ska den sökas i de världar som skapas i vårt inre, eller i den florstunna blomma som torkar mellan bokens blad?</p><p>I <i>Pappershem</i> porträtterar <b>Dominique Fortier</b> Emily Dickinsons liv och väver samman det med reflektioner kring hur de världar vi skapar i vårt inre i sin tur skapar oss. <i>Pappershem</i> har etablerat Fortier som ett av de stora och mest intressanta författarskapen från Kanada.</p><p><b>Dominique Fortier</b> är född 1972 och bosatt i Montreal. Hon är en välrennomerad översättare och redaktör som romandebuterade 2008. I sitt författarskap kretsar hon ofta kring språk med en särskild förmåga att insiktsfullt länka samman till synes fjärran föreställningar.</p>

Fjodor Dostojevskijs debutroman Arma människor i nyöversättning och med efterord av Bengt Samuelson.<br/><br/>Dostojevskij var bara tjugofyra år och hade tagit examen som fortifikationsofficer i Sankt Petersburgs Krigsingenjörsskola och arbetat en kort tid på Ingenjörskårens ritkontor när han i sin oförfärade djärvhet begärde avsked. Han hade bestämt sig för att uteslutande ägna sig åt sitt författarskap.<br/><br/>Hans första fullbordade roman blev Arma människor, som låg klar i manuskript i maj 1845. Han läste hela romanen högt för sin vän Dmitrij Grigorovitj som han delade bostad med. Grigorovitj blev imponerad och förtjust och tog med sig manuskriptet hem till den etablerade författaren Nikolaj Nekrasov. Tillsammans turades de båda om att läsa manuskriptet högt för varandra. De läste hela kvällen och var färdiga först när det började ljusna. Trots att klockan var närmare fyra på natten störtade de tillsammans iväg till Dostojevskij för att bringa honom sin hyllning. De stannade en halvtimme, upprymda och entusiastiska och Nekrasov bad Dostojevskij att komma på besök nästa dag.<br/><br/>Detta glädjerus, denna framgång, och framför allt - den översvallande känslan av att ha lyckats ­ fick Dostojevskij alltså uppleva redan med sin debutberättelse.<br/><br/>Hans glädje var inte fullbordad i och med detta. Senare på dagen sökte Nekrasov upp Vissarion Belinskij, Rysslands mest inflytelserika kritiker och överlämnade Dostojevskijs manuskript med orden: "Vi har fått en ny Gogol!"<br/><br/>Nekrasov och Grigorovitj inviterade kort senare Dostojevskij till ett möte med Belinskij, som slöt honom i sin famn och förklarade att han - Fjodor Dostojevskij - var den realistiske berättare som Ryssland väntat på!<br/><br/>"Detta var det saligaste ögonblicket i mitt liv", skriver Dostojevskij många år senare. "Varje gång jag tänkte tillbaka på den stunden under mina år i tukthuset, fick jag nytt mod och nya krafter. Och än i dag minns jag det fortfarande med samma hänförelse."<br/><br/>Arma människor handlar om två fattiga stackare i Sankt Petersburg - mannen Makar som arbetar som ytterligt lågavlönad kopist på ett kontor och kvinnan Varvara som inte har någon anställning men ibland lyckas få in lite pengar på sömnadsarbete. Makar är inneboende i en lägenhet som han delar med många andra. Tvärs över gården bor Varvara, också inneboende med många. Deras kärlek är spröd och vacker, och i den misär de framlever kan mycket små saker och till synes bagatellartade händelser bli avgörande för livsmodet, för ljusstrimman som upprätthåller modet ännu en dag. Både Makars och Varvaras bostäder myllrar av plågade figurer, udda personer vars anmärkningsvärda öden skildras i denna den helt unge geniförfattarens förstlingsverk.