Svenska

Han kallade sig själv en europeisk intellektuell och anslöt sig till en ickeskandinavisk tradition. Och visst är han osvensk, inte minst i sin övertygelse om att litteraturen kan förändra världen och människan, samt i sitt sätt att aldrig be om ursäkt för sig. Därmed blir Jan Myrdal, för både kritiker och beundrare, en katalysator för den sorts intellektuella självprövning som är så ovanlig i vår tid.<br/><br/>Denna <i>Myrdaliana</i> har främst kommit att handla om vad som kan kallas för Myrdalåret 2023, ett år då boken om Jan Myrdalbiblioteket äntligen kom ut och Jan Myrdals stora pris gick till en världsberömd norrman. Det var också året då katalysatorn Jan Myrdal tre år efter sin död återuppstod i den svenska offentligheten i och med utgivningen av <i>De hemliga breven</i> och den stora kulturdebatt som följde i Sverige, rörande hans relationer till föräldrarna Alva och Gunnar Myrdal samt fiktionens och sanningens roll i såväl litteraturen i stort som i Jan Myrdals författarskap.<br/><br/>Bråkigt? Ja, precis som gubben själv.

Var filosofkejsaren Marcus Aurelius en tjackpundare? Hur ställde man sig till äktenskapligt analsex i den antika litteraturen? Varför är dessa frågor intressanta, och är den klassiska filologin fortfarande i stånd att besvara dem på ett meningsfullt sätt? Dimitrios Iordanoglous respektlösa betraktelse av samtidens antikvetenskap är lika populär som kritisk.<br/><br/>Den västerländska kulturen har gjort massiva investeringar i antiken - alltsedan antiken. Här hämtar vi vårt identitetsskapande barnbidrag och vår kulturella pensionsfond. I <i>Antiken by Night</i> placeras detta vårt finaste kulturarv i händerna på en ny förvaltare, som vill lyfta fram antik grekisk litteratur utanför kanon, och som hellre går till Dogge och Latin Kings än till latinet och Dante för att belysa den.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou vill både återuppliva en annan antik än de sedvanliga vita pelarnas, och bedriva en antikvetenskap som inte tar avstamp i antiksvärmeri eller historieobjektivism. Han löser upp rundgången mellan poesi om sex och sex som poesi med hjälp av ett erotiskt epigram från 200-talet f.Kr. Han undersöker frågan om droger i antiken, och vad denna säger om vårt eget antikberoende, och skärskådar till sist dildons betydelse och ställning i den klassiska och hellenistiska litteraturen.<br/><br/>Dimitrios Iordanoglou (1972) är grecist med intresse för den antika erotiska litteraturen och den klassiska filologins ideologiska och metodologiska baksidor. 2010 utkom han med boken <i>Iliaden - en cover </i>(Ruin), som är en prosaverison av Homeros episka dikt. Iordanoglou är verksam som forskare vid Centrum för genusvetenskap, Uppsala universitet.

<p>Efter att Haruki Murakami sålt sin jazzbar för att ägna sig åt skrivande på heltid började han springa för att hålla sig i form. Ett år senare sprang han ensam den klassiska stärckan från Aten till Marathon i stekande sol.<br/><br/><em>Vad jag pratar om när jag pratar om löpning</em> är Murakamis mest personliga bok och innehåller minnen och reflektioner från ett liv av löpning, fyllt av målmedvetenhet, värkande muskler och uppladdningar inför ständigt nya maratonlopp. Löpningen blir för honom en sammanbindande punkt i tillvaron - och på så sätt blir en text om löpning också en text om hans romaner och hans skrivande.<br/><br/>Haruki Murakami, född 1949 i Kyoto, är en av dagens mest omtalade och hyllade författare. Genom att förena popkultur med en egensinnig magisk realism har han med sina romaner och novellsamlingar väckt stor uppmärksamhet och fått hängivna läsare världen över.</p><p><br/></p>

<p>Hur gör han? Kanske i högre grad än någon annan samtida svensk romanförfattare förmår Klas Östergren väcka den frågan hos sina läsare: undret inför illusionistens tricks. </p><p>I denna intervjubok, förstautgåvan utkom 2007 och nu i en rejält uppdaterad utgåva, leder oss Stephen Farran-Lee genom hela författarskapet ända fram till romanen <i>Större trygghet aldrig fanns</i>. </p><p><i>Östergren om Östergren </i>ger en unik och handfast inblick i verkstaden hos en författare som format livskänslan hos en hel generation. Öppenhjärtigt berättar Östergren om författarlivets vardag. Dess våndor, inspirationer och hemligheter.   </p><p>STEPHEN FARRAN-LEE, född 1962, är förläggare på Bokförlaget Polaris och blev Klas Östergrens förläggare strax efter förstautgåvan av denna bok utkom.      </p><p>Litteraturen är en sträng disciplin, och just därför kan den erbjuda frihet. Klas Östergren</p><p><i>"</i><i>Här finns det tillräckligt för att intressera både oinvigda och redan inbitna läsare." </i>BTJ</p>

För att fira H.C. Andersens 200-årsdag utgav Centrum för Danmarksstudier och Makadam förlag denna bok, där tolv svenska och två danska författare och forskare skriver om hans förbindelser med Sverige och svenskarna förr och nu. H. C. Andersen var en av sin tids stora resenärer och gjorde sex resor enbart till Sverige, där han umgicks med berömdheter, föll i förundran inför naturen och imponerades av gruvor och maskinteknik. Om en av resorna skrev han den märkliga boken <i>I Sverrig</i>. Andersen var vän med Fredrika Bremer och förälskade sig i Jenny Lind. Han lyssnade på lundensisk studentsång och försåg komponisten J. A. Hägg med texter. När hans hundra årsdag firades trettio år efter hans död hyllades han i en artikel signerad »August Strindberg, elev av Andersen«. Med tiden har hans elever bland svenska författare blivit många. Kanske flög Nils Holgersson över Sverige tack vare H. C. Andersen. Astrid Lindgren inspirerades av hans eventyr och Maria Gripe av hans skuggfilosofi, Birgitta Trotzigs roman <i>Dykungens dotter</i> bygger på en av hans berättelser, och P. O. Enquist porträtterade honom i sitt drama <i>Från regnormarnas liv</i>. Alla dessa förbindelser kartläggs i denna boks fjorton essäer, som också tolkar »Tummelisa« som ett androgynt eventyr, närläser den rövarromantiska »En historia från klitterna« och sätter in Liden Kirsten i sitt operasammanhang. Vidare jämförs olika svenska översättningar av »Kejsarens nya kläder« och Fredrik Bööks stora Andersenbiografi analyseras. I bokens andra avdelning trycks på nytt fjorton svenska texter om Andersen, några av dem välkända, andra värda att räddas från glömskan. I bokens omfattande bibliografi finner man de många spåren, från dödsåret 1875 till i dag, av H. C. Andersens underbara resor i Sverige.

<p>Litteraturhistorikern och ledamoten av Svenska Akademien, Fredrik Böök, satte Viktor Rydberg högst av alla svenska författare. Kanske var det just därför han dröjde så länge med att ta sig an att skriva denna minnesteckning. Bööks ambitionsnivå var nämligen inte bara att beskriva Rydbergs liv och verk på ett allmänt plan utan att ge klarhet och rättvisa åt Rydbergs tankevärld - filosofiskt, politiskt och religiöst. När Böök avled 1961 var arbetet ännu inte slutfört och resultatet blev en torso, ett verk vars sista mening är avhuggen mitt i. Det efterlämnade manuset var skrivet med skrivmaskin och fyllt av Bööks egna handskrivna korrigeringar och tillskott. Nu, över sextio år senare, publiceras det för första gången. Det som bjuds är en lika inkännande som insiktsfull text, driven av ett passionerat intresse för en verklig pionjärgestalt inom vår svenska litteraturhistoria.</p><p>Inledning av Svante Nordin.</p>

Det dröjde innan huvudpersonerna inom svensk och dansk litterär romantik fick upp ögonen för varandra. Visserligen sneglade man under 1800-talets första årtionden åt förehavandena i grannlandet, men den direkta kontakten mellan danska och svenska romantiska författare och kritiker var sporadisk och utväxlingen av skrifter långsam. Viljan fanns dock, inte bara att upptäcka men också att både inspireras av och speglas i varandras litteratur och opinion.<br/><br/>Viktiga milstolpar i det långsamma närmandet är Geijers och Atterboms besök i Köpenhamn och Sorö 1825 och Tegnérs hyllning av Oehlenschläger i Lund 1829.<br/><br/>Med denna antologi får dansk och svensk romantik mötas på nytt. Tretton forskare bidrar här till en dialog mellan romantikens texter i Danmark och Sverige och mellan de olika traditionsbildningarna inom länderna. Artiklarna presenterar nya tolkningar ur ett skandinaviskt och europeiskt perspektiv, utmanar traditionell litteraturhistorieskrivning, undersöker olika möten mellan Danmark och Sverige och åstadkommer nya konfrontationer mellan författarskapen.<br/><br/>Sammantaget gör de oss lite klokare på den litterära romantiken i våra respektive grannländer och det vi trodde att vi visste om våra egna romantiker.