Svenska

<p><i>Boken är en intelligent, känslomässigt stark och skickligt berättad påminnelse om hur vi alla bär på olika versioner av verkligheten och om hur våra öden flätar oss samman på de mest oväntade vis. </i>Ida Therén, SvD<i></i></p><p><i>Det här tycker jag är Bromanders specialitet. Han berättar om snefejor som normalt återfinns som ett kön och en ålder i tidningsartiklar/..../ Men Bromander går inte med på det enkla narrativet. Han berättar om dem i all deras ynklighet och äcklighet, men med kärleksfull blick och hand, djupt lojal trots att de är så osköna, utan att bli alltför sentimental. Det är inte många som gör det. Eller ens kan. </i>Rebecka Åhlund, Smålandsposten<i></i></p><p><i>Formen är väldigt rolig men det jag tycker väldigt mycket om hos Bromander är den här idén han driver om och om igen och ibland så tror man att man ska bli trött på det men jag blir mer och mer förtjust /.../ Alla människor vill skapa, vill vara någon, vill ha gemenskap och allting bygger alltid på "vad får du från början?" </i>Jenny Teleman, P1 Kultur</p><p><i>Bromanders absoluta gehör för klass, kultur, sociologi och psykologi gör det här till en komplex och nyanserad berättelse om utanförskap, extremism och längtan efter sammanhang i en splittrad tid. </i>Helhetsbetyg: 5<i>.</i> Christine Karlsson, BTJ-häftet 1, 2020</p><p><i>Shahid/Skärvor är kort sagt en helvetiskt dyster bok. Men trots sin nattsvarta historia, trots sitt deprimerande slut, lyser den ändå upp bokhösten genom sin empatiska människoskildring. Bromander är inte ute efter att förlåta de bestialiska dåd unga européer begår nere i Syrien. Men han vill förstå bakgrunden till dem</i>. Rasmus Landström, ETC</p><p><b></b><b>En svensk konvertit som ansluter sig till IS. En kvinnlig konstnär i akut livskris. Deras vägar möts på våldsamma och oväntade sätt. Henrik Bromanders <i>Shahid/Skärvor</i> är ett mäktigt epos om utanförskap, gränslöshet och radikala livsval. Den har två omslag och två livsöden, men bara ett slut.   </b></p><p>Håkan växer upp i Göteborgsförorten Tynnered, en tillvaro präglad av självmord och GHB-överdoser, av tjack och huliganslagsmål. I fängelset finner Håkan den stabilitet han så desperat behöver i Koranens budskap. Han konverterar till Islam, men hur djupt han än ber försvinner inte tomheten inom honom och längtan efter något annat, något större än han själv. Resan går till Syrien, till IS nyupprättade kalifat.   </p><p>Lovisa växer upp i Hässleholm. Hennes konstnärliga talang förblir osynlig i en strävsam arbetarfamilj där det viktigaste är att göra rätt för sig. Lovisa längtar bort, till skogen eller storstaden, allt är bättre än hålan där hon är fast. Så kommer hon in på en konstskola i Stockholm och slår sig fri. Det går bra, mer än så. Allt rullar på, karriären pekar uppåt men inom Lovisa är det något som långsamt håller på att gå sönder.  </p><p><i>Shahid/Skärvor </i>är två berättelser i en bok, historierna möts i mitten. Det är en skildring av de små detaljerna och de avgörande stegen i två människors tillvaro i den sena stund vi befinner oss på Jorden några andetag innan slutet. </p>

Karelen! är Pia Koskelas grafiska roman om hennes far Mikael som stred under ohyggliga omständigheter i finska vinterkriget. Mikael pratade inte om kriget, inte heller om tvångsförflyttningarna från hembyn i Karelen när området blev ryskt. Bara två diplom signerade självaste Mannerheim hänger på väggen hemma i villan i Säffle. Efter hans död åker Pia på en bussresa till Karelen. Ihärdigt lägger hon ett pussel av familjehistorier, arkivbilder, soldatanteckningar och lokalbefolkningens minnen som till slut skapar ett collage av såväl Mikael Koskelas liv som Karelens blodiga historia.

Agatha Christies mästerverk skrevs 1939 och är utan tvekan en utav de mest stilbildande historier som någonsin skrivits. Tio till synes helt oskyldiga främlingar har blivit inbjudna till Soldier Island, en isolerad ö utanför Englands sydkust. Snart kryper dock sanningen fram, att de inte är helt så oskyldiga som de verkat, utan egentligen är de alla skyldiga till brott de aldrig fått stå till svars för. All kontakt med omvärlden bryts och när det första offret skördas börjar en mardrömslik kamp för överlevnad, där ingen kan lita på någon och ingen hjälp finns att finna. Och så var de bara EN är världens mest lästa och sålda deckare genom tiderna mästerligt skriven av deckardrottningen Agatha Christie, här får vi den nu i illustrerad form av Raymond och Mona Husac.

<p><i></i><i>Det är lika mycket reportage som det är en politisk thriller </i>Simon Olofsson Norrbottens-Kuriren</p><p><i>Det finns också ett slags murrig folkhemston i en jordig och rostig färgskala som för tankarna till barnböcker i det svenska folkhemmets sjuttiotal det vill säga till den tid och plats vars efterfrågan utgjorde en viktig del av själva förutsättningen för att barn skulle stjälas och skeppas runt som handelsvaror. Det är ett estetiskt grepp som understryker den dominerande känslan i läsningen av Den uppgrävda jorden att det här är en bok som faktiskt gör Sverige till ett annat land. </i>Kristina Lindquist, Dagens Nyheter</p><p><i>Teckningsstilen är även denna gång inspirerad av asiatisk seriekonst. Det är gulliga och runda ansikten, vilket kontrasterar mot det tunga ämnet. Effektivt avbrutna av ensidesrutor som understryker känslorna av sorg och vanmakt. </i>Nils Palmeby, Gefle Dagblad</p><p><i>Serieromanen är baserad på vittnesmål och långa intervjuer. Texten är i fokus, men ibland säger bilderna mer än vad ord kan. Kramen vid återföreningen och formulär där blivande adoptivföräldrar fyller i sina önskemål. Det är smärtsam läsning som ger en mer komplicerad bild av adoptioner av barn. </i>Lisa Bring, Mariestads-Tidningen</p><p></p><p><b></b><b>När adopterade Maria </b>efter många års röttersök till slut hittar sin mamma, får hon veta att hennes bakgrundspapper inte stämmer. Mamman har inte alls lämnat henne frivilligt, och det visar sig senare att Maria är ett av de tusentals fall som ingår i en omfattande brottsutredning i Chile, i vilken det uppskattas att upp till 20 000 barn kan ha stulits från sina familjer för adoption.  </p><p>När Maria frågar sin adoptionsförmedling om sin mammas vittnesmål, får hon höra att detta är en vanlig reaktion från de skuldtyngda föräldrarna eftersom de skäms för att de lämnat bort sina barn. Trots att förklaringen skaver, låter Maria det hela vara och tänker inte på det förrän nyheten om de stulna barnen till slut når Sverige i början av 2018, då det uppdagas att hundratals av dem hamnat i landet.   </p><p><i>Den uppgrävda jorden</i> är ett dokumentärt vittnesmål som bygger på hundratals timmar av intervjuer med adopterade och förstaföräldrar. Det handlar om den ensamma och smärtsamma kamp som adoptionsindustrins brottsoffer själva fått föra utan något som helst stöd eller hjälp från staten eller de förmedlingar som förde dem till Sverige. Det är också en hyllning till den glödande aktivism och solidaritetsarbete som Maria och ett fåtal andra adopterade ägnar sig åt i ett försök att få upprättelse för de brott de och deras chilenska familjer utsatts för.</p><p><b>Lisa Wool-Rim Sjöblom,</b> född 1977, är bland annat serieskapare, grafisk formgivare, och illustratör. Debutboken <i>Palimpsest</i> (2016) om hennes egen korrupta adoptionsprocess rönte stor uppmärksamhet och Lisa Wool-Rim Sjöblom har sedan dess varit en av de mest tongivande och kunniga rösterna i den svenska debatten om adoption. <i>Palimpsest </i>är utgiven på flera språk.</p>

<p><i>Bång är inte ute efter att sätta någon på plats, utan låter folk rumla omkring i all sin dumma, rörande mänsklighet.</i> Kristina Lindquist, Dagens Nyheter</p><p><i>Hennes svartvita teckningar är som en just himlastormande kärleksfilm som är både komplicerad och gripande. Det märks att hon tar frågorna kring vad normbrytande kan kosta på allvar - vilka är normerna egentligen? Varför är det så viktiga?</i> Josephine Askegård, Arbetaren.<br/></p><p><b>Hedda ska precis flytta ihop med Fanny</b> och borde flyttpacka, men så träffar hon Ylva på orkestern. Det pirrar i magen! Hedda och Fanny har ett öppet förhållande så det är helt ok att Hedda dejtar med Ylva också. Men vem är Henrik egentligen?! Luften vibrerar mellan Hedda och Ylva, det är en naturkraft som inte går att hindra, men det visar sig att Ylva befinner sig mitt i en relationskris med Henrik och de har en monogam relation. Snart flyttar Henrik in hos Ylva och Hedda blir sambo med Fanny. </p><p>Hur ska det då gå för Hedda och Ylva? Vad vill Ylva egentligen? Är Hedda bara en simpel älskarinna, en sommarflört, ett uttryck för att Ylva har en kris i sin monogama relation, exakt så klyschigt som det låter? Och hur blir det när Hedda och Fanny ska flytta ihop och Ylvas pojkvän ska bo i samma stad hela sommaren? </p><p><i>Himlastormande</i> är en relationsroman i serieform, en kärlekshistoria och ett känslosprakande balkongdrama som utspelar sig mellan hopp och förtvivlan, rätt och fel, och ofta i en hall.</p><p><i>De flesta bör kunna känna igen sig i skildringarna av relationernas emotionella berg- och dalbana. Bång tecknar i svartvitt men varje ruta rymmer otaliga nyanser. Hon gestaltar starka känslor, målar fram talande miljöillustrationer och har ett berättarflyt som gör boken till en riktig bladvändare. Helhetsbetyg: 4. </i>Camilla Bergvall i BTJ-häftet 10, 2022</p>

<p><i>oumbärlig för den som är intresserad av svensk seriehistoria </i>Sydsvenskan</p><p><i>Helhetsbetyg 5.</i> <i>Detta är årets serievälgärning </i>BTJ</p><p><i>en imponerande om än sorgesam kartläggning av ett stycke vild och vital litteraturhistoria.</i> Upsala Nya Tidning</p><p><b>Historien om Galago</b> är mer än en berättelse om en serietidning. 1979 grundade Rolf Classon, Olle Berg och Kerold Klang den punkiga och genreöverskridande tidning som upprört och roat Sverige i över 40 år. Tidsmagasinet kallades den då, och innehöll såväl poesi som fotoreportage och serier.<br/></p><p><b>Från väckelsemötena i barndomens pingströrelse </b>över vilda kulturfester på Gärdet till etablerad förläggare i kostym, berättar Rolf Classon sin och Galagos tätt sammanvävda historia. På Stockholms (då ogentrifierade) gator susar Rolf fram och plockar upp serietecknare, poeter, fotografer och annat löst folk på vägen mot det som skulle bli en av landets mest inflytelserika satir- och serietidning.<b></b></p><p><b>Rolf Classon </b>(f. 1952 på Reimersholme i Stockholm) startade Lidingö Musikfront tidigt 1970-tal och därefter Galago, Tago och Kartago Förlag. Han nystartade tidskriften MAD 1995. Rolf Classon har under åren även arbetat på Schibsteds, Bonnierförlagen och Ordfront förlag. Han gick i pension 2017 och flyttade till Österlen där han arrangerar Skillinge Seriefestival sedan 2018.</p>

<p>I den första samlingen med <i>Häftigt drag</i> möter du fältbiologen som fågelskådar black metal-band, får lära dig tio vanor som alla kreativa människor har, möter He-Mans nya kompisar, får veta var skogsporren kommer ifrån, ställs inför problemet med » den fule i Streaplers « och får praktiska guider både till din farsas favorithumor och till ett gäng söta men osympatiska djur.</p><p>Johan Wanloos satiriska samtidsserie <i>Häftigt drag</i> publiceras sedan 2019 varje vecka i Dagens Nyheter.</p>