Svenska

<p>Erik Hedlings lärda studie handlar om hur en stor litterär tradition, den engelska, gestaltats på film. Med nedslag i Tennysons klassiska dikt The Charge of the Light Brigade, Lord Byrons och paret Shelleys forment liderliga leverne, litteraturen som filmatiserad propaganda under det andra världskriget, Dickens roman Great Expectations och Shakespeares drama Macbeth besvaras frågor om hur filmen bade tillvaratagit och forändrat den stora litterära traditionen. Ar filmen alltid sämre än boken? Innebär en filmatisering alltid en forenkling av den litterära texten? Slutavsnittet handlar om TV-dramatikern Dennis Potter, en författare som illustrerade hela den intermediala rörelsen från litteratur till rörliga bilder: hur bilderna delvis ersatt språket som medium for stor berättarkonst.</p>

1930-talet såg tanken om det goda samhället, Folkhemmet, födas. Det var en politisk vision som varit en ledande och lyskraftig tankefigur i svenskt samhällsliv under modern tid. Samma årtionde upplvede en stark expansion av flera av våra moderna massmedier, däribland filmen. På ett årtionde nästan fördubblade antalet biobesök och antalet nya biografer var omfattande. Svensk filmproduktion ökade ånyo, från närmast ett nolläga till en årsproduktion på nästan 30 filmer om året mot slutet av decenniet. Denna filmproduktion, som traditionellt sett hört till de mer ringaktade företeelserna i svenskt kulturliv, har i själva verket mycket att säga om denna tid och skärningspunkt i politiskt avseende. Folkhemmets bilder tränger bakom myterna och fördomarna och visar hur den svenska 30-talsfilmen på ett intressant och lyhört sätt fångar upp samhällsutvecklingen mot ett folkhem, hur den speglar och uttrycker de drömmar och ideal som byggde det moderna Sverige.

Fotografen Henry B Goodwin är välkänd men hans vykort är mindre välbekanta. Vykortet var nytt i början av 1900-talet och idolbilder av skådespelare och berömda personer var vanliga. Olle Östlind botaniserar här bland Goodwins vykort i den första boken om denna bildskatt. Motiven skulle vara tilltalande för den vykortsköpande allmänheten och också svara upp mot Goodwins egna krav på konstnärlighet och högklassigt tryck. Många av korten var därför fotogravyrer, ett relativt dyrt tryck men inkomsten från vykortsproduktion var trots det ganska god. Östlind har lyckats samla i stort sett hela Goodwins produktion av vykort från åren 19151929. I boken finns utsökta porträtt av bland annat Hjalmar Branting, Verner von Heidenstam, Ellen Key och svenska kungligheter, liksom av Goodwins favoritaktörer, dansösen Jenny Hasselqvist och skådespelaren Anders de Wahl.

Filmer baserade på evangeliernas berättelser har producerats under snart 120 år. I denna bok analyseras ingående tre av de mest betydelsefulla och omdiskuterade filmerna av detta slag. Pier Paolo Pasolinis "Matteusevangeliet" utlöste en het debatt när den hade premiär 1964. George Stevens "Mannen från Nasaret", med den då internationellt relativt okände Max von Sydow i huvudroller, satte också känslorna i svall. Den mest intensiva mediedebatten förorsakade Mel Gibsons "The Passion of the Christ" (2004), som har utsetts till den mest kontroversiella film som någonsin gjorts. Dessa tre filmer - som sinsemellan är mycket olika - undersöks noggrant som konstverk, tidsdokument och existentiella tolkningar. Den huvudfråga som behandlas är på vilka sätt filmerna använder, omtolkar och accentuerar evangeliernas berättelser, men även cineastiska och musikaliska aspekter diskuteras. Det är första gången en så ingående bibelvetenskaplig analys presenteras av filmer av detta slag.

En stigande temperatur håller på att förändra miljön i polarområdena. Permafrosten tinar, ekosystem förändras och glaciärer smälter bort framför våra ögon. De första försöken att skildra polarlandskapet med hjälp av kameran skedde för mer än 150 år sedan. I FRUSNA ÖGONBLICK Svensk polarfotografi 1861 1980 visas många av dessa bilder för första gången. I ett stort forskningsprojekt har gamla polarbilder letats upp och digitaliserats för att ta fram bilder av Arktis och Antarktis från förr. Det är en guldskatt som i en del fall länge ruvat i källare och i arkiv, men nu samlats i en databas tillgänglig för alla. Boken är också en hyllning till de fotografer som ofta under stora umbäranden släpade på tunga kameror, framkallningsvätskor och glasplåtar tillsammans med all annan vetenskaplig utrustning. Under färder till sjöss och på land kämpade de för att utforska detta nya land och fånga frusna ögonblick för framtiden.

Att Göras Till Filmarbete [Bok / Häftad]

<p>För första gången i sitt liv har fotografen Alexander Mahmoud en fast anställning, på Dagens Nyheter. Samtidigt fortsätter familjen hemma i Småland att kämpa med ekonomin och hälsan. Medan covid-19 sprider sig från land till land rör sig Mahmoud mellan hemmet i Husby och regeringskansliet, porträtterar Anders Tegnell och följer de papperslösas vardag. Pandemin blir hans jobb.</p><p></p><p>I ett försök att få lite vila skaffar han en kolonilott, men lugnet blir kortlivat. Medan många i den svenska medelklassen sitter fast i sina hem reser Mahmoud mer än någonsin: han ser den europeiska landsbygden översvämmas, fångar det nedbrunna flyktinglägret på Lesbos, följer de internationella adoptionernas spår genom världen och drömmer om Barbara Bergström i krigets Ukraina. PCR-testen läggs på hög. Utmattningen hägrar, men jobbet är oemotståndligt, beroendeframkallande. Hur mycket orkar man ta in, och vad gör man av livet om man inte ständigt presterar?</p><p></p><p>Alexander Mahmouds kamera blir det prisma genom vilket vi betraktar ett samhälle vars splittring exponerats och ökat under pandemin och dess efterskalv. <em>Du vill inte mer </em>är en rapport från en värld i stadigt förfall, en fotografisk arbetsdagbok, en självbiografi som mest handlar om andra.</p>