Svenska

<p>Sveriges Rikes Lag gillad och antagen p&aring; Riksdagen &aring;r 1734, stadf&auml;st av Konungen den 23 januari 1736. Med till&auml;gg av f&ouml;rfattningar som publicerats i Svensk F&ouml;rfattningssamling fram till b&ouml;rjan av januari 2025.</p><p>En systematiskt bearbetad sammanst&auml;llning av svensk lagstiftning med g&auml;llande lagar, f&ouml;rordningar, EU f&ouml;rordningar och andra f&ouml;rfattningar. H&auml;nvisningar g&ouml;rs till f&ouml;rarbeten, f&ouml;rfattningar och avg&ouml;randen fr&aring;n EU-domstolen, Europadomstolen, H&ouml;gsta domstolen, H&ouml;gsta f&ouml;rvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsr&auml;tten), Arbetsdomstolen samt Migrations&ouml;verdomstolen. F&ouml;rfattningsregistret och det utf&ouml;rliga sakregistret underl&auml;ttar s&ouml;kandet i lagboken.</p><p>Lagboksappen 2025 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du &auml;r van vid med den tryckta lagboken s&aring; kan du bl&auml;ddra, s&auml;tta bokm&auml;rken och g&ouml;ra anteckningar &ndash; direkt i appen. Allt med riktig lagboksk&auml;nsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara f&ouml;r dig som k&ouml;pt &aring;rets lagbok. Tillg&auml;nglig fr&aring;n januari 2025 till och med januari 2026.</p>

<p>Detta verk kommenterar den nya lagen (2022:964) om f&ouml;retagsrekonstruktion.</p><p>EU antog under sommaren 2019 ett rekonstruktions- och insolvensdirektiv. Det fick till f&ouml;ljd att 1996 &aring;rs lag om f&ouml;retagsrekonstruktion upph&auml;vdes och en ny lag, med samma namn, inf&ouml;rdes inf&ouml;rdes med ett nytt inneh&aring;ll. Genom den nya lagen har insolvensdirektivet implementerats i svensk r&auml;tt. Direktivet har tv&aring; utg&aring;ngspunkter. F&ouml;r det f&ouml;rsta talas det om att det &auml;r f&ouml;retagets verksamhet som ska r&auml;ddas genom f&ouml;retagsrekonstruktion, inte f&ouml;retaget i sig. Det som ska f&ouml;rhindras &auml;r att livskraftiga f&ouml;retag (verksamheter) i on&ouml;dan f&ouml;rs&auml;tts i konkurs f&ouml;r att inte g&aring; miste om arbetstillf&auml;llen, kunskaper och f&auml;rdigheter. F&ouml;r det andra ska en f&ouml;retagsrekonstruktion ske med beaktande av att kunna maximera v&auml;rdet f&ouml;r borgen&auml;rerna. Tanken &auml;r ocks&aring; att en f&ouml;retagsrekonstruktion ska gynna f&ouml;retagets &auml;gare och samh&auml;llsekonomin i stort.</p><p>Lagen inneh&aring;ller flera nyheter, bl.a. har offentligt ackord ersatts med planf&ouml;rhandling vid vilken en rekonstruktionsplan kan l&auml;ggas fram och ska fastst&auml;llas av r&auml;tten. Nytt &auml;r ocks&aring; att en g&auml;lden&auml;r har m&ouml;jlighet att i en uppg&ouml;relse med borgen&auml;rerna indirekt binda &auml;ven de borgen&auml;rer som inte samtyckt till den ekonomiska uppg&ouml;relsen i rekonstruktionsplanen, s.k. cram-down.</p><p> </p><p> </p><p> </p>

<p><em>Svensk juridik</em> &auml;r en grundl&auml;ggande l&auml;robok i juridik d&auml;r f&ouml;rfattarna p&aring; ett modernt, pedagogiskt och &ouml;versk&aring;dligt s&auml;tt beskriver stora delar av det svenska r&auml;ttssystemet. Boken g&aring;r f&ouml;rh&aring;llandevis djupt f&ouml;r att vara en grundl&auml;ggande l&auml;robok, samtidigt som f&ouml;rfattarna lagt ner mycket arbete p&aring; att anpassa texten till modernt spr&aring;kbruk. En m&auml;ngd exempel och f&ouml;rklarande skisser g&ouml;r det komplicerade mer l&auml;ttillg&auml;ngligt. F&ouml;rfattarnas ambition &auml;r inte endast att l&auml;saren ska f&aring; f&ouml;rst&aring;else f&ouml;r juridiken utan &auml;ven vinna insikt om hur juridiken anv&auml;nds och fungerar i praktiken.<br/>Boken behandlar f&ouml;ljande r&auml;ttsomr&aring;den:&bull; Vad &auml;r juridik?&bull; Konstitutionell r&auml;tt&bull; F&ouml;rvaltningsr&auml;tt&bull; Personr&auml;tt&bull; Allm&auml;n f&ouml;rm&ouml;genhetsr&auml;tt&bull; Avtalsr&auml;tt&bull; K&ouml;pr&auml;tt&bull; Fastighetsr&auml;tt&bull; Ers&auml;ttningsr&auml;tt&bull; Arbetsr&auml;tt&bull; Associationsr&auml;tt&bull; Immaterialr&auml;tt&bull; Marknadsr&auml;tt&bull; Fordringsr&auml;tt&bull; Sakr&auml;tt&bull; Exekutionsr&auml;tt&bull; Familjer&auml;tt&bull; Straffr&auml;tt&bull; Processr&auml;tt<br/><em>Svensk juridik</em> kan med f&ouml;rdel anv&auml;ndas p&aring; juridiska grund- och introduktionskurser, samt &ouml;vriga liknande utbildningar.</p>

<p>I <em>Straffansvar vid atypiska sinnestillst&aring;nd</em> unders&ouml;ks de straffr&auml;ttsliga f&ouml;ruts&auml;ttningarna f&ouml;r skuld i fall d&auml;r g&auml;rningspersonen har ett atypiskt sinnestillst&aring;nd, s&aring;som en allvarlig psykisk st&ouml;rning eller en tillf&auml;llig sinnesf&ouml;rvirring. I de flesta straffsystem g&auml;ller s&auml;rskilda regler som undantar eller urs&auml;ktar personer som p&aring; grund av till exempel en psykos har saknat f&ouml;rm&aring;ga att f&ouml;rst&aring; eller kontrollera sitt handlande. S&aring;dana undantagsregler anses uppfylla ett grundl&auml;ggande krav p&aring; r&auml;ttvisa i en modern r&auml;ttsstat.</p><p>Det svenska straffsystemet utg&ouml;r dock ett avvikande exempel. Sedan brottsbalken tr&auml;dde i kraft 1965 saknas ett krav p&aring; ansvarsf&ouml;rm&aring;ga, eller <em>tillr&auml;knelighet</em>, som f&ouml;ruts&auml;ttning f&ouml;r straffansvar. Huvudregeln &auml;r att alla har ansvarsf&ouml;rm&aring;ga och det finns inga undantag. Brottsbalken inneh&aring;ller ist&auml;llet regler f&ouml;r s&auml;rbehandling som m&ouml;jligg&ouml;r r&auml;ttspsykiatrisk v&aring;rd som p&aring;f&ouml;ljd f&ouml;r brott. F&ouml;r att v&aring;rd- och skydds&aring;tg&auml;rder ska kunna komma till st&aring;nd m&aring;ste dock g&auml;rningspersonen d&ouml;mas f&ouml;r brott, vilket f&ouml;ruts&auml;tter skuld. Personen m&aring;ste ha beg&aring;tt g&auml;rningen med upps&aring;t, det vill s&auml;ga med &rsquo;vett och vilja&rsquo;.</p><p>Avhandlingen behandlar hur skuldkravet konstrueras och till&auml;mpas genom ett samspel mellan r&auml;ttsliga och r&auml;ttspsykiatriska bed&ouml;mningar. Analysen visar p&aring; b&aring;de begreppsliga och praktiska problem med att till&auml;mpa straffr&auml;ttens &rsquo;vanliga&rsquo; regler vid atypiska sinnestillst&aring;nd. Straffr&auml;ttsliga f&ouml;rest&auml;llningar om normalitet och rationalitet st&auml;ller upp ramar f&ouml;r den r&auml;ttsliga bed&ouml;mningen som l&auml;mnar ett mycket begr&auml;nsat utrymme f&ouml;r friande domar och som g&ouml;r pr&ouml;vningen s&aring;rbar f&ouml;r h&auml;nsyn g&auml;llande v&aring;rdbehov och samh&auml;llsskydd.</p>

<p>Karnov bokverk 2021/22 &auml;r ett stort juridiskt uppslagsverk i vilket lagar och andra f&ouml;rfattningar kommenteras. Verket g&ouml;r det m&ouml;jligt att snabbt finna l&ouml;sningen p&aring; juridiska fr&aring;gor och problem. Kravet p&aring; effektivitet i arbetet hos domstolar och myndigheter, p&aring; advokatbyr&aring;er, inom n&auml;ringslivet och i organisationsv&auml;sendet har st&auml;ndigt &ouml;kat under de senaste decennierna. Karnov &auml;r avsett att t&auml;cka behovet av ett hj&auml;lpmedel som ger svar p&aring; vanliga tolknings- och till&auml;mpningsfr&aring;gor. &Auml;r problemet av mera komplicerat slag ger Karnov upplysning om f&ouml;rarbeten, r&auml;ttsfall, lagkommentarer eller vetenskapliga verk som b&ouml;r konsulteras f&ouml;r vidare studier.</p><p>I &aring;rets upplaga av bokverket finns 747 f&ouml;rfattningar uppdaterade i sin lydelse per den 1 juli 2021. Nya f&ouml;rfattningar som finns kommenterade i denna utg&aring;va &auml;r bland andra museilag (2017:563), lag (2018:597) om kommunal bokf&ouml;ring och redovisning, lag (2018:1197) om F&ouml;renta nationernas konvention om barnets r&auml;ttigheter (Barnkonventionen), lag (2021:34) om tilltr&auml;desf&ouml;rbud till butik, lag (2021:401) om Allm&auml;nna arvsfonden och fastighetsm&auml;klarlag (2021:516).</p><p>Karnov bokverk 2021/22 best&aring;r av tre band och ett register.</p>

<p>Sveriges Rikes Lag gillad och antagen p&aring; Riksdagen &aring;r 1734, stadf&auml;st av Konungen den 23 januari 1736. Med till&auml;gg av f&ouml;rfattningar som publicerats i Svensk F&ouml;rfattningssamling fram till b&ouml;rjan av januari 2024.</p><p>En systematiskt bearbetad sammanst&auml;llning av svensk lagstiftning med g&auml;llande lagar, f&ouml;rordningar, EU-f&ouml;rordningar och andra f&ouml;rfattningar. H&auml;nvisningar g&ouml;rs till f&ouml;rarbeten, f&ouml;rfattningar och avg&ouml;randen fr&aring;n EU-domstolen, Europadomstolen, H&ouml;gsta domstolen, H&ouml;gsta f&ouml;rvaltningsdomstolen (tidigare Regeringsr&auml;tten), Arbetsdomstolen samt Migrations&ouml;verdomstolen. F&ouml;rfattningsregistret och det utf&ouml;rliga sakregistret underl&auml;ttar s&ouml;kandet i lagboken.</p><p>Lagboksappen 2024 kommer ut i anslutning till den tryckta lagboken. Precis som du &auml;r van vid med den tryckta lagboken s&aring; kan du bl&auml;ddra, s&auml;tta bokm&auml;rken och g&ouml;ra anteckningar &ndash; direkt i appen. Allt med riktig lagboksk&auml;nsla. Finns att ladda ned i Google play och App Store - bara f&ouml;r dig som k&ouml;pt &aring;rets lagbok. Tillg&auml;nglig fr&aring;n januari 2024 till och med januari 2025.</p>

<p><strong><em>Trafikf&ouml;rfattningar</em></strong> ges h&auml;r ut i femtioandra utg&aring;van.</p><p>Boken inneh&aring;ller &aring;rligen genomg&aring;ngna och uppdaterade f&ouml;rfattningar och myndighetsf&ouml;reskrifter p&aring; v&auml;gtrafikomr&aring;det i ett genomt&auml;nkt urval. B&aring;de nationell r&auml;tt och EU-r&auml;tt beaktas.</p><p>F&ouml;rfattnings&auml;ndringar som utkommit efter utgivningen av <em>Trafikf&ouml;rfattningar 2022/23</em> markeras med kantstreck och f&ouml;rfattningsnummer samt datum f&ouml;r ikrafttr&auml;dande. I anslutning till varje f&ouml;rfattning l&auml;mnas &auml;ven i f&ouml;rekommande fall uppgifter om ikrafttr&auml;dande- och &ouml;verg&aring;ngsbest&auml;mmelser.</p><p><strong>INNEH&Aring;LL</strong></p><ul><li>V&auml;gtrafikdefinitioner, Trafikbrottslag, Tullverkets och Kustbevakningens befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott, Alkoholutandningsprov, Radar- och laservarnare</li><li>Trafikf&ouml;rordning, V&auml;gtransportledare, N&auml;mnder f&ouml;r vissa trafikfr&aring;gor, &Ouml;verlastavgift, TSFS, VVFS, V&auml;gm&auml;rkesf&ouml;rordning</li><li>Parkering, Flyttning av fordon</li><li>Terr&auml;ngk&ouml;rning, Milit&auml;rtrafikf&ouml;rordning, V&auml;gtrafikf&ouml;rordning f&ouml;r kommunala organisationen f&ouml;r r&auml;ddningstj&auml;nst</li><li>K&ouml;rkort, TSFS, VVFS, Norsk och &aring;l&auml;ndsk &ouml;vningsk&ouml;rning i Sverige</li><li>Fordonslag och f&ouml;rordning, Avgasrening, Drivmedel, TSFS, VVFS m.m.</li><li>Fordons registrering och anv&auml;ndning, Finsk terr&auml;ngskoter i Sverige, Bilskrotning m.m.</li><li>Yrkestrafiklagstiftning, K&ouml;r- och vilotider, EU-f&ouml;rordningar, Internationell trafik, Transport av farligt gods, Kollektivtrafik m.m.</li><li>Ordningsbot, Provavgifter</li><li>Trafikskadelag, F&ouml;rs&auml;kringar</li><li>Fordonsskatt, Tr&auml;ngselskatt, Skatt p&aring; energi (utdrag), V&auml;gavgifter tunga fordon</li></ul><p>Urvalet av f&ouml;rfattningar har skett i samr&aring;d med juristen <strong>Erik Olsson</strong> vid Transportstyrelsen.</p>