Svenska

<p><i>Filosofi i medeltidens</i> värld är fjärde delen i Peter Adamson bokserie En filosofihistoria utan luckor . Medeltiden har ofta behandlats som en dunkel parentes i filosofins historia, men Peter Adamson visar att den är en lång och innehållsrik period, från 800-talets karolingiska renässans fram till 1400-talet, när det är dags för nästa renässans. Under medeltiden utforskas filosofins alla områden på djupet, från metafysik, logik och kunskapsteori till etiskt och politiskt tänkande, med utveckling av originella idéer och argument.  </p><p>Här finns välkända namn som Pierre Abélard, Thomas av Aquino och William Ockham, vilka tillsammans med otaliga anonyma tänkare lämnat efter sig en stor mängd texter där filosofi och religion ofta går hand i hand, utan att förnuftet någonsin helt underkastas teologins doktriner. I Adamson framställning möter vi dock inte bara universitetens skolmän utan också mystiker och skönlitterära författare, såväl kvinnliga som manliga, vilka prövar nya tankemöjligheter på folkspråket och utmanar både skolastikens och kyrkans läror och traditioner. Medeltidens filosofi står för en avgörande förmedling av det västerländska tänkandets arv från antiken till den moderna tiden, ofta med föregripande av senare idéer inom filosofi och vetenskap.</p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München, och har publicerat ett flertal böcker och artiklar om medeltidens filosofi.</p>

<p>Filosofi i den islamiska världen är tredje delen i Peter Adamsons bokserie En filosofihistoria utan luckor , baserad på hans populära podcast med samma namn. Här täcks filosofin på det islamiska området från äldsta tider fram till 2000-talet, med uppmärksammande av såväl muslimska som judiska och kristna tänkare, från de arabiska kärnländerna till Andalusien i väster och Indien i öster. Tänkandet i den islamiska världen spelade en viktig roll i förmedlingen av antikens filosofiska och vetenskapliga arv till Europa, men som Adamson visar med många exempel utgör det också en rik och fascinerande idévärld i sig, med originella bidrag inom såväl metafysik och kunskapsteori som etik och religionsfilosofi. </p><p>De två första delarna i serien, om filosofin i den grekiska och romerska antikens värld, utkommer inom kort. Denna del kan läsas oberoende av de övriga. </p><p>Peter Adamson är professor i senantik och arabisk filosofi vid Ludwig-Maximilians universitet i München. Han har publicerat flera böcker och många artiklar i vetenskapliga tidskrifter om arabisk filosofi.</p>

<p>I början av 00-talet tar en nystartad församling plats i den svenska pingströrelsens mitt. De teologiska föreställningarna om änglar och demoner hämtas från Livets Ord och paketeras mer lättillgängligt för att attrahera såväl politiker och kändisar som de breda massorna. Men resan mot målet att bli Sveriges första megakyrka får ett abrupt slut, när maktmissbruk och ekonomisk vanskötsel driver församlingen i konkurs.</p><p>Mitt i detta står systrarna Mia och Sofie. I den här boken berättar de för första gången historien om Stockholm Karisma Center, från den första tiden till det slutgiltiga fallet 2005. Utifrån bevarade dagböcker skildrar de sin tonårstid i en religiös miljö som kräver fullkomlig hängivelse och lojalitet.</p><p>Församlingens företrädare har idag, 20 år senare, gått vidare till framträdande positioner inom frikyrkorörelsen, svensk opinionsbildning och rikspolitiken.</p>

<p>Demokrati och samhällsengagemang är ingen självklarhet. För den som känner oro och vill ha ett gott samhälle finns mycket att lära av de frikyrkliga väckelserna, som bidrog till demokratins framväxt i många delar av världen. För att utforska det arvet möttes historiker, samhällsvetare, teologer och andra till en konferens på Campus Örebro hösten 2020, i samverkan med Frikyrkliga forskningsrådet. Föredragen är samlade här som glödande kol. </p><p><i>"Ett är säkert, frikyrkornas demokratiska traditioner är inte något som enbart hör det förflutna till. För även om det kan förefalla som om arvet ligger glödande, kan det lätt föras till nytt syre så att det för energi och börjar brinna på nytt."</i> Elisabeth Sandlund i förordet </p><p>MEDVERKANDE: Ingunn Folkestad Brestein, Magnus Hagevi, Joel Halldorf, Mats Larsson, Arne Rasmusson, Selina Stone, Fredrik Wenell, Robert Woodberry. </p><p>Tro &amp; Liv skriftserie är en bokserie pa Enskilda Högskolan Stockholm med inriktning mot teologiska samtidsstudier.</p>

Det Omedvetna - Historien Om Ett Utopiskt Rum [Bok / Inbunden]

<p>I det samtida digitaliserade samhället har kroppsligheten åsidosatts. På jobbet sitter vi alltmer framför datorn. Beroendeframkallande sociala medier gör att vi förlorar kroppskontakten. Men coronapandemin har fått oss att förstå att vi är fysiska varelser som behöver uttrycka oss med hjälp av kroppsspråket. Det är vanligt att söka sig till orientaliska tekniker såsom yoga. Många är dock omedvetna om att den kristna traditionen rymmer en skatt av symboliskt laddade gester och kroppspositioner. Denna bok syftar till att framhäva kroppslighetens betydelse inom kristen spiritualitet. Utgångspunkten är de böneformer som Dominikanordens grundare, den helige Dominikus, praktiserade redan på 1200-talet. För första gången presenteras här en fullständig översättning från latin av Den helige Dominikus nio sätt att be. Är kroppen en vän eller fiende i kristen tradition? Hur såg Thomas av Aquino på människans kroppslighet? Kan man dansa inför Gud?</p><p></p>

<p><i>Om bön</i> var den sista bok som C. S. Lewis skrev och den utkom postumt efter hans död 1963. Han lyfter här fram bönens roll i våra liv och hur vi bättre kan förstå vår relation till Gud. Det är en unik bok där Lewis i brevform samtalar med Malcolm, en fiktiv brevvän, till vilken han skriver tjugotvå brev på temat bön, och mycket annat, inklusive himlen och kroppens uppståndelse.  </p><p>Boken berör bönens form, innehåll, regelbundenhet och hur den bidrar till att forma vår tro. Lewis lyfter frågor som När skall jag be? , Varför skall jag be när Gud egentligen ändå vet vad jag behöver? och Vad är bön egentligen? </p><p><i>Man känner att ens böner duger som de är, men längtar samtidigt vidare, djupare ner, högre upp, Man får lust att bedja. Man blir nyfiken, får reslust. Man får lust att bedja. Man blir nyfiken, får reslust, lust att utforska den värld som kallas bönens värld och det överraskande liv som kallas bönelivet. En bättre guide till det äventyren än den här boken kan jag inte tänka mig. </i><br/>Tomas Sjödin i förordet </p><p><b>C. S. Lewis</b> (1898 1963) var en av Englands mest kända kultur- personligheter och en av de stora författarna under 1900-talet. Han var lärare i engelsk litteratur vid Oxfords universitet fram till 1954, då han utnämndes till professor i medeltidens och renässansens litteratur vid Cambridge universitet.  Lewis skrev mer än trettio böcker. Mest känd är han för <i>Narnia</i>-serien som har sålts i mer än 100 miljoner exemplar. Hans mångsidiga författarskap rymmer också <i>Från helvetets brevskola, Kan man vara kristen?, Mirakler, Av glädje överfallen, Lidandets problem</i> samt rymdtrilogin.</p>