Svenska

Konstitutionen bidrar till att forma samhällslivet, men speglar också ett lands traditioner och historia. Sveriges nuvarande regeringsform är ett kvartssekel gammal. Dess föregångare vittnar om tidigare generationers uppfattningar om det goda styrelseskicket. Vår första regeringsform tillkom under stormaktstidens 1600-tal. Sedan dess har landet haft fem regeringsformer. Grundlagarna vittnar om kampen mellan kungamakt, herremakt och folkmakt. Denna volym samlar de viktigaste författningstexterna i Sveriges historia. Här ryms bland annat samtliga regeringsformer, Magnus Erikssons landslag från 1300-talet och den unika tryckfrihetsförordningen daterad 1766. Nils Stjernquist, professor i statskunskap, har skrivit en inledning om det svenska statsskickets historiska utveckling. Hur såg och ser det samhälle ut som både påverkar och påverkas av den konstitutionella utvecklingen? Volymen ger goda möjligheter till jämförelser mellan olika tidsepoker och mellan olika dokument. Sveriges konstitutionella urkunder lämpar sig väl för undervisning vid universitet och högskolor. Boken är också av intresse för tjänstemän och politiker, och i allra högsta grad för en historiskt och politiskt intresserad allmänhet. Detta är ett mycket användbart referensverk som har alla förutsättningar att bli en klassiker. Boken finns också häftad, ISBN 978-91-7150-769-3, pris 360:- inkl. moms.

<p><em>M&auml;nniskobehandlande organisationer</em> &auml;r en antologi som ger en bred &ouml;verblick &ouml;ver v&auml;lf&auml;rdens k&auml;rnverksamheter v&aring;rden, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utm&auml;rker och skiljer dessa verksamheter fr&aring;n privata f&ouml;retag och organisationer n&auml;r det g&auml;ller uppdrag, organisation, ledarskap och f&ouml;r&auml;ndringsarbete.</p> <p>I den f&ouml;rsta utg&aring;van fr&aring;n 2015 var utg&aring;ngspunkten de f&ouml;r&auml;ndringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medf&ouml;rt f&ouml;r de m&auml;nniskobehandlande organisationerna. I denna andra utg&aring;va har f&ouml;rfattarna, f&ouml;rutom att uppdatera och f&ouml;rnya inneh&aring;llet utifr&aring;n aktuell forskning, &auml;ven tagit h&auml;nsyn till andra betydande h&auml;ndelser i omv&auml;rlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de f&ouml;ljt upp det &ouml;kande intresset f&ouml;r granskning och kontroll och den v&auml;xande kritiken mot NPM. &Auml;r alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom v&auml;lf&auml;rdssektorn?</p> <p>Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om m&auml;nniskobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar h&ouml;g belastning inom gr&auml;ssrotsbyr&aring;kratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtj&auml;nsten samt tillsyn inom social barnav&aring;rd.</p> <p><em>M&auml;nniskobehandlande organisationer</em> v&auml;nder sig till studerande p&aring; socionom-, l&auml;kar-, v&aring;rd- och l&auml;rarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig f&ouml;rvaltning. Den &auml;r &auml;ven avsedd f&ouml;r praktiskt verksamma i m&auml;nniskobehandlande organisationer.</p> <p>Bokens redakt&ouml;rer <strong>Staffan Johansson</strong>, <strong>Peter Dellgran</strong> och <strong>Staffan H&ouml;jer</strong> &auml;r professorer i socialt arbete vid G&ouml;teborgs universitet. &Ouml;vriga f&ouml;rfattare &auml;r forskare inom socialt arbete eller angr&auml;nsande omr&aring;den vid ett flertal svenska universitet.</p>

"'<p>Sociologi är studiet av det moderna samhället</p>

"'<p>Kan politik studeras vetenskapligt? På vilket sätt kan vi avslöja makt och inflytande? Vad är skillnaden mellan politik och administration? När är politik en maktkamp och när ett beslutsproblem?</p><br/><li>Kan politik studeras vetenskapligt?</li><br/><li>På vilket sätt kan vi avslöja makt och inflytande?</li><br/><li>Vad är skillnaden mellan politik och administration?</li><br/><li>När är politik en maktkamp och när ett beslutsproblem?</li><br/><li>I vilken bemärkelse är internationell politik en laglös djungel?</li><br/><li>Vilka är förutsättningarna för demokrati?</li><br/><p>Detta är grundläggande frågor i politisk analys. Statsvetenskapen som disciplin har till uppgift både att ställa frågorna och besvara dem. Statsvetenskapen som ämnesområde har vuxit snabbt</p>

<p>Det här är en berättelse om elefanten, tigern och noshörningen, en skrämmande historia om hur dessa djurs överlevnad hotas av tjuvjakt, giriga handelsmän och skrupelfria smugglare. </p><p>Ola Jennersten och Tom Svensson har följt handels- och smuggelvägar för elfenben, noshörningshorn och tigerdelar från djurens ursprungsländer i Afrika och Asien till ökända handelsplatser i Burma/Myanmar, Thailand och Vietnam. I gränsstäderna till Kina väntar rika intressenter beredda att köpa produkterna till skyhöga priser. </p><p>Men <i>Vid vägs ände</i> handlar inte bara om tjuvjakten och den smutsiga handeln utan också om det engagerade arbete som kan vända utvecklingen. Vi träffar politiker, hängivna forskare och modiga naturvårdare men vi möter också de människor som delar sitt livsrum med dessa ofta besvärliga djur. Vi får följa parkvakter som med livet som insats försvarar djuren mot tjuvjägare och tungt beväpnade kriminella gäng.</p><p></p><p>För de magnifika och spännande bilderna svarar Ola Jennersten och Tom Svensson, texten är skriven av Ola Jennersten (och Tom Svensson svarar för ett avsnitt om parkvakterna i Sydafrika). Ola Jennersten, född 1953, är docent i zooekologi och har arbetat för WWF med både nationella och internationella naturvårdsfrågor i 25 år, speciellt kring frågor som rör tigrar och arthandel. Medlem i /N Naturfotograferna. </p><p>Tom Svensson, född 1965, är bevarandefotograf. Genom sina bilder försöker han påverka människor för att vi ska bevara hotade arter och habitat. Medlem i /N Naturfotograferna.</p>

<p>Vad hamnar på middagstallriken i en tid när hållbarhet är en aktuell global samhällsutmaning? <i>I Hållbarhet till middag</i> undersöks hur miljövänlighet och andra aspekter av hållbarhet omsätts till meningsfulla och vardagliga vanor i hemmen. I denna bok öppnar etnologen Matilda Marshall kylskåpsdörrar, följer med på inhandlingsrundor i mataffärer och intervjuar människor om hur de på olika vis tar sig an hållbarhet i sin vardag genom sin matkonsumtion. Studien fokuserar på personer med intresse för miljö- och hållbarhetsfrågor och hur de länkar olika mat- och inköpsvanor till dessa komplexa och globala frågor. Det växande ekologiska varuutbudet, den lokalproducerade mjölken och den sociala måltiden är några av de teman boken behandlar; teman som belyser olika kulturella föreställningar om och förutsättningar för en hållbar matvardag. Studien visar hur hållbarhet som fenomen och praktik ständigt förhandlas och balanseras i vardagslivet.</p><p>Matilda Marshall är verksam vid Umeå universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.</p>

<p>Socialt arbete bedrivs p&aring; flera arenor, inte minst inom h&auml;lso- och sjukv&aring;rd d&auml;r kuratorn har en central roll.<em>Socialt arbete i h&auml;lso- och sjukv&aring;rd</em>&auml;r den f&ouml;rsta svenska l&auml;roboken som tar ett brett grepp om &auml;mnet utifr&aring;n ett kritiskt f&ouml;rh&aring;llningss&auml;tt. Boken best&aring;r av tre delar d&auml;r den f&ouml;rsta belyser f&auml;ltet ur historiskt, organisatoriskt, teoretiskt, juridiskt och professionellt perspektiv. I den andra delen tas kuratorns konkreta verksamhetsomr&aring;de upp. Slutligen ber&ouml;rs specifika utmaningar, s&aring; som etiska dilemman och krav p&aring; evidens. Boken riktar sig fr&auml;mst till studerande inom socialt arbete, medicin och v&aring;rd samt till kuratorer och andra yrkesverksamma inom h&auml;lso-och sjukv&aring;rd, socialtj&auml;nst och social omsorg.</p> <p><strong>Bj&ouml;rn Blom</strong>och<strong>Stefan Mor&eacute;n</strong>&auml;r b&aring;da socionomer och professorer i socialt arbete vid institutionen f&ouml;r socialt arbete, Ume&aring; universitet.<strong>Ann Lalos</strong>&auml;r socionom och professor i folkh&auml;lsovetenskap vid institutionen f&ouml;r klinisk vetenskap, enheten f&ouml;r obstetrik och gynekologi, Ume&aring; universitet.<strong>Mariann Olsson</strong>&auml;r auktoriserad socionom och docent i h&auml;lso- och sjukv&aring;rdsforskning. Hon &auml;r lektor vid Institutionen f&ouml;r neurobiologi, v&aring;rdvetenskap och samh&auml;lle, sektionen f&ouml;r socialt arbete, Karolinska Institutet. &Ouml;vriga f&ouml;rfattare &auml;r socionomer, psykologer och psykoterapeuter med l&aring;ng erfarenhet av s&aring;v&auml;l forskning inom omr&aring;det som kliniskt kuratorsarbete.</p>