Svenska

Som ett örnnäste blickar Borgholms slott ut mot Kalmarsund. För sjöfarare i sundet måste borgen tiderna igenom ha förefallit både respektingivande och ointaglig. Borgholm är på två sidor omgiven av en brant som omöjliggjorde stormning från sjösidan. Från ölandsbron ser man slottet vid klart väder. Avståndet är tre mil. Det har sagts att Borgholm är något enastående vid de nordiska haven. Bara Kronborg, Hamlets slott, i Danmark kan uppta en tävlan. Och det är verkligen en väldig byggnad. Kalmar slott skulle till exempel nära nog rymmas på Borgholms borggård! Byggnadshistorien sträcker sig djupt ner i medeltiden. Kärntornet, kastalen, byggdes innanför en äldre ringmur. Medeltidsborgen förvandlades av Johan III till ett renässansslott. Hans byggnadsverk var det största som någonsin hade uppförts i vårt land. Under stormaktstiden var Östersjön närmast ett svenskt innanhav. Sällan eller aldrig har det nationella kulturarvet omhuldats i vårt land som vid mitten av 1600-talet. Slott, borgar och fornminnen skulle ge glans och legitimitet åt Sveriges maktposition i Europa och nationell identitet åt det egna landet. Karl XII avblåste alla arbeten på Borgholm, pengarna behövdes till hans krig. Därefter kom byggnationen aldrig mer igång. Men av alla kungar som huserat på Borgholm är Karl XII den mest påtagligt närvarande. Hans namnteckning är nämligen bevarad på väggen i västra längan. Under 1700-talet förvandlades Borgholm långsamt till ruin. Eldsvådan 1806 fullbordade det som naturen gjort i långsammare takt. Kvar av hela härligheten på klippan finns i dag en ruin som lockar mer än 100 000 besökare om året under en säsong. Vad är det vi söker? Kanske försöker vi få kontakt med någon yttring av historien, om så bara med den kittlande skräcken som finns i att föreställa sig fängelsehålorna, eller den 54 meter djupa jungfrubrunnen, som sträcker sig 14 meter under Kalmarsunds vattennivå. Hur gick det till när denna brunn grävdes och stensattes på 1200-talet? Inte att undra över att folkminnet bevarat historien om jungfrun som i olycklig kärlek hoppade ner i brunnen och sedermera flöt upp på toppen av Blå Jungfrun. Verkligheten förefaller endast obetydligt mindre osannolik än dikten. Det fullbordade och förvirrade är en del av Borgholms historia, liksom branden för 200 år sedan och vår tids bevarandeprogram. För bokens tillkomst svarare kastellanen vid slottet, Jim Rudolfsson, dess främste kännare och författaren och fotografen Anders Johansson, som också tagit bilderna.

<p>De ikoniska väskorna, den berömda orangefärgade presentlådan, alla kändisar som älskar modehuset Hermès är ett av världens mest berömda lyxmärken. Från sadelmakeriet på 1800-talet till 1960-talets Paris och framåt har Hermès produkter fyllt garderoberna hos stilikoner så som Grace Kelly och Jane Birkin, Victoria Beckham och Cardi B.</p><p>Lilla boken om Hermès berättar historien om huset Hermès, är rikt illustrerad med bilder på de mest eftertraktade objekten inklusive sidenscarfarna, Birkin- och Kellyväskorna, och klädkollektionerna under vägledning av modehistorikern Karen Homer.</p>

<p><i><b>"En rörande och lågmäld bok ... en sorglig bok, men också vacker och trösterik." </b>Dagens Nyheter<b> </b></i></p><p><i><b>"Ett kärleksmeddelande, så ömt och starkt, så generöst och trosvisst." </b>Aftonbladet<b> </b></i></p><p><i><b>"En djupt rörande dikt till kärleken." </b>Svenska Dagbladet<b> </b></i></p><p><i><b>"Jag har aldrig läst något liknande ... en av de mest ömsinta kärlekshistorier jag läst." </b>Expressen </i></p><p><i><b></b></i></p><p><i>Dagbok förd mellan 7 nov 2011 9 mars 2012. I form av en extra hjärna. </i></p><p><i>För en som inte skulle kunna minnas själv.</i></p><p><i>Anteckningarna lästes upp under sommaren 2012.</i></p><p><i>Vi grät.</i></p><p><i>Avbröt. </i></p><p><i>Fortsatte. </i></p><p><i>Tacksamma över var vi var. </i></p><p><i>Och kunde ta del av detta.</i></p><p><i>Som just minnen.</i></p><p><i>Detta är sista akten.</i></p><p><i>Vi har fått umgås igen.</i></p><p><i>Men jag gråter en</i></p><p><i>sam denna gång</i>. </p><p><i>M.L. Ekman 2018</i> </p><p>Gösta Ekman blev sjuk och hamnade på sjukhus. För att minnas den här perioden antecknade Marie-Louise Ekman det som skedde. Resultatet blev en gripande och kärleksfull skildring av en svår tid.</p><p></p><p><i><b>"Ett bladvändardrama." </b>Arbetarbladet <b> </b></i></p><p><i><b>"Ur de knapphändigt nedklottrade orden växer en stor och innerlig kärlekshistoria fram." </b>Kulturnytt, Sveriges Radio  </i></p><p><i><b>"Djupt berörande och mycket kärleksfullt skrivet."</b> Dala-Demokraten<b> </b></i></p><p><i><b>"En rörande berättelse om innerlig och urstark kärlek." </b>Gefle Dagblad<b> </b></i></p><p><i><b>"Ett smärtsamt och djupt gripande drama." </b>Upsala Nya Tidning<b> </b></i></p><p><i><b>"En ömsint skildring om en traumatisk sjukdomstid." </b>Borås Tidning<b> </b></i></p><p><i><b>"En chosefri och rak sjukhusdagbok." </b>Göteborgs-Posten<b> </b></i></p><p><i><b>"En lågmäld, återhållen och samtidigt mycket kärleksfull dokumentation av en närstående som befinner sig i en svår sjukdomskris ... Storartad och gripande." </b>Arbetet</i> </p><p><i><b></b></i></p><p></p>

<p>Efter succén med boken Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor, så mottog Ernst Billgren flera brev från allmänheten som ville ha svar på fler frågor kring konst. Han har samlat en del av dessa frågor i boken <i>Vad är konst II</i> 100 nya jätteviktiga frågor, där alla också besvaras. </p><p>Bör man lyssna på goda råd? </p><p>När är ett konstverk klart? </p><p>Hur undviker man att vara konventionell? </p><p>Hur vet jag om det jag gjort är bra? </p><p>Varför blir det första verket (originalet) alltid bättre än det andra (uppföljaren)? </p><p><b>Kort svar:</b> Det är svårt att imitera sig själv. </p><p><b>Långt svar:</b> Hur många gånger har man inte sett en bra film och sen väntat på tvåan och blivit besviken. Detta är något som troligen även gäller andra kulturyttringar som t.ex. konstteoriböcker.</p><p><b>Vad är-böckerna</b> är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. </p>

<p>Konst är det som gör oss till människor, menar Ernst Billgren. I boken "Vad är konst och 100 andra jätteviktiga frågor" vänder han ut och in på konstbegreppet och leker med dess terminologi. Han frågar sig "Hur vet man om en målning är bra?", "Vad är smak?", "Är det viktigt att lyckas?" Med underfundiga och roliga svar guidar han oss genom boken, som väcker intresse och nyfikenhet långt utanför konstsfären.</p><p>Ur boken:<br/>Bör man göra någonting bra? </p><p><b>Kort svar: </b>Inte nödvändigtvis. </p><p><b>Långt svar: </b>Jakten och pressen på att göra något bra är sten hård och lite rörande, det tar bort fokus på vad personen egentligen är intresserad av och lotsar alltid in oss bland de vedertagna och all- männa ideal som dominerar agendan för stunden. Bättre att göra något och sedan försöka tycka det är bra (som många gör med sina barn) än försöka göra om det man gjort till något bra (som tyvärr vissa också gör med sina barn). Konst som historien bedömer som viktig är ofta ett sant avtryck av tidsandan som rådde då. Hade de försökt göra den bra istället för sann hade den blivit mindre viktig, viljan att göra någonting bra kan liknas vid självcensur.</p><p><b>Vad är-böckerna</b> är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. </p><p></p>

Det här är inte en bok om produkter, material, sömmar eller tekniker. Inte i första hand. Istället är det berättelsen om människorna som arbetar med hantverket hantverkarnas historier. Olika berättelser om både stagnation och renässans, om karriärval, drömmar och den obotliga lusten att skapa något med både händerna och huvudet. En unik inblick i yrkesmänniskors vardag och i yrkena som vägrar att dö. I den här boken möter du dem som brinner för det gedigna hantverket och vars livshistorier är tätt sammanflätade med yrkesidentiteten. Personer som har ärvt sina yrken, uppfunnit dem själva eller tjatat sig till en plats i sitt skrå. Som har sett hantverkskunnandet förändras, nästan dö ut och återuppfinnas flera gånger om. Människor som inte vill hamna på museum. Livsverk innehåller tretton personporträtt och nedslag i nio olika hantverksyrken möten och samtal utspridda över två års tid. Tretton hantverksliv sida vid sida i samma volym.

Lars-Olof Lodeld är minimalist och ser här en solnedgång ur sitt perspektiv. Hans starka sida är att återge bilden som abstraktion. Denna illustrerade lilla bok med små korta texter är framtagen inför Lars-Olofs utställning på Waldermarsudde i Stockholm 27 september ? 17 januari 2015 En retrospektiv utställning med verk av konstnären Lars Olof Loeld (f. 1930). Loeld rör sig fritt mellan de olika konstarterna, måleri, skulptur och rumsliga installationer. I en geometriskt abstraherande stil skapar han verk med karaktär av meditationsobjekt, som kombinerar en filosofisk dimension med det lyriska och lekfulla. Loeld laborerar ofta med ord och bokstäver för att skapa budskap i rummen.