Svenska

<p><i>Eumeswil</i> är Ernst Jüngers (1895-1998) sista stora »posthistoriska« ­roman. Den utspelar sig i en stadsstat vid den nordafrikanska kusten, efter världsstatens och högtekno­logins ­kollaps. Berättaren är historikern Martin Venator, som även tjänstgör som nattsteward i baren på bergfästningen Kasban, där envåldshärskaren Kondoren styr över staden Eumeswil. Bakom bardisken sköter han sin privi­legierade men anspråkslösa tjänst, och registrerar maktens dynamik och strategier. </p><p>Berättelsen kan ses som en idéhistorisk genomgång av Ernst Jüngers liv under 1900-talet från Weimar­republikens demokratiska misslyckande, andra världs­kriget och den nationalsocialistiska diktaturen, till den tyska förbundsrepubliken, som under 1970-talet utmanas av de vänsterextrema partisanerna i Röda armé-fraktionen. <i>Eumeswil</i> kom i Tyskland ut under den »tyska terror­hösten« 1977. </p><p>Huvudpersonen Venator uppfattar sig som anark i motsats till monarken, som binds av sin makt, och anarkisten, som behöver makten just för att bekämpa den. Anarken ställer endast sin maktanspråk mot sig själv, och har förintat stat och samhälle inom sig.</p><p></p>

<p>Richard står på botten av sin karriär, av sitt liv, barskrapad och, tycker han, fundamentalt misslyckad i sin hustrus ögon. För att förändra sin situation vänder han sig till sin forne kamrat inom Lätta kavalleriet, Twinnings. Denne har kontakter i samhällets alla vrår och erbjuder Richard en intervju hos industrimagnaten Zapparoni, den ökände och mytomspunne mångmiljardär som gjort sin förmögenhet på miniatyrrobotar och revolutionerat den moderna filmindustrin. Zapparoni tycker sig ha problem med sin egensinniga personal och söker någon som förstår att hålla dem under uppsikt så att uppfinningarna inte försvinner till konkurrenterna.</p><p>Anställningen har dock ett outtalat pris, och under intervjun slits Richard mellan fruktan för sitt eget liv och sina föreställningar om Zapparoni och dennes metoder. När Richard vilar ut sig i Zapparonis lilla trädgård full av surrande bin, retar en ingivelse honom - är allt verkligen som det verkar? </p><p></p><p>Ernst Jüngers framtidsroman <i>Glasbin</i> är en av författarens mest kända berättelser. I den fängslande historien med dess skrämmande och illavarslande scener gör Jünger ett flertal anmärkningsvärt träffsäkra förutsägelser om framtiden när han beskriver den totala övervakningens intrång i människans liv, robot- och nanoteknologins utveckling, det moderna samhällets påverkan på miljön, och inte minst om de multinationella jättarnas ofta överstatliga och autonoma karaktär och de gränslösa medel som står till deras ägares förfogande.</p>

<p>I en tid präglad av massarbetslöshet och utsatthet under det socialt turbulenta 1920-talet, skissas i denna roman förhållandet mellan en far och hans son. Vi möter skuggsidorna hos två starka karaktärers kamp för att hävda sin plats i tillvaron den fruktade kronofogden Dreverhaven, och hans utomäktenskaplige son Jacob Kata­dreuffes väg från misär och misslyckande, till en lovande framtid som advokat. </p><p>Ferdinand Bordewijk (1884 1965) var jurist och är ett av den moderna nederländska litteraturens främsta namn. Han introduceras här för första gången på svenska. Med psykologiskt skarpsinne tecknar han i denna sin främsta roman en ung mans inre strid och klassresa från utanförskap, till erkännande och insikt och det höga pris han betalar för att lyckas.  </p><p>Det är även en levande skildring av hamnstaden Rotterdam och män­niskans villkor i en hänsynslös tid, av mellankrigstidens idéströmningar och framtidsvisioner. <i>Karaktären</i> filmatiserades 1998, i regi av Mike van Diem, och vann då en Oscar för bästa utländska film.</p>

<p>Under Weimarrepublikens andra krisperiod, strax före börskraschen 1929, utkommer den första versionen av <i>Det äventyrliga hjärtat</i>  det handlade då om en handbok för preussiska anarkister , den krigstraumatiserade generation som inte fann sig till rätta i moderniteten och den bräckliga demokratin. </p><p>År 1938 utkommer emellertid den föreliggande, starkt reviderade utgåvan i Tyskland nu skriven inifrån en kapprustande diktatur, och en kontinent på randen till ett nytt världskrig. I drömsekvenser, filosofiska reflexioner om tiden och naturen, samt med en stereoskopisk njutning markerar boken en vändning i Ernst Jüngers författarskap.  </p><p>Den är samtidigt även ett mytologiskt och arketypiskt fundament till den kända motståndsromanen <i>På marmor­klipporna</i>, som utkom året därpå. Från en förlorad postering ser författaren undergångens och förstörelsens flammor avtecknas vid horisonten, och öppnar med hjälp av symboliska och poetiska nycklar dörren till det intellektuella motståndets väg. </p><p>Ernst Jünger (1895 1998) tillhör den tyska litteraturens mest omdiskuterade och fascinerande namn. På nära håll, men med ofta kylig distans, skrev han i dagböcker, romaner och essäer om det omvälvande tjugonde århundradet: från första världskrigets skytte­gravar fram till Tysklands återföre­ning. </p>

<p>När <i>På marmorklipporna</i> gavs ut i Tyskland strax före andra världskrigets utbrott 1939 var det många som förvånades över att romanen hade lyckats passera den totalitära statens hårda censur. Sedan dess räknas den till en av den tyska 1900-talslitteraturens klassiker både som allegorisk motståndsroman och en vändning i Ernst Jüngers författarskap. </p><p>Handlingen är förlagd till ett idylliskt landskap, där ondskan och brutalitetens slumrande krafter hotar tillvaron för huvudpersonen och hans bror, vilka har dragit sig tillbaka för botaniska och litterära studier i ett eremitage beläget på marmorklipporna ovan staden Stora Marina. </p><p>Mot bröderna står den fruktade överjägmästaren, en jovialisk men brutal härskarnatur som lånar drag både av Stalin och Göring, och vars olycksbådande makt sakta sprider sig i det land som omger dem. </p><p><i>På marmorklipporna</i> skildrar i drömska bilder en kulturs sammanbrott vilken kultur som helst och hur människovärdet ständigt hotas av våldets och den råa maktens lockelser. Som sådan kan romanen lika gärna läsas som en parabel över vår egen tid, som över Europa på andra världskrigets rand.</p>