Svenska

Freddie Wadling var punkaren som blev till en av Sveriges mest folkkära artister. Vad få vet om är att han även var en konstnär som tecknade, skissade och målade i princip varje dag fram till sin bortgång. Skapandet var en del i en kaotisk men kreativ vardag, och den väldiga produktionen visar en säregen bildvärld fylld av populär- kultur, skräckteman, citat och samplingar.<br/><br/>I <i>My Head is a Crowded Room </i>har ungdomsvännen Lars Sundestrand samlat över 500 av Freddies verk och han har dessutom letat fram sina egna fotografier från deras tid tillsammans i Göteborg.<br/><br/>I samtal med Bella Wadling, Annika von Hausswolff, Henryk Lipp, Robert Hurula, Kent Karlsson, Joakim Lindegren, Maja Björk Lindahl och Michael von Hausswolff låter han de som levt med och påverkats av Freddies konstnärskap berätta sina historier.<br/><br/>Om förlaget Bly:<br/><br/>Bly är ett nystartat bokförlag i Hornstull i Stockholm. Utgivningen inriktar sig främst på foto och konst.

<b>Johan Sjöbergs </b>möbelsamling är en av de största i landet med omkring tusen stolar, bord och skåp. Det är 1900-talets Småland som förenar. Liksom samlarentusiastens starka vilja att bevara arvet från en epok då hundratals små och stora möbelindustrier trängdes i det skogrika landskapet.   <br/><br/>Ett av Johan Sjöbergs senaste inköp är fåtöljen Cavalli, världens dyraste Ikea-möbel. Nu finns den i samlingen och här i boken. Andra rariteter är <b>Carl Bergstens</b> caféstol, <b>Uno Åhréns</b> moderniserade pinnstolar, <b>Bruno Mathssons</b> sadelflätade linjer, <b>Carl Malmstens </b>folkhemsklassiker, <b>Yngve Ekströms </b>fårskinnsklädda kurvor, <b>Jonas Bohlins</b> betongskulptur och <b>Mats Theselius </b>aluminiumsvepta fåtöljer. Och många, många andra. Totalt har över 600 möbler samlats i denna utgåva.    <br/><br/>En rad möbelhistoriker och företagsledare har bidragit med texter: Antikvitetsexperter som <b>Knut Knutson, Ulrika Ruding, Jonatan Jahn </b>och<b> Andreas Siesing, </b>möbelforskaren<b> Sigrid Eklund Nyström, </b>företagsledaren<b> Kenneth Ståhl, </b>journalisterna<b> Hedvig Hedqvist, Petter Ekelund, Britta-Lena Ekström, Rebecka Tarschys </b>med flera.    <br/><br/>Inte minst skriver en rad formgivare och berättar om de egna möblernas tillkomst: <b>Jan Ekselius, Jonas Bohlin, Mats Theselius, Gunilla Allard, Hans Ehrich, Nirvan Richter, Love Arbén </b>och<b> Eero Koivisto</b>.

» Med Anders Landéns bok Skatter från Mumindalen har mumin-älskarna över hela världen äntligen fått det referensverk de förtjänar. Inför 100-årsjubileet av Tove Janssons födelse 2014 satte jag samman en specialutgåva av tidskriften Scandinavian Retro helt ägnad Tove Jansson och mumintrollen. Då försökte jag minutiöst kartlägga muminböckernas första utgåvor, liksom de tidiga så kallade muminprodukterna. Men jag inser nu att det bara var ett första steg i utforskandet av muminsamlandets mysterier. Skatter från Mumindalen går flera steg längre i dokumentationen av såväl böckerna som samlarföremålen, vare sig det rör sig om handgjorda dockor från Atelier Fauni, keramikfiguriner, barnkammartavlor eller näsdukar. Man får alla dessa hundratals objekt noggrant redovisade i ord och bild, men också den spännande berättelsen om hur mumintrollen från sin första tillvaro i Sverige och Finland som djupt originella karaktärer i en serie böcker utvecklades till en miljardindustri över hela världen.« Magnus Palm, författare

NÄR DET SLOG GNISTOR OMPOP-MUSIKEN <br/><br/><b>DAGS ATT ÄLSKA</b> nittiotalet det sista årtiondet då ungdomar hade popidoler och tapetserade väggarna med posters! En oskuldsfull tid som inte riktigt hade tagit klivit in i det nya årtusendet, men gärna ville. Mobiltelefoner gick bara att ringa ifrån, Internet var en nymodighet och CD-skivor sålde som smör. Den generation som var ung på nittiotalet omfamnade antingen pojk- och tjejbanden som kom att definiera decenniet, eller den rebelliska grungen som temporärt körde om hårdrocken. Okej, Sveriges största poptidning, tog självsäkert steget in i det nya årtiondet efter den fenomenala succén på åttiotalet. I boken om Okejs nittiotal får du uppleva hela det explosiva, färglada och galna årtiondet i text och bild. Massor av bilder. Tusentals bilder. Du möter stjärnorna som tapetserade din vägg, återupptäcker artister du glömt bort, och blir femton år på nytt när du står i publikhavet på Okejdagarna som var Sveriges största popfestivaler. <br/><br/><b>Alla är med:</b> Take That, New Kids On The Block, Spice Girls, Hanson, Westlife, Kiss, Alice Cooper, Army of Lovers, Ace Of Base, Backstreet Boys, Aqua, Britney Spears och just dina idoler. Du möter den tecknade reportern Johnny O Kej som träffade alla, på sina villkor. Idolträffarna, nakenfisarna, porrskandalerna, kärleksparen, knasbollarna, technon, hårdrocken och alla de svenska stjärnorna. Allt och alla som gjorde nittiotalet så fantastiskt samlas på hela 395 färg- och fartfulla sidor. Många av bilderna är unika och har aldrig tidigare publicerats. Exklusiva färska intervjuer med bland andra Westlife, Aqua, E-type och Alice Cooper. Du får en överblick och samlarguide över samtliga utgåvor av tidningen Okej 1990 1999. Okej 90-talets enda riktiga poptidning kan ses som en fortsättning till den framgångsrika Boken om Okej 80-talets största poptidning. Nu är det hög tid för nästa generation att minnas sina tonår. Okej var med då också... Och det med besked! <br/><br/><b>Författaren ANDERS TENGNER</b> började sin karriär hos Hans Hatwig på tidningen Poster som 1980 ersattes av Okej. Anders stannade på Okej som redaktör och fotograf i 25 år, ända fram till 2005 (med ett kort snedsteg för att starta en konkurrenttidning). Anders är extremt välbekant i landets  musikkretsar. Han  agerade ansiktet utåt för tidningen och var presentatör på de massivt populära Okej-dagarna. Åren 1997 2005 var Anders tidningens chefredaktör. <br/><br/>Boken OKEJ 90-talets enda riktiga poptidning är insiktsfullt skriven av en riktig insider, Anders Tengner, en av OKEJs mesta medarbetare. Legendariska OKEJ-fotograferna Ulf Magnusson och Anders Tengner, Göran Lindsjöö och Michael Johansson har öppnat sina arkiv! Boken är ett sprakande stycke snyggt formgiven musik- och tidningshistoria. Ingen läsare lämnas oberörd, oavsett inställning till 90-talets populärkultur.   <br/><br/>Förord av E-Type. Rikligt illustrerad med många opublicerade bilder. Värderingsguide för samlare med alla nummer från 90-talet avbildade. 395 sidor. Som bonus en stor unik MEGA-poster på Spice Girls, Kiss och Leila K.!

I <i>Naturlära </i>samlas Lars Lerins omtyckta och kritikerhyllade akvareller där han med säker hand skildrar den natur som omger honom, framför allt i hans värmländska hemtrakter. Årstidens skiftningar, lövens färg, vasstrån fångade i is och snö varvas med bleknande, flagnande ödehus och detaljstudier av en skalbagge, en fågelvinge, en uppnålad fjäril. <br><br>Målningarna fördjupas av Lerins egna dagboksanteckningar, funderingar och betraktelser, kompletterade med citat av andra författare som likt Lerin använder naturen som inspiration och ämne.

Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.  <br/><br/>Syftet med skriften <i>Landtmannabyggnader: hufvudsakligen för mindre jordbruk</i> från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.  <br/><br/>Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841 1906). De publicerades ursprungligen i hans <i>Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen</i> från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.

I februari 1978 kommer en ung Lars Lerin för första gången till Lofoten. Han är där för att måla, men möter kärleken och blir kvar i tolv år. I denna bok möter målningar och skisser personliga betraktelser om årstidernas danser, livets villkor, längtan, oro och gråskalans rikedom. Där och då föddes det Lerinska ljuset.