Svenska

<p>Egentligen är det ingen stor grej att Elektras mamma är en av Sveriges största mammabloggare. Ingen under 55 läser väl bloggar, och vem bryr sig om stela samarbeten med företag som tillverkar påslakan eller menskoppar? Men en kväll postar någon ett gammalt blogginlägg (med den pinsamma rubriken<em> Vi måste våga prata om psykisk ohälsa!!!!</em>) i klasschatten och plötsligt känner exakt alla till Elektras skämmigaste psykbryt nånsin. Sen går det snabbt utför. Det är krossade fönsterrutor, extrem mensvärk, en okänd pappa som plötsligt dyker upp och en gala med alla Sveriges mumfluencers, uppklädda och sminkade till tänderna (och Elektras mamma är nominerad till årtiondets NO FILTER-MAMI!!! Hur kul????). Hur blev livet så här?</p><p></p><p><em>Det känns så fake </em>är en humoristisk tragedi om samtiden, gränslösheten och den ständiga jakten på CONTENT. Läs den och ge den sen till en pinsam vuxen nära dig.</p>

<p><em>Det är alltid lugnt på kvällarna i simhallen. Ofta är Nike där helt ensam. Bassängen är bara hennes. Nike kliver långsamt i, känner ett lugn av att sjunka ner i det svala vattnet. Hon simmar en längd. En till. Doften av klor fyller huvudet. Hon älskar det här, att simma. Här blir hon en varelse som inte måste tänka, problemen följer aldrig med ner i vattnet.</em></p><p></p><p>Nike och Lowe lever helt olika liv. Hon hänger med killar hon inte fattar varför hon ens träffar. Han spelar hockey och är ihop med skolans snyggaste tjej. Men de har båda trassliga familjeförhållanden, de lever båda i skuggan av svåra, våldsamma händelser, såna man inte pratar om med någon enda människa. Och det är allt annat än själarnas möte när de möts i hissen i huset där Nike bor och dit Lowe just flyttat. Kan två vilsna personer tillsammans hitta rätt i sina känslor och mörka hemligheter?</p><p></p><p>En bitvis hård, stark och berörande roman om livsfarliga löften, missförstånd, svartsjuka, kärlek och hopp.</p><p></p><p>Om <em>Adios, hockeyhora</em>:</p><p>"Det är rappt och rysligt spännande om nätmobb­ning, kärlekstrassel och mörka hemligheter." Lydia Wistisen, DN</p><p>"Detta är en stark och dramatisk samtidsberättelse, som utan att förenkla inger hopp och framtidstro." Helen Ehriander, BTJ</p>

<p>Sjutton&aring;riga Ester har en d&ouml;d katt i frysen, en mamma som ibland g&aring;r upp om n&auml;tterna och kokar sitt smink. Hon genomlider gymnasiet med hj&auml;lp av sin b&auml;sta v&auml;n Natalie och deras k&auml;rlek till Dorothy Parkers texter. Det &auml;r tr&ouml;tta fester med killar i sotarm&ouml;ssa och tjejer som heter Saga, allihop.<br/><br/>Men s&aring; kommer en ny l&auml;rare, Ivar Lind. Han boxas p&aring; fritiden, har startat ett band, sett Angkor Wat och gett ut en diktsamling. Ester vill tycka illa om honom, men kan inte l&aring;ta bli att plocka upp hans tappade skjortknapp som hon l&auml;gger under kudden. Det ena leder till det andra och Dorothy Parker spelar en avg&ouml;rande roll i Esters drama.<br/><br/>Med ett spr&aring;k som sprakar och en drastisk humor skriver Joanna G&oacute;recka fram ungdomstidens l&auml;ngtan efter gr&auml;ns&ouml;vertr&auml;delser och att bli en egen m&auml;nniska, ibland genom n&aring;gon annan.<br/><br/><strong>Joanna G&oacute;recka</strong> &auml;r journalist och manusf&ouml;rfattare. Hon &auml;r kr&ouml;nik&ouml;r i G&ouml;teborgs-Posten och producent f&ouml;r P3 Dokument&auml;r. "Nudes" &auml;r hennes f&ouml;rsta roman.</p>