Svenska

<p>Vart tog den vägen, socialismen och arbetarrörelsen? Detta har Ariosoprojektet vid Södertörns högskola studerat och analyserat i ett stort antal artiklar, monografier och antologier sedan starten 1997. Arioso står för Arbetarrörelsens roll i Östersjöområdet, och forskarna i projektet har undersökt hur och på vilka områden den svenska arbetarrörelsen orienterade sig politiskt och ideologiskt i de kraftfält som revolution och kontrarevolution, socialism och kapitalism samt demokrati och fascism utvecklade i Östersjöområdet.   </p><p>Boken är en faktafylld, initierad och högintressant studie över ett sekels politiska historia med Sverige i fokus och i synnerhet arbetarrörelsen och socialismens företrädare i landet. I boken återfinns huvudrubriker som En revolutionär samhällsomvandling på reformistisk väg , De trodde de satt vid makten , Socialismen kom aldrig ensam , Ett historiskt bokslut , Fackföreningsrörelsen en socialistisk resurs? och På räls mot socialismen?    </p><p><b>Om författarna </b> </p><p>Författarna är alla historiker, forskare och utåtriktade skribenter med populärvetenskapliga böcker bakom sig. Blomqvist är docent; Ekdahl, Schmidt och Östberg är professorer.</p>

<p>John F. Kennedy fick bara vara USA:s president i 1 037 dagar innan han mördades i Dallas den 22 november 1963, men hans status som politisk ikon och mansideal har bestått. Trots att det gått mer än sextio år betraktar många mordet fortfarande som olöst. Hur historien hade sett ut om Kennedy fått leva och valts till en andra mandatperiod får vi aldrig veta. Däremot går det utifrån det enorma källmaterialet att rekonstruera händelseförloppet kring mordet, liksom mördarens väg till brottsplatsen. Konspirationsteorierna kring mordet är många, somliga mer fantasifulla än andra. Finns där någon substans eller handlar det om fria fantasier? </p><p>Historikern Bengt Liljegren ger här en rafflande skildring av John F. Kennedys sista timmar i livet, jakten på mördaren och det efterspel som följde.</p>

<p><b>Industriella revolutionen är en av de största vattendelarna i mänsklighetens historia.</b> När maskinerna konstruerades lades grunden till en formidabel folkökning, till ett aldrig tidigare skådat välstånd, till imperialistisk aggression &ndash; och till miljökonsekvenser vi ännu bara har sett begynnelsen av.</p><p>Revolutionen tog fart i Storbritannien i mitten av 1700-talet och spred sig över Europa och Nordamerika på 1800-talet. Men varför just då? Ur strikt teknologiskt perspektiv hade industriella revolutionen kunnat inträffa långt tidigare, i 1200-talets Kina eller i det tidigmoderna Italien. Vad var det i det brittiska 1700-talssamhället som fick hjulen att snurra så fort, och med så oerhörda följdverkningar?</p><p>I <i>Industriella revolutionen</i> skildrar Dick Harrison den process som började med arbetsbesparande innovationer i bomullsspinnerierna och raskt utvecklades till en civilisationsomvälvande rörelse. </p>

<p><i>&quot;Shogun&quot;</i> är namnet på en roman och en klassisk tv-serie som nyligen har moderniserats, men det var också titeln på Japans ledare under nästan 700 år. Från medeltiden fram till andra halvan av 1800-talet var det shogunen som hade makten &ndash; även om han formellt stod ett pinnhål under kejsaren.</p><p>Shogunerna förfogade över tungt rustade krigare och mer eller mindre pålitliga vasaller. Med fast hand styrde de Japan genom dramatiska händelser som mongolernas anfall på 1200-talet och de portugisiska missionärernas ankomst på 1500-talet.</p><p><i>Shogun: Generalerna som ledde Japan </i>är en fascinerande historia om makt, svek och lojalitet. I boken möter vi framstående shoguner och deras familjer, fria samurajer, krigiska munkar och inflytelserika konkubiner. Boken är den första i sitt slag på svenska, skriven av historikern Ingemar Ottosson, docent vid Lunds universitet och mångårig gästprofessor vid östasiatiska lärosäten.</p>

<p><b>Den blodiga slutstriden om Berlin inleddes i april 1945.</b> När Adolf Hitler insåg att Tredje riket skulle gå under beslutade han sig för att ta sitt liv. För att hans kropp inte skulle falla i segermakternas händer gav han order om att den skulle brännas och alla kvarlevor förstöras. Den 30 april 1945 begick han självmord tillsammans med sin hustru Eva Braun. Efter kriget genomfördes flera undersökningar som syftade till att ta reda på vad det var som egentligen hänt nere i bunkern. Var Hitler verkligen död eller hade han lyckats komma undan?</p><p>Boken <i>Hitlers död </i>handlar om de dramatiska dagarna i april 1945 som föregick Tredje rikets undergång. Den skildrar de intensiva striderna på Berlins gator, stämningen i den tyske diktatorns bunker och hans död. Den behandlar även de rykten om Adolf Hitlers påstådda överlevnad som spreds efter krigsslutet.</p>

<p><b>Överlevandes berättelser från Förintelsen har blivit en viktig del av det svenska kulturarvet. Dessa berättelser har det skrivits och forskats om. Det finns emellertid en grupp som aldrig varit föremål för vetenskapliga studier: den grupp av barn och barnbarn till Förintelseöverlevande som fick sin bakgrund dold.</b> </p><p>Vi vet lite om hur dessa människor förstår orsaken till att föräldrarna valde att dölja sina judiska identiteter, hur det påverkade deras egen identitetsbildning och inte minst hur denna erfarenhet förts vidare till tredje generationen. I denna bok framgår hur far- och morföräldrar dolt sin historia som överlevande och sin judiska identitet, och hur barn och barnbarn fått kännedom om detta först senare i livet. </p><p>De brutna berättelserna och släkthistorierna och framför allt de ofta svaga banden till en judisk gemenskap, har haft tydliga effekter på identitetsarbetet bland andra- och tredje generationens överlevande. Inte sällan upplever de svårigheter att träda in i en identitet som är otydlig för dem. Den bortträngda historien och identiteten är inte alltid något som man ser som en förlust, men i vissa fall försöker senare generationer att rekonstruera och återerövra den judiska tillhörigheten. </p><p>Antisemitismen går som en röd tråd genom bokens berättelser. Den utgör dels en förklaring till det som hände den första generationen och varför de ville dölja det judiska, dels finns den närvarande i nuet som ett hinder för att tillägna sig en judisk identitet. Som en rädsla för vad som kan hända i framtiden.   </p><p><b>Christer Mattsson</b> är docent i pedagogik och föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet. Han har många års erfarenhet av undervisning om Förintelsen och är en svensk pionjär i att utveckla pedagogiska arbetsformer för minneshållandet av Förintelsen, något som han har erhållit ett stort antal priser för. Hans forskning är inriktad mot förebyggande av extremism, radikaliseringsprocesser och antisemitism. </p><p><b>Thomas Johansson</b> är professor i pedagogik med inriktning mot barn- och ungdomsvetenskap, vid Göteborgs universitet. Han är verksam vid Segerstedtinstitutet som forskare och lärare. Johansson har forskat om så vitt skilda ämnen, som gym- och fitnesskultur, exitprocesser bland nynazister, dopning, ungdomars sexualitet, faderskap och maskulinitet samt prostatacancer.</p>