Svenska

Att uttrycka sina livserfarenheter i skrift inför en läsande offentlighet hör i dagens individualistiska samhälle till vardagligheterna. För 200 år sedan var emellertid situationen en annan, och att undersöka den självframställande litteraturens former och villkor under denna tid kan också berika förståelsen av jaget i det tjugoförsta århundradet. Det svenska 1800-talet är en dynamisk tid, vars tänkande ligger till grund för många av våra moderna föreställningar om jaget och minnet inte minst såsom dessa kommer till uttryck i det självbiografiska skrivandet. I själva verket är det i viktiga avseenden litteraturen som driver på denna utveckling genom att ständigt, och i skiftande former, utforska våra möjliga förhållningssätt till det förflutna. I sin avhandling undersöker Peter Henning vad som händer när livet och samhället på ett allt mer självklart sätt vägs mot den personliga erinringens horisont när de smaknormer som tidigare begränsat det självframställande skrivandet börjar ifrågasättas, och när det blir möjligt för individer från ett bredare samhällsskikt att berätta om sig själva i det offentliga. Genom punktnedslag i P. D. A. Atterboms, Erik Gustaf Geijers, Henriette Widerbergs och Verner von Heidenstams författarskap tar studien ett brett grepp om epoken. Här möter vi den tidiga romantikens tårdrypande minneskult såväl som nittiotalismens idealisering av glömska och intighet. Självbiografisk performancekonst står mot essäistiska experiment, medan drömmar om att spegla eviga sanningar i de egna hågkomsterna bryts mot förhoppningar om att på nytt vinna ryktbarhet genom skandalösa bestsellers.

En del litterär deckargåta, en del biografi, en del mystik, en mans livslånga besatthet blir tillsammans denna charmiga och sanna historia, som hänför alla samlarnördar och bokälskare. Den handlar om parfymfabrikören Jacques Guerin, samlaren som lyckades rädda det mesta av Prousts efterlämnade papper och pinaler, inklusive hans överrock, från det bål som Prousts släktingar planerade att bränna upp allt i. Det här är en bok i precis min stil. I La Bohèmes anda, en fantastisk aria till en rock. Patti Smith En sällsynt och underbart skriven litterär gåta som är lika hjärtknipande som spännande. Michael Ondaatje Lorenza Foschini är prisbelönt författare, journalist och tidigare korrespondent vid Vatikanen. Hon är född i Neapel och bor i Rom.

Den ena var blond, den andra mörk, en var konstnär, den andra författare, en var foglig, den andra rebell. Hélène och Simone de Beauvoir stod trots sina olikheter varandra nära. Deras relation präglades av förtrolighet men också av rivalitet, svartsjuka och förakt. I sin frispråkiga biografi berättar Claudine Monteil ingående hur dessa två systrar, oberoende av sina meningsmotsättningar, tillsammans var frontfigurer i kvinnorörelsen. Monteil, som ingick i systrarnas innersta vänkrets, ger oss en initierad skildring av det intellektuella och konstnärliga livet i Paris, från och med andra världskriget fram till vår tid. Claudine Monteil är författare och historiker. På svenska finns av Monteil sedan tidigare De som älskade friheten. Berättelsen om Jean-Paul Sartres och Simone de Beauvoirs livslånga förhållande.

"Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora." (Thomas Karlsohn i GP)<br/><br/>Med utgångspunkt i den mediala maskinparkens historiska förvandlingar skriver Friedrich Kittler här nuets historia. Detta verk har gjort honom till en exemplarisk teoretiker för den digitala eran och till huvudgestalt inom den tyska forskning som ersatt gamla och vördnadsbjudande begrepp som "mening" och "subjekt", "kommunikation" och "förståelse" med de betydligt kyligare "medium" och "information", "databehandling" och "gränssnitt".<br/><br/>I <i>Nedskrivningssystem 1800·1900 </i>läser Kittler Goethe genom en reformpedagog, Nietzsche genom skrivmaskinens konstruktör och Lacan genom fonografens uppfinnare, för att bara nämna några av bokens omaka konstellationer. Kopplingarna är oväntade men inte godtyckliga. Det som förbinder litteratur och humanistisk bildning med praktiskt eller ingenjörsmässigt vetande är den medieteknologi som genom historien organiserat den västerländska kulturens diskurser. Kittler gör därmed en motläsning av den humanistiska traditionen. I hjärtat av den europeiska kulturen finns inte en själ, inte en ande och inte ett subjekt, utan en teknologi. Snarare än att framhålla människans förmåga att överskrida sina villkor tecknar studien en kylig bild av mediernas makt att strukturera vår verklighetsuppfattning.<br/><br/><i>Nedskrivningssystem 1800·1900</i> är Kittlers mest genomgripande försök att formulera sina tankar kring medier och makt, och boken har blivit något av ett grunddokument för den mediehistoriska vändningen inom humaniora under de senaste decennierna. Det är en litteraturvetenskaplig studie där traditionella storheter som text, författarskap, böcker, verk och läsare omdefinieras som funktioner i ett medialt system. Samtidigt är undersökningen ett slags avsked till litteraturvetenskapen: när frågan om mediet ersätter frågan om texten så kan man visserligen fortsatt intressera sig för fenomen som traditionellt hört till litteraturvetenskapens domäner, men litteraturens särställning framstår ohjälpligen som effekten av vissa historiskt föränderliga mediala villkor. Vår värld, menar Kittler, är tekniskt konstruerad, från början till slut. Genom att i detalj belägga detta i sina historiska fallstudier lyckades han få en hel humanistisk forskarvärld att upptäcka och tala om medier där man förut bara sett "text". Hans sätt att förena en innovativ framsynthet med ett historiskt siktdjup och en kompromisslöshet i tanken lämnar inte någon oberörd.<br/><br/>I <i>Nedskrivningssystem 1800·1900</i> visar sig Kittlers medieanalys i helfigur. Först här framträder med full skärpa komplexiteten i hans högst personliga teoriarkitektur, där Freud, Saussure, Foucault, Derrida, Lacan och McLuhan lämnat lika viktiga bidrag. Det är en bok som rikt belönar sin läsare. För den som på allvar önskar förstå hur medierna definierat, och fortsätter att definiera, vår situation och oss själva erbjuder den oundgänglig läsning.<br/><br/>Friedrich Kittler, tysk mediehistoriker, 1943-2011. Han har tidigare presenterats på svenska i essäsamlingen <i>Maskinskrifter</i> (2002). <i>Aufschreibesysteme 1800·1900</i> utkom i en fjärde omarbetad utgåva 2003.<br/><br/>"Att 'Nedskrivningssystem 1800/1900' nu finns på svenska är en dröm som gått i uppfyllelse; ett hjältedåd av utgivare och inte minst översättaren Tommy Andersson, vars ohyggliga arbete givit enastående resultat."<br/>Jan Holmberg, Dagens Nyheter<br/><br/>"Nedskrivningssystem är en modern klassiker inom humaniora. Nyligen utkom boken på Glänta Produktion i kongenial svensk översättning av Tommy Andersson. Det är ett välkommet initiativ och en imponerande prestation att göra denna drygt sexhundrasidiga volym tillgänglig på vårt språk."<br/>Thomas Karlsohn, GP<br/><br/>?Kittler är, kan man säga, medieteoretikern par excellence. Med en sylvass noggrannhet och vetenskapsmannens distans, analyserar han ? och på sin alldeles egna, svindlande, spännande och otroligt stimulerande stil som till och med kommit att kallas ?Kittlertyska? ? mediernas diskurs?<br/>Carl Magnus Juliusson, Tidningen Kulturen<br/><br/>"I denna digra volym från 1985, som brukar ses som en modern klassiker och ett viktigt incitament till humanioras nya inriktning mot mediehistoria, reflekterar [Kittler] kring medier och makt. [...] Denna originella och djärvt nytänkande bok vänder sig till alla som vill förstå hur medierna definierar vår nutida situation."<br/>Inger Littberger Caisou-Rouss, BTJ<br/><br/>"Det är [...] en synnerligen intressant läsning och översättningen är mycket väl genomförd."<br/>Pär Thörn, Sydsvenskan

<p>I början av 1900-talet var den skönlitterära klassikerutgivningen en etablerad vetenskaplig verksamhet, som bedrevs vid universitet och inom litterära utgivningssällskap. Dess historia följs i denna bok tillbaka till den senare hälften av 1700-talet, då samlade utgåvor av svenska författares verk gavs ut, både med en förväntad förtjänst för ögonen och för att tjäna som rättesnören för en uppväxande författargeneration. Romantikernas utgivare underströk i stället vikten av historisk trohet: en utgivare borde inte putsa och ändra i en avliden författares verk, utan noggrant återge allt som det stod skrivet. Under 1800-talet blev klassikerutgivningen ett slagfält för en rad frågor, som bland annat gällde författarrätt, litterär kreativitet och folkbildning. Den vetenskapliga editionsfilologin tog intryck av den klassiska filologins långa tradition, samtidigt som den skönlitterära klassikerutgivningen stod i samspel med förlag riktade till en bredare publik. Den litterära utgivarfiktionen, klassikerserien, skolutgåvan och den vetenskapligt syftande editionen är några av de litterära produkter som sätts under lupp i denna bok.</p>

<p></p><p>Ordet autentisk ligger i tiden. Det betyder att något är eller framstår som äkta och tillförlitligt och det används ofta som ett positivt värdeomdöme, inte minst om film. Jakten på det autentiska rör sig kring hur sanning skapas eller förloras när ett dokumentärt material bearbetas och presenteras i en konstnärlig process. Vilken sanning finns i det vi väljer att dela med andra?  </p><p>I antologin diskuterar tio författare autenticitet, samtalskonst, vardagsspråk, dokumentärlitteraturens praktik samt kärlekens uttryck och samtida villkor. Vad och vem uppfattas som autentisk? Hur har synen på det autentiska förändrats över tid? Hur arbetar dokumentären och fiktionsfilmen med begreppet? Vad förenar jakten på det autentiska med jakten på kärleken? Flera av texterna utgår från dokumentärfilmen, av Staffan Julén och boken av Marit Kapla med samma namn Kärlek på svenska. Boken innehåller även bilder från ett antal av Staffan Juléns filmer från hans fyra decennier som dokumentärfilmsregissör.  </p><p>Medverkande: Anders Ekström, Emma Engdahl, Carin Franzén, Per Magnus Johansson, Staffan Julén, Anna Jungstrand, Marit Kapla, Johanna Lindbladh, Magnus Linton, Hynek Pallas och Kent Sjöström.</p><p></p>

<p><em>L&auml;rarliv i litteraturen</em> &auml;r en antologi om gestaltningar av l&auml;rare i samtidslitteraturen. Med l&auml;slusten som drivkraft skapar och uppmuntrar bokens texturval och romananalyser till kollegiala samtal och f&ouml;rdjupade reflektioner kring dagens l&auml;raryrke. Texterna &auml;r framf&ouml;r allt sk&ouml;nlitter&auml;ra, med stark betoning p&aring; svenska skolf&ouml;rh&aring;llanden.</p> <p><strong>Boken &auml;r uppdelad i fyra delar</strong>:</p> <ul> <li>L&auml;raren som pedagogisk och moralisk k&auml;mpe</li> <li>L&auml;raren som gr&auml;ns&ouml;verskridare och normbrytare</li> <li>L&auml;raren som tidsspegel</li> <li>L&auml;raren som f&ouml;rebild eller nidbild i dagens skola</li> </ul> <p>Gemensamt f&ouml;r l&auml;rargestaltningarna &auml;r l&auml;rarens n&auml;stintill outtr&ouml;ttliga f&ouml;rs&ouml;k att g&ouml;ra skillnad, f&ouml;r sig sj&auml;lv, andra och samh&auml;llet. H&auml;r m&ouml;ter vi s&aring;v&auml;l nyutexaminerade, passionerade l&auml;rare som uppgivna, normbrytande och h&auml;mndlystna l&auml;rare. Det breda persongalleriet speglar dagens skola p&aring; ett tr&auml;ffande s&auml;tt och <em>L&auml;rarliv i litteraturen</em> blir ett oumb&auml;rligt diskussionsunderlag som s&auml;tter fingret p&aring; l&auml;raryrkets innersta k&auml;rna.</p> <p><em>L&auml;rarliv i litteraturen</em> passar alla l&auml;rare och pedagogiskt intresserade, fr&auml;mst vill den stimulera l&auml;slust och yrkesutvecklande kollegial reflektion.</p> <h3>Ur prologen:</h3> <p>&rdquo;Med den h&auml;r boken inbjuds du till att oupph&ouml;rligen v&auml;xla perspektiv mellan att vara l&auml;rare och l&auml;sare. Du f&ouml;rv&auml;ntas vara en l&auml;sande l&auml;rare och en l&auml;rande l&auml;sare, allt beroende p&aring; vilka erfarenheter du b&auml;r med dig och vad som intresserar dig. Syftet &auml;r att l&auml;sningen ska vara b&aring;de lustfylld och underh&aring;llande, men ocks&aring; &ouml;ppna d&ouml;rrar till reflektion och identifikation.&rdquo;</p>