Svenska

<p><b>En dåtidens Attenborough!</b> </p><p>I år skulle Sven Gillsäter ha fyllt 100 år. <i>Med kamera om halsen</i> är en fascine­rande fotobok som bygger på Svens dagböcker, reseskildringar, fotoböcker och reportage. Tonen är lättsam, eftertänksam, stundtals humoristisk - ungefär så som Sven själv var - och innehåller en stor mängd av Sven Gillsäters fantastiska fotografier. </p><p>Sven Gillsäter var en av Sveriges mest folkkära djur- och naturskildrare un­der mitten av 1900-talet. Med kamera om halsen och dagboken i fickan gjorde han expeditioner till resmål som få i Sverige ens kände till. Han fotograferade komodovaraner i Indonesien, isbjörnar på Svalbard, elefantsköldpaddor på Galápagosöarna och pingviner på Falklandsöarna, och berättade vad han sett genom filmer, TV-program, föreläsningsturnéer, böcker och reportage. Hans filmer sågs av miljoner och böckerna låg på bestsellerlistor. En dåtidens David Attenborough, helt enkelt. </p><p>Sven Gillsäter är också en del av den svenska fotohistorien som en av de tio som bildade gruppen TIO fotografer. Han var en inflytelserik folkbildare ; 1971 var han med och bildade Världsnaturfonden i Sverige och kom att bli en av WWF:s mest framträdande goodwill-ambassadörer.   </p><p><i>"Sven Gillsäter (1921 2001) är främst känd som en av 1900-talets stora naturfotografer men i denna bok, skriven av hans barn Pia och Björn Gillsäter, presenteras en mycket mer mångfasetterad bild av honom. Med kamera om halsen bygger på barnens egna minnen men främst på Sven Gillsäters fotografier, dagboksanteckningar och böcker. Hans liv presenteras i en spännande layout, med rikt bildmaterial och en ledig text som löper i berättande stil genom boken."</i> - Marie Mauzy i BTJ-häftet nr 24, 2021. 4 av 5 poäng.<i></i></p><p><b>Pia Gillsäter</b> bor i Stockholm. Hon har arbetat som kommunikatör och redaktör på SJ och Trafikverket och har bland annat skrivit <i>Underverk under Stockholm - en bok om Citybanan</i> (2017).   </p><p><b>Björn Gillsäter</b> bor i Halland och i Köpenhamn. Han arbetar som diplomat inom FN med fokus på globalt samarbete, hållbar utveckling och flyktingfrågor.</p>

När jag kom till jobbet var bordet framför mitt distrikt redan täckt av en försvarlig mängd post som hade sorterats kvällen före. Innan man fick ta idu med den högenvar man tvungen att jobba i den allmäna försorteringen. Där rådde ett slags bedövat lugn. Klockan var bara fem och ingen hade riktigt vaknat till. Här skulle all post som ankommit till Uppsala grovsorteras. Lukten av fuktiga jutesäckar, trycksvärta och papper blandades med en svag doft av otvättade uniformsskjortor.

<p>Allan Ekelund (1918-2009) inledde sin bana som teaterskådespelare, men slumpen förde honom på 1940-talet in i filmens värld. Som regiassistent och med tiden legendarisk produktionsledare för närmare hundra filmer, kom han att arbeta nära sin tids främsta filmskapare, som Ingmar Bergman, Hasse Ekman och Vilgot Sjöman, och de flesta av landets stora film- och teaterskådespelare.</p><p>Här bjuds vi in till myllret bakom kulisserna på Filmstaden i Råsunda och en minnesresa genom svensk film- och kulturhistoria. Det långvariga samarbetet med Ingmar Bergman får särskilt stort utrymme när Ekelund redogör för sitt spännande och händelserika yrkesliv, men vid sidan av alla stjärnor ryms här även porträtt av mindre kända filmarbetare och skådespelare från svensk films storhetstid. Om alla dessa och mycket mer berättas öppet och underhållande i denna rikligt illustrerade bok med en stor mängd tidigare opublicerat bildmaterial.</p><p>Stig Björkman har skrivit förordet och för boken har det även gjorts intervjuer med kulturprofiler som minns Ekelund, alltifrån Harriet Andersson till Mats Ek.</p>

Harry Schein var en lika offentlig som komplex person, en celebritet och makthavare. Forskare beskriver honom som en biografisk legend en mediernas man, men samtidigt den som formade bilden av sig själv.<br/><i>Harry bit för bit Harry Scheins många ansikten</i> presenterar, diskuterar och analyserar en offentlig person som satte ett tydligt avtryck i den tid han levde, ja även många år efter sin död. Det fanns inte särskilt många som han. Harry stod nära den politiska makten, eller var en del av den. Hans betydelse för svensk filmpolitik under decennier kan knappast övervärderas. Han spelade tennis med Olof Palme, hans relationer till Ingmar Bergman och Ingvar Carlsson var lika välbekanta som hans förhållanden till hustrun Ingrid Thulin och till en rad andra fria och självständiga kvinnor.<br/>Själv anlände han som ensam tonåring från en judisk miljö i ett Europa som stod på randen till andra världskriget. I det nya landet bröt han sin egen väg och hann skapa en förmögenhet som uppfinnare. Därpå beträdde han den synliga arenan som debattör, författare, kolumnist, administratör, fri intellektuell och mycket annat. Scheins många sidor belyses i boken av en rad kunniga personer, många med direkta personliga minnen av honom.<br/>Boken är generöst illustrerad av fotografier, en del av dem inte tidigare visade.<br/><br/>Maaret Koskinen, professor och filmkritiker, och Luise Wallenberg, docent i filmvetenskap och modeforskare, är bokens redaktörer och initiativtagare. Övriga medverkande är: Henrik Berggren, Ellis Cashmore, Eva Fischer, Stig Holmqvist, Åke Lundqvist, Anders Mellbourn, Åsa Moberg, Svante Nycander, Liv Ullmann, Per Vesterlund och Jannike Åhlund.

Göinge - det gröna rummet är boken för dig som är fascinerad av det skånska landskapets mångfald och uppskattar landskapsfotografering som konstform. I detta verk riktas blickarna mot det undangömda och gröna nordöstra hörnet, en del av Skåne fyllt av skogar, sjöar, kulturlandskap och urgammal odlingsbygd. Det är en lågmäld, strävsam natur som växer med tiden och som utstrålar ett påtagligt lugn. Tystnaden som finns här är, med skånska mått, unik.

Hur är det att leva under år efter år av ockupation? Hur kan vardagslivet se ut och hur hanterar invånarna de problem som ockupationen för med sig? Hur gör de motstånd och vilka glädjeämnen har de?<br/>På Västbanken intet nytt? är en dokumentär fotobok med texter i. Den visar glimtar av hur människor lever på det ockuperade Västbanken. I städer, byar och flyktingläger. Både när stora förändringar sker och när inget nytt händer.<br/>Lena M Fredriksson är frilansjournalist och -fotograf och har gjort ett flertal reportageresor på Västbanken.

Detta är berättelsen om ett hus i Uppsala och dess innevånare. Det hela utspelar sig i början av 1970-talet. De svartvita fotografierna skildrar några ungdomar som delade lägenhet med sin äldre hyresvärd i det gamla rivningshotade huset. En trappa upp bodde en äldre dam med många saker och minnen från ett högborgerligt liv. På nedre botten bodde också ett par med många suspekta vänner. Vi får följa hyresgästerna i fest som vardag i text och bild.