Svenska

<p>Gör en djupdykning i 130 tatueringars symboliska betydelse och ursprung med hjälp av den här boken som berättar om kroppskonstens rika kulturhistoria. </p><p>Tatueringar är ett av de mest populära sätten för oss människor att uttrycka vår identitet och våra övertygelser. Här finns ett rikt och komplext symbolspråk. Till exempel är en lotusblomma, en koi-fisk som simmar uppströms eller en drake som stiger upp mot solen olika symboler för styrka och för att övervinna svårigheter.</p><p>Den hyllade konstnären och tatueraren Oliver Munden har tecknat alla symboler i boken, medan tatueringsexperten Nick Schonberger har skrivit faktatexterna. Boken är som en visuell karamell som ger en fascinerande inblick i tatueringarnas kulturella arv. Det är en perfekt bok för alla som vill lära sig mer om tatueringarnas symbolik eller som söker inspiration för sin nästa tatuering, men också för de som älskar tatueringar generellt eller är intresserade av symbollära.</p>

Som ett örnnäste blickar Borgholms slott ut mot Kalmarsund. För sjöfarare i sundet måste borgen tiderna igenom ha förefallit både respektingivande och ointaglig. Borgholm är på två sidor omgiven av en brant som omöjliggjorde stormning från sjösidan. Från ölandsbron ser man slottet vid klart väder. Avståndet är tre mil. Det har sagts att Borgholm är något enastående vid de nordiska haven. Bara Kronborg, Hamlets slott, i Danmark kan uppta en tävlan. Och det är verkligen en väldig byggnad. Kalmar slott skulle till exempel nära nog rymmas på Borgholms borggård! Byggnadshistorien sträcker sig djupt ner i medeltiden. Kärntornet, kastalen, byggdes innanför en äldre ringmur. Medeltidsborgen förvandlades av Johan III till ett renässansslott. Hans byggnadsverk var det största som någonsin hade uppförts i vårt land. Under stormaktstiden var Östersjön närmast ett svenskt innanhav. Sällan eller aldrig har det nationella kulturarvet omhuldats i vårt land som vid mitten av 1600-talet. Slott, borgar och fornminnen skulle ge glans och legitimitet åt Sveriges maktposition i Europa och nationell identitet åt det egna landet. Karl XII avblåste alla arbeten på Borgholm, pengarna behövdes till hans krig. Därefter kom byggnationen aldrig mer igång. Men av alla kungar som huserat på Borgholm är Karl XII den mest påtagligt närvarande. Hans namnteckning är nämligen bevarad på väggen i västra längan. Under 1700-talet förvandlades Borgholm långsamt till ruin. Eldsvådan 1806 fullbordade det som naturen gjort i långsammare takt. Kvar av hela härligheten på klippan finns i dag en ruin som lockar mer än 100 000 besökare om året under en säsong. Vad är det vi söker? Kanske försöker vi få kontakt med någon yttring av historien, om så bara med den kittlande skräcken som finns i att föreställa sig fängelsehålorna, eller den 54 meter djupa jungfrubrunnen, som sträcker sig 14 meter under Kalmarsunds vattennivå. Hur gick det till när denna brunn grävdes och stensattes på 1200-talet? Inte att undra över att folkminnet bevarat historien om jungfrun som i olycklig kärlek hoppade ner i brunnen och sedermera flöt upp på toppen av Blå Jungfrun. Verkligheten förefaller endast obetydligt mindre osannolik än dikten. Det fullbordade och förvirrade är en del av Borgholms historia, liksom branden för 200 år sedan och vår tids bevarandeprogram. För bokens tillkomst svarare kastellanen vid slottet, Jim Rudolfsson, dess främste kännare och författaren och fotografen Anders Johansson, som också tagit bilderna.

<p>Freddie Wadling var punkaren som blev till en av Sveriges mest folkkära artister. Vad få vet om är att han även var en konstnär som tecknade, skissade och målade i princip varje dag fram till sin bortgång. Skapandet var en del i en kaotisk men kreativ vardag, och den väldiga produktionen visar en säregen bildvärld fylld av populär- kultur, skräckteman, citat och samplingar.</p><p>I <i>My Head is a Crowded Room </i>har ungdomsvännen Lars Sundestrand samlat över 500 av Freddies verk och han har dessutom letat fram sina egna fotografier från deras tid tillsammans i Göteborg.</p><p>I samtal med Bella Wadling, Annika von Hausswolff, Henryk Lipp, Robert Hurula, Kent Karlsson, Joakim Lindegren, Maja Björk Lindahl och Michael von Hausswolff låter han de som levt med och påverkats av Freddies konstnärskap berätta sina historier.</p><p>Om förlaget Bly:</p><p>Bly är ett nystartat bokförlag i Hornstull i Stockholm. Utgivningen inriktar sig främst på foto och konst.</p><p></p>

"Den ensamma staden" blev utnämnd till BOOK OF THE YEAR (2016) av Observer, Guardian, Telegraph, Irish Times, New Statesman och Times Literary Supplement.<br/><br/>"Läs Olivia Laings stillsamt drabbande bok om ensamhet! Jag blev både sorgsen och stärkt" /Jonas Gardell<br/><br/>"En skimrande juvel till bok." /Ulrika Stahre i Expressen<br/><br/>"'Den ensamma staden' är inte en bok, den är en ny vän, vars umgänge gör, ja, livet lite mindre ensamt." /Martin Engberg i GP<br/><br/>En oerhört intressant och oväntad läsning." /Yukiko Duke i Gomorron<br/><br/>"Boken är både provocerande och lugnande, och fungerar som en sorts sekulär bön för ensamma själar" /The New York Times Book Review<br/><br/>"Underbart ohämmad och konstant överraskande" /Guardian<br/><br/>"En ny sorts litteratur ... Oavbrutet, tvångsmässigt fascinerande" /New Statesman<br/><br/>"Laing dissekerar ett universellt tillstånd som ofta är svårt att relatera till" /Financial Times<br/><br/>"En modig författare som tar sig an grundläggande frågor om livet och konsten" /Telegraph<br/><br/>"Vackert, originellt och medkännande" /Independent<br/><br/>"Du kan vara ensam var som helst, men den ensamhet du kan känna när du bor i en stad, omgiven av miljoner människor, har en särskild underton. Man skulle kunna tro att det här tillståndet var raka motsatsen till livet i en storstad, till den massiva närvaron av andra människor, men enbart fysisk närhet räcker inte för att skingra känslan av inre isolering. Det är möjligt, till och med lätt, att känna sig ensam och övergiven samtidigt som man lever sida vid sida med andra."<br/><br/>När den engelska författaren och kritikern Olivia Laing drabbades av en förtärande ensamhet i New York efter att ett förhållande oväntat hade kraschat, vände hon sig till konsten för att fylla sina dagar och få lindring. Och med dess hjälp började hon utforska vad ensamheten kan göra med oss och vi med den. Resultatet blev den internationellt uppmärksammade essän "Den ensamma staden". Laing skriver om ensamheten hos Edward Hopper, Andy Warhol, Henry Darger, David Wojnarowicz och andra konstnärer - men också om sätt på vilka konsten och livet kan flätas in i varandra och skapa utrymme för mänskliga möten under omständigheter som kan verka allt annat än gynnsamma. <br/><br/>Det är dessutom en bok om tillvaron i New York, om olika livsvärldar och livsmöjligheter bortom den snäva normaliteten, om aidsepidemin på åttiotalet och medmänsklighetens förutsättningar, om sexualitet, utsatthet, tillit. Det är en ljus bok, skriven nära ett stort mörker.

<p>I februari 1978 kommer en ung Lars Lerin för första gången till Lofoten. Han är där för att måla, men möter kärleken och blir kvar i tolv år. I denna bok möter målningar och skisser personliga betraktelser om årstidernas danser, livets villkor, längtan, oro och gråskalans rikedom. Där och då föddes det Lerinska ljuset.</p>

<p>Lantbruksarkitekten Charles Emil Löfvenskiöld (1810-1888) drömde om att reformera den svenska landsbygden. En ny arkitektur präglad av både skönhet och rationalitet skulle bekämpa fattigdom och misär. Ljusa, rymliga och välplanerade hus för såväl människor som djur var grunden för ett humant och välmående samhälle. Först när det praktiska också var vackert var det verkligt funktionellt.  </p><p>Syftet med skriften <i>Landtmannabyggnader: hufvudsakligen för mindre jordbruk</i> från 1868 var att sprida de nya rönen i prisvärda och pedagogiska häften med överskådliga ritningar och förklarande texter. Idag är verket en arkitekturklassiker som haft stor inverkan på svensk byggnadskultur.  </p><p>Denna reproduktion kompletteras av ett appendix med ritningar av Löfvenskiölds elev och mångårige medarbetare Pehr August Pettersson (1841 1906). De publicerades ursprungligen i hans <i>Landtmannabyggnader: ritningar för alla områden inom landthushållningen</i> från 1891, en uppföljare och hyllning till Löfvenskiölds klassiska verk.</p>

<p>Den folkkäre multikonstnären Lasse Åberg delar här med sig av sitt liv i en bildrik bok - en "bildografi" - som spänner över åtta decennier. Många bilder kommer från Lasse privata arkiv. Ur sitt rika liv har han valt olika ut en mängd olika fragment ända från barndomen, åren på Konstfack och de mångtaliga projekt han arbetat med inom musik, formgivning, tv-program och filmer - ända fram till dagens museiverksamhet i Bålsta, Åbergs MUSeum med serieinspirerad konst, en antik Disneysamling och en stor mängd rekvisita från Lasses filmer. Fragmenten består av såväl dikter och dråpliga anekdoter som längre berättelser och betraktelser.</p><p></p><p>Förutom nostalgi, nörderi och en mängd anekdoter rymmer boken även miljöengagemang, ett visst mått av samhällskritik och en rejäl portion självdistans.</p>