Svenska

<p>"Det gl&ouml;der om Jon Jord&aring;s slagkraftiga bok om Palmemordet"<br/><em>Johan Kellman Larsson, Dagens Nyheter</em></p> <p><em>"</em>Sylvasst och trov&auml;rdigt om mordet p&aring; Palme"<br/><em>&Aring;sa Linderborg, Aftonbladet</em></p> <p>"Jord&aring;s har skrivit en bok jag l&auml;nge saknat."<br/><em>Fredrik Sj&ouml;berg, Svenska Dagbladet</em></p> <p>&rdquo;Det &auml;r en vederh&auml;ftig bok &hellip; nyanserad &hellip; l&auml;sv&auml;rd.&rdquo;<br/><em><span style="font-size: 1.125rem;">Hans Gunnar Axberger i F&ouml;rmiddag med P1 om Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</span></em></p> <p><span class="rounded-sm px-0.5 bg-sky.6">"<em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme</em></span>&auml;r en v&auml;lskriven, l&auml;sv&auml;rd och f&ouml;red&ouml;mligt kortfattad genomg&aring;ng av utredningsmaterialet."<br/><em>Nerikes Allehanda</em><br/><br/><span style="font-size: 1.125rem;">Efter det f&ouml;rbryllande utpekandet av Skandia-mannen &aring;r 2020 b&ouml;rjade Jon Jord&aring;s, dokument&auml;rchef och producent bakom n&aring;gra av Sveriges mest lyssnade true crime-poddar, att gr&auml;va i mordet p&aring; Olof Palme.</span></p> <p>Ur alla tusentals dokument som gjordes tillg&auml;ngliga n&auml;r utredningen lades ner framtr&auml;dde en ny person ur skuggorna: enst&ouml;ringen som bodde p&aring; promenad-avst&aring;nd fr&aring;n biografen Grand, och var &auml;gare till en Magnum-revolver. Mannen hade tappats bort i utredningen flera g&aring;nger, visade sig p&aring; punkt efter punkt st&auml;mma in p&aring; FBI:s g&auml;rningsmannaprofil och var i perioder polisens hetaste sp&aring;r. Trots detta &auml;r han i princip ok&auml;nd f&ouml;r allm&auml;nheten.</p> <p><em>Den sista boken om mordet p&aring; Olof Palme </em>g&aring;r igenom utredningen, fr&aring;n b&ouml;rjan till slut, och kastar ett nytt ljus &ouml;ver natten d&aring; Sveriges statsminister m&ouml;rdades.</p> <p>Jon Jord&aring;s &auml;r dokument&auml;rchef p&aring; produktionsbolaget Filt. Han har bevakat ett stort antal olika kriminalfall som journalist och bland annat jobbat med prisbel&ouml;nta P3 Dokument&auml;r om Palmeutredningen inifr&aring;n</p>

<p>»Våldtäktsförsöket satte sina spår. Några dagar senare började jag träna självförsvar och tänkte två saker: jag skulle aldrig vara försvarslös igen och jag skulle alltid hjälpa om jag såg att någon for illa. Det skulle bli min grej i livet. Att aldrig bara stå och titta på.«</p><p>Trots en rad traumatiska händelser under uppväxten reste sig Jeanette Höglund stark. I sökandet efter mening har hon varit dörrvakt, jobbat på lyxkryssare och deltagit i en dokusåpa. Men det var efter ett oväntat möte i tunnelbanan som hon fann sitt kall i livet: att hjälpa äldre hemlösa.</p><p><i>Mer än bara Tunnelbanenettan</i> är en naken berättelse som med svärta, värme och humor visar hur stor skillnad en människa kan göra på egen hand, även om man inte tror det själv.</p><p>*</p><p><b>Jeanette Höglund</b> har jobbat som ordningsvakt i Stockholms lokaltrafik och blev känd för svenska folket genom realityshowen Tunnelbanan. Hon är grundaren till den ideella föreningen Vid din sida, som har som mål att ingen äldre i Sverige ska behöva leva i hemlöshet. För sitt arbete har Jeanette utsetts till Årets stockholmare.</p>

<p></p><p>Varför kallas Delaware »The First State«? Varför skiljer sig Louisianas lagstiftning från alla andra delstaters? </p><p>Hur blev Silicon Valley världens främsta högteknologiska kluster? Alla svenskar påverkas ständigt av impulser från USA. Men vad vet vi egentligen om de olika delstaterna? </p><p>I <i>50 historier om USA </i>tar Anders Johnson ett bredare grepp om USA:s inre förhållanden än vad som tidigare gjorts i den svenska litteraturen om USA. Delstat för delstat skildrar han USA:s historia, med fokus på politik, ekonomi och kultur. Vi får veta hur delstaterna brukar rösta, var olika företag har grundats och hur delstaterna skildrats i film, litteratur och musik.</p><p><b>Anders Johnson</b> är verksam som författare i Stockholm med inriktning på politisk och ekonomisk historia. Han har skrivit eller medverkat i över 160 böcker.</p><p></p>

Ola Ahlvarsson är VD och grundare av Result och manage­ment­­rådgivare till snabbväxande företag, huvud­ägare i ­Torget och Letsbuyit och vald till en av morgondagens ledare på prestige­­tunga World Economic Forum. 1997 blev Ola Ahlvarsson världsmästare i kickboxning, som entre­prenör är drivkrafterna för att vinna ­desamma. I den här boken beskriver han med många exempel på framgångs­rika entre­­pre­nörer motiv, metoder och möjlig­heter som leder till att lyckas. Mission Possible.

<p>I denna fj&auml;rde omarbetade utg&aring;va av kursboksklassikern <em>Socialt arbete &minus; en grundbok</em> beskriver f&ouml;rfattarna &auml;mnets uppkomst, utveckling och strukturella f&ouml;ruts&auml;ttningar, dess praktik och yrkesf&auml;lt samt relationer. De behandlar de problemst&auml;llningar som professionella inom omr&aring;det st&auml;ndigt st&auml;lls inf&ouml;r: fr&aring;gor om politik, etik, makt och r&auml;ttigheter. De tar ocks&aring; upp n&aring;gra av de framtidsutmaningar som &auml;mnet st&aring;r inf&ouml;r. Vad inneb&auml;r intersektionalitet i socialt arbete? Hur ska man f&ouml;rh&aring;lla sig till kraven p&aring; evidens? Vad &auml;r ekosocialt arbete?</p> <p>Mycket har h&auml;nt i samh&auml;llet och inom socialt arbete sedan den f&ouml;rsta utg&aring;van utkom &aring;r 2000. I denna utg&aring;va har n&aring;gra kapitel utg&aring;tt och antalet sidor har minskats. Andra kapitel har tillkommit och alla &ouml;vriga har uppdaterats. K&auml;rnan &auml;r &auml;nd&aring; densamma &minus; att redog&ouml;ra f&ouml;r &auml;mnets socialvetenskapliga utg&aring;ngspunkter och samtidigt visa p&aring; det sociala arbetets m&aring;ngfald och komplexitet.</p> <p><em>Socialt arbete &minus; en grundbok</em> v&auml;nder sig i f&ouml;rsta hand till studenter p&aring; socionomprogrammet, men den &auml;r ocks&aring; anv&auml;ndbar f&ouml;r yrkesverksamma socionomer.</p> <p><strong>Anna Meeuwisse</strong>, <strong>Hans Sw&auml;rd</strong> och <strong>Sune Sunesson</strong> &auml;r professorer vid Socialh&ouml;gskolan vid Lunds universitet. <strong>Marcus Knutag&aring;rd</strong> &auml;r professor vid Malm&ouml; universitet. Bokens kapitelf&ouml;rfattare &auml;r forskare, verksamma vid l&auml;ros&auml;ten runt om i landet och har aktivt bidragit till att utveckla socialt arbete som akademiskt &auml;mne.</p>

<p>I Diplomati redogör Henry Kissinger för sin samlade erfarenhet av vad som styr relationer mellan stater, och hur dessa relationer kan påverkas och styras av staternas ledningar.    </p><p>Grundläggande är Kissingers analytiska perspektiv, där han kontrasterar regioner där nationer vuxit fram i ömsesidig maktbalans med stater som ansett sig skyddade och därmed kunnat inta en mer exklusiv politisk hållning. Han spårar båda tanketraditionerna, den realpolitiska och den idealistiska, i USA:s utveckling, den förra exemplifierad av Theodore Roosevelts utrikespolitik, den senare av Woodrow Wilsons.   </p><p>Analyserna levandegör drivkrafter och hållningar genom historien och Henry Kissinger låter oss förstå styrkor och svagheter hos statsmän som Richelieu, Castlereagh, Metternich, Bismarck och Churchill. Inom samtidshistorien fördjupar han de analyserna med hjälp av erfarenheter och minnen av politiker som Charles de Gaulle, Zhou Enlai, Richard Nixon och Michail Gorbatjov.   </p><p>Henry Kissingers framställning får sin avslutning i en diskussion om USA:s roll i en värld där nationen å ena sidan inte längre är den unikt starkaste aktören, men å den andra inte längre kan isolera sig på sin kontinent.   Denna utgåva av Diplomati ingår i serien Engelsbergsklassiker, där även Världsordning (2022) är utgiven. Boken har ett nyskrivet förord av diplomaten Rolf Ekéus.</p>

<p>Är Putins Ryssland en diktatur? En totalitär stat? Vad ska man egentligen kalla den regim som Vladimir Putin nu har lett sedan 2000? Putin har under sitt långa maktinnehav förstärkt statens kontroll över näringslivet, över politiken, över massmedierna. Han försöker krossa alla former av opposition, och för att nå målet utnyttjar han rättsväsendet på ett sätt som är identiskt med hur det gick till på sovjettiden.</p><p>Det som förenar detta system med dagens ryska, är rätten för den åtalade att hålla ett slutanförande, rätten till ett posledneje slovo, ett sista ordet. Från sovjettidens dissidenträttegångar till dagens rättegångar mot Putinmotståndare finns en historia av försvarstal där den åtalade, ibland under motstånd från rätten, har kunnat ropa ut varför hon eller han vill se ett helt annat, friare och mer demokratiskt samhälle. De här sista orden , eller försvarstalen, är redan klassiska, eller kommer att bli det. De är ett vittnesbörd om att det alltid har funnits, och fortfarande finns, människor som vågar stå upp emot ofrihet, censur och ett godtyckligt rättsväsende och vägrar vika ned sig för maktens övervåld. Dagens Putinkritiker för vidare ett arv från 1960-talets författarrättegångar och låter sig inspireras av sovjettidens dissidenter. Idag finns det skäl att påminna om dessa modiga människor. Det är om vittnesmålen från de kvinnor och män som har konfronterat den sovjetiska och ryska makten som denna bok handlar.</p><p>Stig Fredrikson är sedan decennier en framstående kännare av ryskt samhälle och politik. I en rad uppskattade böcker har han skildrat det moderna ryska samhället och Putins tilltagande förtryck, senast i Ryssland utan Putin. Han var också nära vän med den Nobelprisbelönade författaren och dis-sidenten Aleksander Solzjenitsyn och den som smugglade ut dennes texter till västvärlden. På Carlsson Bokförlag har han utgivit Alexanders kurir (2004 och 2011), Daterat Moskva (2010), Oligarken mot presidenten (2013), Boris Jeltsin (2016), Ryssland utan Putin (2019).<br/>___<br/><br/>"Den erfarne Rysslandsjournalisten Stig Fredrikson har skrivit en bok som inte är som andra Det är valet av inriktning som gör boken så originell och skakande." Olof Kleberg, Västerbottens-Kuriren<br/><br/>"Genomgående visas hur förtrycket i dagens Ryssland alltmer liknar repressiva metoder, inklusive psykiatrisk tvångsvård, från sovjettiden. Särskilt rörande är Fredriksons porträtt av unga vuxna och barn som bestraffats för sin kritik av staten."  Julie Hansen, BTJ. Helhetsbetyg: 5<br/></p>