Svenska

De biologiska vetenskaperna har utvecklats starkt under 1900-talets andra hälft. De tekniska möjligheter som öppnas har skapat många omdiskuterade etiska frågor, inte minst kring gentekniken. Vilka är möjligheterna vilka riskerna?<br/><br/>Boken presenterar resultat från projektet "Gener, människobild, samhälle", som drevs vid Institutet för Framtidsstudier under perioden 1995-1999. Här redovisas och diskuteras resultat från en enkätstudie om genteknik som genomförts inom ramen för detta projekt. Några uppsatser belyser sambandet mellan biologi och livsåskådning, en tar upp den känsliga frågan om biologins betydelse för att definiera relationen mellan könen.

Tänker vi på släktskapet mellan apa och människa tänker vi oftast på schimpansen. Betydligt mindre känd och helt väsensskild är en annan primat, som också har ett DNA som är nästan identiskt med människans: bonoboen. Till skillnad från schimpansens stundtals aggressiva och tävlingsinriktade beteende är den känslig och empatisk. Medan schimpansen är patriarkal är bonoboen matriarkal och dessutom utrustad med en rejäl sexuell aptit. Den ger en helt ny innebörd åt djungelns lag . I nästan tjugo år har den världsberömde antropologen <i>Frans de Waal</i> studerat de båda arterna. I Vår inre apa utforskar han fascinerande och skrämmande paralleller mellan apornas beteende och den mänskliga, motsägelsefulla, naturen.<br/>Frans de Waal betraktas som en av världens främsta primatologer och har skrivit fem tidigare böcker som översatts till 14 olika språk. Nu översätts han för första gången till svenska.

1800-talets och sekelskiftets rasvetenskap förstås bäst om den ses i en vetenskaplig tradition som vill återskapa sambandet mellan fysik och psyke. Den äldre rasvetenskapens metod att av det yttre avläsa inre mentala egenskaper och föreställningen om rasernas hierarki, blir i detta ljus naturliga konsekvenser av de vetenskapliga förutsättningarna.

<p><i>"Essäerna, ordnade efter årstidernas gång, kombinerar fascinerande faktaupplysningar med författarens, just det, förundran inför den rikedom som livet på jorden innehåller. Citat ur naturpoesi och Hagmans vackra helsidesbilder berikar den sakrika och samtidigt ödmjuka texten" -</i> lektör Johan Brinck i BTJ-häftet nr 13, 2021.</p><p>Vad vill fåglarna när de sjunger? Varför byter räkor kön mitt i livet? Hur vet nattviolen när den ska dofta? Är det sant att näbbmusens hjärta kan slå mer än tusen slag i minuten? Och vem bestämmer i myrstacken? </p><p><i>Förundran</i> är en lustfylld och ömsint hyllning i text och bild till det som flyger, simmar, växer, surrar och doftar i naturen omkring oss. 52 korta kåserier, med fakta och förundran inför den storslagna biologiska mångfald som också vi själva är en del av. Och som vi alltmer måste lära oss vörda och vårda.</p><p></p><p><b>Stefan Edman </b>är biolog och författare till ett 50-tal böcker om natur och miljö, exempelvis <i>Jordens sång</i>, <i>Planeten Havet</i> och <i>Bråttom men inte kört - frågor och svar om klimatet</i>. Han har mottagit Harry Martinsons jubileumspris och Konungens medalj.   </p><p><b>Tore Hagman</b> har varit yrkesverksam som fotograf med inriktning på natur sedan 1980. För sin fotografiska verksamhet har han erhållit en rad stipendier och utmärkelser och var den förste att utses till Årets Naturfotograf av Naturvårdsverket.<b></b></p>

<p><b>Hur artificiell intelligens kan förändra vår kommunikation med djur</b></p><p><b>Utsedd till en av årets bästa böcker 2022 av The New Yorker </b> </p><p><b>»Vi stannar sällan upp och reflekterar över vad djur tänker eller känner, eller frågar oss om deras inre liv påminner om vårt eget. Tom Mustills fängslande och djupt mänskliga bok visar oss varför vi måste göra det - och vad vi, och planeten, skulle kunna tjäna på det.« Greta Thunberg</b></p><p><b>»Faktarik och intresseväckande.« Betyg: 4 av 5 - Bengt Magnusson Björksten, BTJ</b></p><p>Den 12 september 2015 paddlar naturfilmaren Tom Mustill utanför Kaliforniens kust. En knölval slår i vattnet bara någon meter från hans kanot, men Tom överlever mirakulöst. Kvar hänger frågorna om vad det var som egentligen hade hänt.<br/>I jakten på svar reser Tom världen över för att förstå relationen mellan människa och val. Han träffar IT-entreprenörer som använder sig av artificiell intelligens för att avkoda djurens kommunikation. Det blir en resa där tekniska landvinningar möter naturens underverk, där Silicon Valleys mest avancerade metoder används för att förstå valarnas språk och koder.<br/><i>Att prata val </i>handlar om människans förhållande till djuren och allt det som förenar oss, och om den banbrytande forskning som sker just nu på områden som beteendevetenskap, biologi och lingvistik. En populärvetenskaplig djupdykning i det okända som är omöjlig att lägga ifrån sig.<br/>I översättning av Åsa Brolin.</p><p>TOM MUSTILL är en mångfaldigt prisbelönt producent och regissör av naturfilmer. Han har arbetat tillsammans med bland andra Greta Thunberg och Stephen Fry. Hans naturepos <i>Inuti naturens jättar</i> belönades med en BAFTA.</p><p>»Genom sin högst personliga resa - och sina diskussioner med experter - förmedlar Tom Mustill valsångens och valkommunikationens rikedom. Främst av allt får vi en enorm respekt för dessa havens giganter.« Frans de Waal, författare till <i>Different: Gender Through the Eyes of a Primatologist</i></p>

<p>Vatten är det nödvändiga mirakelmedel som utgör själva essensen i så gott som alla biologiska processer och av de cirka 8,7 miljoner arter som beräknas finnas på vår planet lever en fjärdedel av dem i vatten. Trots det är många vattenlevande organismer varken namngivna eller beskrivna och många av dem är så små att man inte kan studera dem med blotta ögat.</p><p>Utrustad med planktonhov, kamera och fotomikroskop har fotografen Martin Almqvist besökt vattensamlingar, bäckar, floder och hav och dokumenterat dessa för blotta ögat osynliga varelser. I <i>Miniliv</i> presenteras Almqvists resultat tillsammans med zoologen Jan Westins beskrivningar av dessa fascinerande små livsformer.</p><p>Genom årmiljoner av evolution har en balans uppnåtts där bakterier, svampar, växter och djur ingår i ett komplicerat samspel. I <i>Miniliv</i> möter vi några av de vattenlevande nyckelfigurerna i denna biologiska jämvikt som i dag hotas av människans exempellösa tillväxt och ofta omilda behandling av miljön.</p>