Svenska

<p>I början av 00-talet tar en nystartad församling plats i den svenska pingströrelsens mitt. De teologiska föreställningarna om änglar och demoner hämtas från Livets Ord och paketeras mer lättillgängligt för att attrahera såväl politiker och kändisar som de breda massorna. Men resan mot målet att bli Sveriges första megakyrka får ett abrupt slut, när maktmissbruk och ekonomisk vanskötsel driver församlingen i konkurs.</p><p>Mitt i detta står systrarna Mia och Sofie. I den här boken berättar de för första gången historien om Stockholm Karisma Center, från den första tiden till det slutgiltiga fallet 2005. Utifrån bevarade dagböcker skildrar de sin tonårstid i en religiös miljö som kräver fullkomlig hängivelse och lojalitet.</p><p>Församlingens företrädare har idag, 20 år senare, gått vidare till framträdande positioner inom frikyrkorörelsen, svensk opinionsbildning och rikspolitiken.</p>

<p>Demokrati och samhällsengagemang är ingen självklarhet. För den som känner oro och vill ha ett gott samhälle finns mycket att lära av de frikyrkliga väckelserna, som bidrog till demokratins framväxt i många delar av världen. För att utforska det arvet möttes historiker, samhällsvetare, teologer och andra till en konferens på Campus Örebro hösten 2020, i samverkan med Frikyrkliga forskningsrådet. Föredragen är samlade här som glödande kol. </p><p><i>"Ett är säkert, frikyrkornas demokratiska traditioner är inte något som enbart hör det förflutna till. För även om det kan förefalla som om arvet ligger glödande, kan det lätt föras till nytt syre så att det för energi och börjar brinna på nytt."</i> Elisabeth Sandlund i förordet </p><p>MEDVERKANDE: Ingunn Folkestad Brestein, Magnus Hagevi, Joel Halldorf, Mats Larsson, Arne Rasmusson, Selina Stone, Fredrik Wenell, Robert Woodberry. </p><p>Tro &amp; Liv skriftserie är en bokserie pa Enskilda Högskolan Stockholm med inriktning mot teologiska samtidsstudier.</p>

<p>I det samtida digitaliserade samhället har kroppsligheten åsidosatts. På jobbet sitter vi alltmer framför datorn. Beroendeframkallande sociala medier gör att vi förlorar kroppskontakten. Men coronapandemin har fått oss att förstå att vi är fysiska varelser som behöver uttrycka oss med hjälp av kroppsspråket. Det är vanligt att söka sig till orientaliska tekniker såsom yoga. Många är dock omedvetna om att den kristna traditionen rymmer en skatt av symboliskt laddade gester och kroppspositioner. Denna bok syftar till att framhäva kroppslighetens betydelse inom kristen spiritualitet. Utgångspunkten är de böneformer som Dominikanordens grundare, den helige Dominikus, praktiserade redan på 1200-talet. För första gången presenteras här en fullständig översättning från latin av Den helige Dominikus nio sätt att be. Är kroppen en vän eller fiende i kristen tradition? Hur såg Thomas av Aquino på människans kroppslighet? Kan man dansa inför Gud?</p><p></p>

<p><i>Om bön</i> var den sista bok som C. S. Lewis skrev och den utkom postumt efter hans död 1963. Han lyfter här fram bönens roll i våra liv och hur vi bättre kan förstå vår relation till Gud. Det är en unik bok där Lewis i brevform samtalar med Malcolm, en fiktiv brevvän, till vilken han skriver tjugotvå brev på temat bön, och mycket annat, inklusive himlen och kroppens uppståndelse.  </p><p>Boken berör bönens form, innehåll, regelbundenhet och hur den bidrar till att forma vår tro. Lewis lyfter frågor som När skall jag be? , Varför skall jag be när Gud egentligen ändå vet vad jag behöver? och Vad är bön egentligen? </p><p><i>Man känner att ens böner duger som de är, men längtar samtidigt vidare, djupare ner, högre upp, Man får lust att bedja. Man blir nyfiken, får reslust. Man får lust att bedja. Man blir nyfiken, får reslust, lust att utforska den värld som kallas bönens värld och det överraskande liv som kallas bönelivet. En bättre guide till det äventyren än den här boken kan jag inte tänka mig. </i><br/>Tomas Sjödin i förordet </p><p><b>C. S. Lewis</b> (1898 1963) var en av Englands mest kända kultur- personligheter och en av de stora författarna under 1900-talet. Han var lärare i engelsk litteratur vid Oxfords universitet fram till 1954, då han utnämndes till professor i medeltidens och renässansens litteratur vid Cambridge universitet.  Lewis skrev mer än trettio böcker. Mest känd är han för <i>Narnia</i>-serien som har sålts i mer än 100 miljoner exemplar. Hans mångsidiga författarskap rymmer också <i>Från helvetets brevskola, Kan man vara kristen?, Mirakler, Av glädje överfallen, Lidandets problem</i> samt rymdtrilogin.</p>

<p><i>Ovillkorligt älskad</i> är en bok med dagliga meditationer för ett helt år, utvalda från skrifter, föreläsningar och brev av den välkända och älskade prästen och författaren Henri Nouwen. Henri Nouwen kämpade hela livet med ensamhet och ångest. När han var som djupast nere i sitt mörker gjorde han ett medvetet val att tillbringa en del av dagen i ensamhet för att söka Gud. Resultatet blev en uppenbarelse: "Du är Guds älskade." Först orkade han knappt höra orden, men gradvis lät han dem slå rot i sitt hjärta och bli sin primära identitet.</p><p>I <i>Ovillkorligt älskad</i> uppmanar Henri Nouwen läsarna att göra samma upptäckt: Du är Guds älskade. Så mycket förändras när den insikten landar i våra hjärtan. Vi blir mer intresserade av att vara än att göra; vi binder våra sår snarare än springer från det som orsakar oss smärta; vi befinner oss nära döden i stället för att förneka den.</p><p>Henri Nouwen (1932-1996) var universitetslärare vid bland annat Yale och Harvard, romersk-katolsk präst och författare. De sista åren av sitt liv ägnade han åt att vara medarbetare och präst i en kommunitet för personer med psykisk funktionsnedsättning. </p><p><i>"Henri Nouwen sår en oro i min medelklasstrygghet och bjuder mig att följa Jesus mer helt och fullt."</i> </p><p>Tomas Sjödin, författare, i tidningen Pilgrim</p><p></p><p><i>"Kombinationen av äkta inlevelse i människors situation och djup insikt i det kristna budskapet gör att otaliga läsare av hans böcker har blivit så berörda, ja, har omvänt sig till Kristus."</i> </p><p>Anders Arborelius, biskop och kardinal, i förordet till<i> Att komma hem</i> </p>

<p>Ställer du också frågorna: Är det bara slut när man dör? Hur ser det ut i himlen? Finns helvetet? Möts vi efter döden? Kommer vi att känna igen varandra?  </p><p>Tanken på vad som händer efter döden triggar något djupt inom oss. Redan som barn ställer vi frågorna om vårt ursprung och vart vi är på väg. Alla är födda hit och är på väg mot evigheten. Ändå lever många som om livet är självklart och döden oklar. Egentligen är det tvärtom. Döden är självklar och livet ovisst! Därför är det naturligt att förbereda sig för det som ska komma.  </p><p><i>Himlen När Var Hur</i> är en lättillgänglig bok som tar upp frågorna himlen och evigheten på ett positivt sätt. Perfekt läsning för den som är rädd för döden eller inte riktigt vet vad man ska tro. Självklart är det mycket som vi inte kan veta här och nu. Men att vi inte vet allt innebär inte att man inte kan veta något. Det finns massor av intressanta iakttagelser och fakta som gör oss trygga inför det som ska komma.  </p><p><b>Dan Salomonsson</b> är föreståndare för Uppsala pingst. Han är också författare och medförfattare till ett tjugotal böcker. Yrkesbanan startade som utvecklingsingenjör och tog sedan en helt ny riktning som pastor i flera större församlingar i Sverige. Under några år syntes han även som programledare i Kanal 5. Du kan också ha mött honom som skribent, värd för partiledarutfrågningar eller vid tv-sända predikningar.  </p>

Svaret är den folkrörelse som kom att kallas väckelserörelsen och som var väldigt stark och omfattande i Torhamns socken, så omfattande att vi idag inte riktigt förstår. För minnet av den har till stor del försvunnit och knappast någon har skrivit om den. Trots att den faktiskt berörde alla som bodde i bygden mer eller mindre. Vi som lever idag, 100 - 150 år senare, kan knappast sätta oss in i hur starkt människor upplevde väckelsen och hur livligt många engagerades i den. Väckelsen upptog deras tid, den var deras samtalsämne och fyllde deras liv och tanke. Den påverkade känslor och många av de stora valen i livet. Alldeles oavsett om vi som idag bor i Torhamnsbygden eller är ättlingar till dess forna invånare, bekänner oss som troende eller inte, så är denna folkrörelse en del av vår historia, vårt arv.