Svenska

<p>Numera har kunskapen hos forskarna haft en framgångsrik utveckling ifråga om behandling av de utsatta patienterna. Sjuklighet och död har minskat. Att tänka stort beskriver forskning som utfördes under 1950 1970-talen. Den visar att förändringar i tumörcellerna och arvsmassan gör att cellerna negligerar omgivningens signaler. Celldelningen var förödande, tills man upptäckte kontrollmekanismerna. Historien om tumörbiologi centreras i denna bok kring Georg och Eva Kleins forskningsinsatser. </p><p></p><p>De kom till Sverige i slutet av 1940-talet och bara tio år senare stod institutionen för tumörbiologi klar. Den blev under 25 år ledande inom denna forskning både i Sverige och internationellt. En rad vetenskapliga publikationer från institutionen underströk makarna Kleins stora betydelse. Vetenskapen revolutionerades och forskare från hela världen lockades dit och till samarbeten. Makarna samarbetade men agerade samtidigt individuellt. Georg hann därtill skriva en rad böcker, vilket behandlas särskilt i ett separat kapitel av Eva Dickson.</p><p>Författarna till boken,<b> Eva Maria Fenyö</b> och <b>Birgitta Åsjö</b>, är båda professorer i medicinsk forskning på Karolinska Institutet, där de också arbetat med makarna Klein. <b>Eva Dickson</b> är journalist och författare. Hon har bl.a. utgivit en bok tillsammans med Georg Klein.</p>

<p>I mitten av 1800-talet började den tyske läkaren Rudolf Virchow vidareutveckla läran om cellen och blev den som grundade cellpatologin, konstaterar författaren och medicinaren Kenneth Pehrsson idenna välskrivna medicinhistoria.Virchows namn är starkt förknippat med den moderna medicinens uppkomst och fortsatta framsteg. Redan vid 24 års ålder publicerade han sina första texter. Han betonade vikten av mikroskopiskaundersökningar av vävnader. Han formulerade även aforismen att varje cell stammar från en annancell . 37 år gammal publicerade han den legendariska Cellular-Phatologie, vilket ledde till att hanblev en av de mest berömda läkarna i historien. Huvudbudskapet var att alla sjukdomar utspelas ikroppens celler. Så fortsatte hans forskarliv.Detta är en skildring av en mångbegåvad, säregen och vetgirig mångsysslare hans främsta strävanvar att skapa goda livsvillkor för oss alla. Här är berättelsen om hans liv.</p><p>Kenneth Pehrsson är medicinare, docent och f.d. överläkare, med många års erfarenhet från bl.a. Karolinska sjukhuset i Stockholm. Hans bok Om läkekonst förr och nu (2022) fick ett mycket positivtbemötande.</p>

<p>Öron-, näs- och halssjukdomar, huvud- och halskirurgi räknas numera till klassikerna på läkarprogrammet. I denna femte upplaga har författarna, precis som tidigare, genomgående uppdaterat alla texter, bearbetat illustrationer och bidragit med nya foton. Boken har dessutom utökats med ett helt nytt kapitel som handlar om vikten av att välja rätt antibiotikabehandling till rätt patient vid rätt tillfälle. </p> <p>Boken är avsedd för den grundläggande 6-åriga läkarutbildningen, men kan med fördel även användas som en introduktion till specialistutbildningen. För alla läkare som träffar patienter med öron-, näs- och halssjukdomar fungerar den utmärkt som praktisk referenslitteratur. Den lämpar sig också väl för fördjupningsstudier för sjuksköterskor, audionomer, logopeder och flera andra personalkategorier som är verksamma inom området. Boken ges även ut som e-bok. </p> <p><strong>Om författarna</strong><br/>Matti Anniko är professor em. och f.d. överläkare på Öron-, näs- och halskliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala. Han är i dag verksam som överläkare på ÖNH-centrum, Läkarhuset Hötorgscity i Stockholm samt chefredaktör för den internationella medicinska tidskriften Acta Oto-Laryngologica. </p> <p>Göran Laurell är f.d. överläkare på Öron-, näs- och halskliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala, och seniorprofessor vid Institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala universitet.</p> <p>Bokens övriga författare är specialister med omfattande klinisk erfarenhet av och kunskap om sina respektive specialområden.</p>