Svenska

<p><strong>Tredje delen i Karin Härjegårds älskade serie - som hittills sålt över 100 000 ex!</strong></p><p></p><p>Emily närmar sig trettio, men livet känns inte alls utstakat. Hon bor i Uppsala där hon studerar vid universitetet, eftersom det alltid varit viktigt för hennes välbärgade familj. Men fingrarna kliar av oförlöst kreativitet, något som Emily snart förstår att hon ärvt från sin bortgångna farmor, Hilda.</p><p></p><p>Helena har fullt upp med renoveringen av sin nyinköpta gård i Fjällnäs och planerar samtidigt för fullt invigningen av sin restaurang. Kärleken till Rikard finns där och är stark, men hur ska de kunna foga samman sina liv utan att förlora den nyväckta självständigheten?</p><p></p><p>När Emily tar mod till sig och reser till Härjedalen träffar hon på Helena. Mötet leder till att Emily flyttar in i en av gäststugorna på Helenas gård, och tillsammans utforskar de fjällen och skogarna samtidigt som Emily kommer allt närmare sitt ursprung. Men att lyssna till sitt hjärta visar sig vara svårt ...</p><p></p><p><em>Pianisten vid fjällsjön</em> är den tredje delen i Karin Härjegårds älskade serie om våffelbruket, som hittills sålt i över 100 000 exemplar. En varm och gripande roman om att hitta sin egen stig i livet, och våga följa den.</p>

<p>"'Farväl till Panic Beach' är smärtsamt vacker och en av Sara Stridsbergs starkaste romaner."</p><p>Göteborgs-Posten</p><p></p><p>"Sara Stridsberg aldrig har varit skickligare som romanförfattare än hon är just nu."</p><p>Svenska Dagbladet</p><p></p><p>"'Farväl till Panic Beach' är vacker och oupphörligen fängslande. En av de bästa romaner jag läst i år."</p><p>Sydsvenskan</p><p></p><p>"Det är en varm, genomskådande, djupt gripande och alldeles underbar roman med ett språk som vibrerar av känslor och liv."</p><p>Falu Kuriren</p><p></p><p>"Romanen stryker under Sara Stridsbergs författarskap som ett av de viktigaste vi har, i sin kompromisslöshet och i sin enträgna vilja att se det mänskliga i allt det svåra som sker med människor; i deras fallande, i deras oförmåga, i deras eviga längtan efter kärlek."</p><p>Borås Tidning</p><p></p><p>"Farväl till Panic Beach" är en roman om en släkt som tycks leva på en scen där bländande ljus och avgrundsdjupt mörker avlöser varandra. I en vindlande berättelse som sträcker sig från 1917 till våra dagar följer vi skiftena mellan generationerna i Kungstornet i Stockholm. Om somrarna reser de till Panic Beach, en evighetsstrand fylld av djurskelett och ensamma barnlekar. Långt senare blir en dotter sittande i en vintrig Berzelii park med minnena av en familj fylld av förlorare och upphöjda, alltmedan det skimrande och skrämmande skenet från Panic Beach avtar. Sara Stridsberg har skrivit en storartad roman om skuld, sanning och hopp, om att säga farväl, till sist och för alltid.</p>

<p><b>Välkommen till kärlekens idioter:</b> </p><p>Simona är i full kontroll! Hon skriver listor på allt hon vill komma ihåg och allt hon måste förtränga.  Hon vill aldrig mer behöva springa runt och leta efter sitt krossade hjärta eller andra kroppsdelar. Men om en månad tar sonen Albin studenten, sen kanske han bara drar och lämnar Simona helt ensam kvar i Lilla Bävan (med sina listor och kroppsdelar). Hur ska hon kunna kontrollera bort det?</p><p>JP är gjord bland 1600-talsböcker, fick sin första kyss av en italiensk bokhandlerska och är uppvuxen i ett antikvariat tillsammans med sin pappa. Antikvariatet har varit det enda beständiga i JPs annars väldigt flyktiga liv. Men nu är pappa död, alla böckerna är bortskänkta, många andra kyssar kyssta och lokalen uppsagd. JPs liv har alltid kretsat kring de stora historierna. Men nu är det dags för honom möta sin egen.</p><p>Gertrud blev bibliotekarie för att hon älskade litteratur och tystnad. Inte som nu. När man ska vara någon sorts eventmänniska och bibliotek kallas för det hemska ordet mötesplats! Numera lever Gertrud (tack och lov) ett stilla pensionärsliv i sitt vindpinade sommarhus i Lilla Bävan. Läser böcker på heltid och umgås bara med sin själsfrände sedan 70 år tillbaka: kastanjeträdet Alice B Toklas.</p><p><i>Kärlekens idioter</i> är en saga om några människor som tror de vet precis hur de ska rädda sig själva. Men när Gertruds kastanjeträd försvinner spårlöst, helt utan logiska förklaringar, blåser även våra vänners räddningsmanualer bort. Kontroller tappas för att aldrig hittas igen, 30 000 böcker dyker upp, nycklar till gömda portar upptäcks och hjärtan börjar slå så högt att marken i Lilla Bävan skakar. </p><p><i>"En oemotståndlig, livsbejakande berättelse om passionerad kärlek, fransk kokkonst och livet på landet."</i> Aftonbladet </p><p><i>"Håll i hatten när Emma Hamberg bjuder på feelgood med extra allt!" </i>Femina</p><p><i>"Ett genuint lyckopiller för alla som vill bli roade och lyckliga av att läsa"</i> BTJ, 5/5 i betyg</p><p><i>"Det är faktiskt omöjligt att inte falla pladask för Emma Hamberg!" </i>Alingsås tidning </p><p><i>"Finns det någon som skriver bättre feelgood än Emma Hamberg? Svar: nej." </i>Expressen Söndag </p><p><i>"Emma Hamberg är en skicklig författare."</i> Kommunalarbetaren </p><p><b>EMMA HAMBERG</b> har en bakgrund som illustratör, programledare och chefredaktör. Under de senaste två decennierna har hon etablerat sig som en av Sveriges främsta skönlitterära författare, med storsäljande succéer som <i>Resten av allt är vårt</i> (2019) och <i>Je m appelle Agneta</i> (2021). Hon har även skrivit den originella och uppskattade kokboken <i>Au pif! Franska recept och små berättelser</i> (2022).</p><p><br/></p><p></p>

<p><i><b>Guillou begår som alltid en imponerande historievandring genom ännu ett decennium. ... Ändå lyckas Guillou i denna bok faktiskt skarpare än någonsin syna de decenniespecifika backspegelbilderna. Ypperliga är beskrivningarna av sådant som socialdemokratins självmord; utförsäljningarna och new public management-vansinnet, eller Kalla krigets övergång i Kriget mot terrorismen, där den lede kommunist-fi byttes ut mot nya hotet islam och det kulturkrig vi ser pyra i dag. Hur alltmer, snart väldigt mycket mer, kom att handla om ras och religion. Niklas Wahllöf, Dagens Nyheter</b></i></p><p>Efter nära femtio år i exil kommer förre SS-officeren Harald Lauritzen tillbaka från sin tillflykt till Argentina. Hans återkomst vänder upp och ner på tillvaron för släkten Lauritzen. Onkel Harald är nämligen fortfarande nazist. Men han har ett erbjudande som det inte går att säga nej till.</p><p>Eric Letangs advokatbyrå ställs ånyo inför en våg av moralpanik. Den här gången är det pedofilskräcken som leder till ännu en häxjakt.</p><p>1990-talet är en tid av ekonomiska kriser och socialdemokratins begynnande nedgång. Samtidigt växer främlingshat och högerextremism, en politisk omsvängning som alltför många underskattar. Där 1900-talet slutar inleds en helt ny epok som visar att vi ingenting lärt av historien.</p><p>Slutet på historien är den tionde och avslutande delen i Jan Guillous romanserie. Med den är han i mål med sitt gigantiska bokprojekt Det stora århundradet, där han skildrar en släkt som vi får följa genom hela 1900-talet.</p><p><i><b>Sammantaget framstår Guillous dekalog som ett imponerande verk, som på ett aktningsvärt sätt förenar folkbildning och underhållning. Helhetsbetyg: 5/5   Bibliotekstjänst</b></i> </p><p><b><i>Jan Guillou går hur som helst lyckligt i mål med sin uppgift. Romansviten "Det stora århundradet" är en smattrande historielektion, randad på kvällstidningsreporterns skrivmaskin. Förmodligen bättre läsning för svenska elever än vilka skolböcker som helst. ... Jag tvekar inte att utnämna "Det stora århundradet" till århundradets svenska samhällssaga. Bodil Juggas, Arbetarbladet</i></b></p><p><b><i></i></b>O<i><b>ch även om jag skriver det här som representant för romanseriens verkliga antagonist - Expressen, "den mest avskyvärda av landets tidningar", något man inte ens kan hålla i utan att skita ner sig, romanfigurernas största plåga, långt ondskefullare än den jämförelsevis djupt mänskliga nazisten Harald - vill jag prisa Guillou. Hans romanserie är ett slags politik för folket, ett helt, nästan totalt sätt att se på världen och bedöma den. Kommunikation, ideologi, underhållning; litteratur som vägrar vara fin, fin och fransk, för att använda Guillous terminologi, men utan att därmed göra avkall på ambitioner och pretentioner. Och just därför blir "Det stora århundradet" ett betydelsefullt och säreget tillskott till den svenska litteraturen. Det menar jag som rejält beröm. Victor Malm, Expressen</b></i></p>

<p>Assar Jansson avskyr att fira jul. Eller rättare sagt, han avskyr att fira jul med sin syster. Det brukar vara väldigt rörigt och stökigt med många människor, barn, hundar och katter. Assar tänker på hur han ska bära sig åt för att slippa i år.  </p><p>Då ringer telefonen. Klara Lasker bjuder honom att fira jul med henne och hennes familj. Det kan ju bara inte vara värre än att fira med systern... Eller? </p><p></p><p>En naken karl firar jul är den efterlängtade uppföljaren på Johan Werkmästers tidigare böcker om herr Jansson och fröken Lasker. </p>

<p>Novellsamlingen<em> Onda sagor </em>utkom 1924 och innehåller många av Pär Lagerkvists mest kända noveller, bland andra <em>Hissen som gick ned i helvetet</em>, <em>Far och jag</em> samt <em>En hjältes död</em>. Novellsamlingen hör till ett av Pär Lagerkvists mest betydande verk.<br/><br/>Till fyrtioårsminnet av Pär Lagerkvists död inledde Brombergs 2014 ett projekt där förlaget påbörjade en återutgivning av Lagerkvists författarskap. Alla med nyskrivna förord av kända svenska profiler, så som till exempel Jonas Gardell (<em>Bödeln</em>) och Majgull Axelsson (<em>Sibyllan</em>). Till denna utgåva har John Ajvide Lindqvist skrivit ett förord.<br/><br/>Alla böcker i serien är vackert formgivna av Moa Schulman.<br/></p>

<p>Vad sker i psyket när en människa drabbas av sjukdom? Man börjar ofta minnas barndomen, i Göran Greiders fall en rätt så typisk arbetarklassuppväxt i Vingåker. Under hösten 2020 åkte han in och ut på sjukhus och kring nyår fick han en cancerdiagnos. Under hela denna tid har han skrivit, ofta i sjuksängen, och format en historia om sjukdom och minne i brutna rader. Det är en enkel berättelse i korta stycken där ett liv skärskådas mer självutlämnande och uppriktigt än tidigare i Greiders skönlitterära verk.  </p><p><i>Barndomsbrunnen</i> är ingen utpräglad eländeshistoria cancerbehandlingarna är numera fantastiska och de goda prognoserna borde ta bort en del skräck från den laddning som ordet cancer alltid haft. Men den tuffa cellgiftsbehandlingen och ångesten inför all ovisshet är förstås närvarande. Ändå finns här humorn, de färgstarka minnesbilderna men också en resolut idé om att minne och klasserfarenhet är djupt förbundna med varandra. Existens och politik går hand i hand i en bok som med lätt anslag tar sig igenom svåra ting. </p><p><i>"Det anmärkningsvärda när Greider nu skriver in sig i den litterära traditionen av sjukdomsberättelser är att han gör det så helt utan pretentioner. (...) Det jag tar med mig från </i>Barndomsbrunnen<i> är därför en paradoxal, sprudlande livsglädje; det var sällan jag läste en sjukdomsskildring där ordet sol är så frekvent förekommande, eller där det uttrycks en sådan eufori över att få äta ett wienerbröd eller koka ett ägg eller titta på en utslagen påsklilja eller umgås med ett husdjur. Boken formas till ett starkt och ärligt uttryck för tacksamhet över att vara vid liv, dessutom i en tid och plats där allvarliga cancersjukdomar går att överleva."</i> Expressen, Jens Liljestrand </p><p><i>"Det är mycket fint, starkt, berörande."</i> Femina, Kenneth Gysing </p><p><i>"(...) med </i>Barndomsbrunnen<i> formas Greiders stil och språk till något helt eget. En sårbar kraft tillvriden av situationen, en andning vid dödsrikets kant. (...) Men här, i den utlämnande balansgången mellan livet, uppstöttat av piller och slangar och icke-livets tomhet, brinner så hans text klar. Tydligare, didaktisk, mer smärtsam och livsnödvändig. Vilket gör Barndomsbrunnen till hans främsta diktverk."</i> Kristianstadsbladet, Henric Tiselius </p><p><i>"Det finns texter i boken med sällsam lyskraft: de tillhör det bästa han har skrivit." </i>Svenska dagbladet, Yukiko Duke</p>