Svenska

<p> <strong>Hur kan det egentligen komma sig att det finns stora variationer i elevernas resultat mellan olika skolor? Varför är vissa skolor mer framgångsrika än andra? </strong> </p><br/><p> <em>Att organisera för skolframgång</em> handlar om skolor som lokala organisationer och om hur verksamheten på en skola kan organiseras för att skapa goda förutsättningar för elevernas lärande.</p><br/><p>I boken presenteras en jämförande studie mellan fyra framgångsrika och fyra icke framgångsrika skolor. Genom sitt urval ger studien en förståelse för vad som fungerar, vad som inte fungerar och varför.</p><br/><p>Boken ger värdefulla insikter och perspektiv till lärare och rektorer som arbetar med att utveckla och förbättra verksamheten i skolan och lämnar ett viktigt bidrag till forskningen om skolframgång.</p><br/><p>Författarna är verksamma vid institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet och har lång erfarenhet av arbete med lärar- och rektorsutbildning. </p> <p>Att organisera för skolframgång är ett värdefullt och intressant bidrag inom skolförbättringsforskningen. </p> <em>Katharina Jacobsson, BTJ-häftet nr 18 2017</em>

<p>För att lärare och rektorer ska kunna förhålla sig till grundskolans förutsättningar och ta till vara dess möjligheter, krävs kunskaper om grundskolans nya uppdrag och riktning. I boken <em>Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år</em> diskuteras och redogörs för hur globala och nationella strömningar om utbildningens syfte och mål är sammanflätade med vad som sker i klassrummet. Den grundläggande frågan är hur ett medvetet utbildningsvetenskapligt synsätt kan ge stöd åt pedagogers arbete - och därmed åt barns lärande i skolan.</p> <p><br/><em>Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år</em>tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan innefatta och är indelad i tre större sektioner:</p> <p>- Perspektiv på skola och barndom<br/>- Lärande, demokrati och ämnesdidaktik<br/>- Styrning och villkor</p> <p>Efter en genomgång av grundskolans framväxt, utveckling och nya utmaningar följer ett flertal kapitel som behandlar demokrati, olika ämnesdidaktiska inriktningar och estetiska läroprocesser. Den avslutande delen tar upp ledarskapets villkor, läroplanen som styrningsinstrument, bedömningsproblematiken i skolan och den fysiska miljöns betydelse.</p> <p><em>Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år</em>är främst avsedd för studerande på grundlärarutbildningen och för fortbildning av verksamma lärare. Den riktar sig även till studerande inom utbildningsvetenskap med inriktning mot de yngre barnen, och till rektorer och förskolechefer.</p> <p><em>Utbildningsvetenskap för förskolan</em>följer förändringen av förskolan, från att vara en social och omsorgsinriktad verksamhet till att bli en del av utbildningssystemet. Den tar ett samlat grepp om vad utbildningsvetenskap kan bestå av och belyser frågor som: Hur påverkas verksamheten och dess personal av att förskolan nu fått en reviderad läroplan och blivit en egen skolform? Hur kan ett reflekterande utbildningsvetenskapligt synsätt ge stöd åt pedagogers arbete och därmed åt barns lärande i förskolan? Efter en genomgång av förskolans utveckling och barndomens historiska framväxt följer ett flertal ämnesdidaktiska kapitel. Avslutningsvis behandlas ledarskapets betydelse, arbete med dokumentation och bedömning samt förskolans fysiska miljö.</p> <p>Boken är främst avsedd för studerande på förskollärarutbildningen och för fortbildning av förskollärare. Den riktar sig även till rektorer och förskolechefer.</p>

<p>I <em>Utmärkt skolutveckling </em>visar skolforskarna Jan Håkansson och Daniel Sundberg vilka strategier som kan lyfta skolors resultat. Det förs en omfattande internationell diskussion kring hur forskningen kan bidra till att utveckla skolan, både utifrån vetenskaplighet och beprövad erfarenhet. Boken <em>Utmärkt skolutveckling</em> förklarar vilka faktorer som är viktiga att arbeta med på olika nivåer - från politiker till skolhuvudmän, rektorer och lärare - för att vägleda skolor i rätt riktning. Centrala frågor i boken är:</p><br/><p>- Vad vet vi egentligen om skolors olika resultat och vad som påverkar dessa?<br/>- Vilka strategier finns för hållbara förbättringsprocesser och positiv resultatutveckling?<br/>- Hur kan politiker, skolledare och lärare vända skolor i rätt riktning?</p><br/><p><em>Utmärkt skolutveckling</em> riktar sig främst till skolledare, lärare, skolhuvudmän och politiker som vill få vägledning i hur man kan förbättra skolors resultat.</p><p>Det är en synnerligen gedigen och genomgripande genomgång av forskningsläget och vilka slutsatser man kan dra av det. Författarna är väl orienterade och förmår på ett intresseväckande sätt presentera fakta och slutsatser. De delger också läsaren egna reflektioner, så som att varna för ledarskapslitteratur som bortser från sammanhang och levererar tips och råd i största allmänhet. De slutsatser som boken avslutas med - och som kan översättas till strategier för hållbar skolutveckling - är väl underbyggda. En utmärkt handledning att använda i alla sammanhang där förbättringsarbete pågår eller ska påbörjas.</p> <em>Elisabeth Sörhuus, BTJ-häftet nr 13, 2016</em>

<p>Hur gör man för att behålla barnets naturliga lust att lära? Två erfarna pedagoger berättar i boken <em>Montessoripedagogik i förskola och skola</em> om tankarna bakom montessoripedagogiken och hur den fungerar i praktiken, med tydliga beskrivningar av arbetssätt i förskolan och skolan.</p><br/><p>Barnet är alltid i centrum i montessoripedagogiken. I en noggrant förberedd miljö formar läraren sitt arbete efter barnens individuella förutsättningar. Till grund för pedagogiken ligger en mycket positiv syn på barns förmåga att utvecklas på sin nivå efter egen förmåga.</p><br/><p>I den nya utgåvan av <em>Montessoripedagogik i förskola och skola </em>har bl.a. ett kapitel om montessoriförskola för de yngsta (1 -3 år) tillkommit liksom utökad text om tonåringen, datoranvändning i skolan och miljöfrågor.</p><em></em>

<p>Under 1900-talet har en ny sorts pedagogik tagit form. Med paroller som självstyrt lärande, uppgiftsbaserat och arbetsplatsförlagt lärande, delaktighet och jämställdhet riktas fokus lika mycket på dem som lär sig som på dem som undervisar och handleder. IT och flexibelt lärande, nya former för bedöming och betygsättning sätter sin prägel på alla former av studier.</p> <p>Bokens första del ägnas åt den moderna pedagogikens förgrundsgestalter, exempelvis Dewey, Montessori, Freinet, Freire, Piaget, Vygotskij, Rogers och Gardner. Deras teorier och visioner sätts in i ett historiskt sammanhang.</p> <p>Hur samhällsutvecklingen och dessa pionjärers arbete har lett fram till ett pedagogiskt nytänkande skildras i bokens andra del. Här ges en konkret framställning av nya pedagogiska arbetssätt, bedömningsformer och kvalitetsarbete i vår tids anda. Denna del av boken handlar bla om e-lärande, casemetoden, problembaserat lärande, handledning och projektarbete, kritisk läsning, betygsättning och utvecklingsarbete.</p>

<p>Idrottspsykologi handlar om människan och hennes känslor, tankar och beteenden i samband med fysisk aktivitet. Och i begreppet idrott ryms här allt från lågintensiv fysisk rekreation över regelbunden motionsidrott till högintensiv tävlingsidrott. Här förenas teori och praktik på ett sätt som tidigare saknats i böcker inom området.</p><br/><p>Boken startar med en kortare genomgång av teorier och historik inom den idrottspsykologiska forskningen. Därefter följer grundläggande idrottspsykologiska fakta om kommunikation, gruppdynamik, ledarrollens psykologi samt personlighetspsykologi med koppling till beteende. Socialisering och idrott och kön och idrott, liksom koppling idrott och våld, behandlas i ett socialpsykologiskt perspektiv.</p><br/><p>Den tredje och mest omfångsrika delen av boken ägnas åt idrottspsykologiska tillämpningsområden. Här diskuteras exempelvis vilka mekanismer som medverkar till att den ena individen väljer att var helt fysiskt inaktiv medan den andra drabbas av negativ överträning och idrottsrelaterad utbrändhet.</p><br/><p>Författarna ger många konkreta råd, exempelvis om hur man bygger upp motivation för motion, hur man förändrar beteende genom nya vanor, hur man ökar sin förmåga att hantera stress, bygger upp självförtroendet och hur man kan bibehålla koncentrationen när den som bäst behövs.</p><br/><p>Boken har medvetet en bred ansats. Den är avsedd för högskolans idrottsvetenskapliga kurser, till studerande vid lärarutbildningen med inriktning idrott och hälsa samt till specialförbundens högre tränarutbildningar. Likaså är den skriven i syfte att läsas med stor behållning av enskilda idrottare, tränare, motionskonsulenter, hälsorådgivare och motionärer.</p> <em></em>