Svenska

<p>»Jag skapar en sorts osynlig akademi av läsare. Osynlighetens akademi, kan man säga, men konflikten i mitt liv, den riktigt stora konflikten har varit att förena liv och dikt.« <i>Lars Norén</i></p><p><i></i></p><p>Mikael van Reis och Lars Norén träffades under tjugo års tid för att tala om liv, litteratur och skapande. Det blev femton vindlande samtal som bildar en levnadsmosaik av söner och döttrar, mödrar och fäder, schack och nihilism, Weil och Marat, poesi och filosofi, svensk teaterhistoria och uppväxten på hotellet i Genarp.</p><p></p><p><b>Mikael van Reis</b> är född 1954 i Göteborg. Han har länge verkat som litteraturkritiker i Göteborgs-Posten och arbetade i tjugofem år på dess kulturredaktion som kritiker, redaktör och kulturchef. Hans doktorsavhandling <i>Det slutna rummet. Sex kapitel om Lars Noréns författarskap 1963 1983</i> kom 1997 och följdes av Den siste poeten. En essä om <i>Paul Celans aska</i> 2015. År 2021 utgav han urvalsvolymen<i> Avgrunden av ljus. Lars Noréns poesi 1962 2016</i> och året därpå publicerades <i>Den röda fläcken. Essäer om konst, litteratur och andra gömställen</i>. </p>

<p>Vad har Poe, Strindberg, Lovecraft, Blixen, Dagerman, David Bowie, Freddie Wadling, Inger Edelfeldt, Neil Gaiman och Mare Kandre gemensamt? De har alla på ett medvetet sätt skrivit texter som anknyter till den gotiska tradition som skapades av Horace Walpole, Ann Radcliffe och andra i England på 1700-talet. </p> <p></p> <p>Vad är gotik och hur skiljer den sig från skräckromantik och skräck? I <i>De mörka labyrinterna</i> definieras gotik utifrån engelska romaner, dramer, noveller och fragment mellan åren 1764-1820. Dessa texter speglas i sin tur i gotiska exempel ur nutida litteratur, till exempel av William S Burroughs och Bruno K Öijer, liksom ur andra medier som rollspelet Call of Cthulhu. Här beskrivs även hur gotikens tradition under de senaste decennierna har påverkat kulturella produkter inom olika medier, varpå gotik i litteratur, film, serier, rock, hårdrock, punk, gothrock, death rock, black metal, gothabilly, rollspel och dataspel behandlas. Avsikten är att visa en helhet i vilken litteraturen ingår. Slut­ligen analyseras gotiken i romaner av fyra svenska författare: Alexander Ahndoril, Inger Edelfeldt, Per Hagman och Mare Kandre.</p>

<b>»Staffan Bergsten fyller ett girigt tomrum i bokhandeln och på biblioteken. En alldeles utmärkt introduktion till Frödings liv och verk.« | AFTONBLADET<br/><br/>»Staffan Bergstens insiktsfulla porträtt av Gustaf Fröding, ordmusikanten, lämnar ingen oberörd.« | DAGEN<br/><br/></b> Alla häpnar vid en första läsning av »En ghasel« eller »Vallarelåt« av Gustaf Fröding [1860-1911]. Värmlänningen med rykte som krank och förvirrad var en diktare i världsklass.<br/>Staffan Bergsten lyfter fram de klassiska gåtorna: Hur stod det egentligen till med Frödings »sinnessjukdom«? Och med hans svåra förhållande till kärleken? Men det huvudsakliga intresset är den Fröding som rymmer alla andra: den språkets magiker han var ända från debuten <i>Guitarr och dragharmonika</i> [1891] till de sällsamma småstycken om gråsten och sniglar han författade på Uppsala hospital.<br/><br/>STAFFAN BERGSTEN [f. 1932] är författare och litteraturhistoriker. Utöver Gustaf Fröding har han skrivit om diktare som T.S Eliot, Erik Johan Stagnelius, Tomas Tranströmer, Katarina Frostenson, Ann Jäderlund och Birgitta Lillpers.

<p>Under hela andra världskriget skrev Astrid Lindgren dagbok där hon berättade om vardagen i Stockholm, om det som hände i världen och om Sveriges agerande under kriget. Astrid Lindgrens krigsdagböcker är en mycket personlig skildring av hur dramatiska världshändelser påverkar oss alla. Det här är före Astrid Lindgrens tid som världsberömd författare; den första boken om Pippi Långstrump kom ut samma år som kriget slutade, 1945. Vad många inte vet är att hon var en tidig antinazist och att hon genom hela sitt liv kämpade mot krig och våld. Blandat med Astrid Lindgrens egna anteckningar innehåller dagböckerna mängder av utklippta artiklar ur svenska tidningar som hon kommenterar. I boken återfinns över 70 faksimilbilder av dagboksuppslagen och många hittills opublicerade familjebilder från krigsåren. Författaren Kerstin Ekman, som kände Astrid Lindgren, har skrivit förord och Astrids dotter, Karin Nyman har skrivit efterord. Totalt är det 17 dagböcker som publicerats i bokform. Ett unikt dokument från en vanlig människa och en av världens mest kända svenskar. </p><p>Krigsdagböckerna blev mycket uppmärksammade då de släpptes 2015, lagom till 70-årsjubileet av andra världskrigets slut. Boken har sålt i stora upplagor i Norden och Tyskland och rättigheterna har hittills sålts till 22 länder. </p>

<p>Tolkiens trilogi <i>Sagan om ringen</i> skrevs under 1950-talet, starkt färgad av erfarenheten av två världskrig, och fick ett enormt genomslag under 1960-talet, då hippies och grönavågare kunde identifiera sig med de piprökande hobbitarna och deras stillsamma lantliv i Fylke. När Bo Hanssons skiva med samma namn kom ut 1970 gav den viktiga impulser för den svenska instrumentala proggen och med Peter Jacksons filmatiseringar från början av 2000-talet brast alla fördämningar och sagans innehåll blev allmängods. Dess inverkan på hela det kulturella fältet har varit enorm och musik, film, tv-serier och dataspel har gjorts på temat.</p><p>Flummare är inte ensamma om att ha valt ut delar av sagan att identifiera sig med. För black metal-musikerna var det orcherna som lockade, medan högerextremismen uppmärksammade böckernas undertext av renande raskrig och palantiren har blivit en symbol för övervakningssamhället. Till och med i det nu härjande vaccinmotståndet kan man ana influenser från Midgårdssagan.</p><p>Peter Bryngelsson - som under 50 år varit verksam som musiker, producent och författare - följer i denna bok de vindlade stigar som Tolkiens trilogi öppnat i populärkulturens och ideologiernas vildvuxna skogar.</p>

Vampyrer är historien om vampyrberättelsens betydelse för människan i den västerländska kulturen från 1600- till 2000-talet. Studien beskriver den förändring som vampyren har genomgått genom seklen och analyserar den i ljuset av det samhälle inom vilket den skapats. De vampyrer som väckte uppmärksamhet i Europa i början av 1600-talet var nämligen inte desamma som infiltrerar dagens svenska folkhem. Då var vampyrerna maskstungna lik för att senare, vid sekelskiftet 1800, transformeras till degenererade adelsmän. Nu skildras de istället som undersköna tonårspojkar, metrosexuella män, utsatta barn eller chevalereska gentlemän.<br/><br/>Det är inte bara vampyrens yttre gestalt som förändrats med tidens gång. Den betydelse som blodsugaren försetts med skiftar också under dess historia. Fram till 1900-talets slut personifierade vampyren i första hand ett hot utifrån. Det var en skrämmande och farlig varelse som hotade den egna kroppen, familjen, samhället och kulturen. Vampyrens funktion var med andra ord att personifiera allt det som människan inte ville vara. Idag ser det helt annorlunda ut. Nu tycks vi i första hand identifiera oss med vampyren och den gestaltar i hög grad det vi människor vill vara och det vi åtrår.<br/><br/>Vampyrer är en reviderad och utökad version av Anna Höglunds doktorsavhandling från 2009. I de nyskrivna partierna diskuterar hon bland annat den i vår samtid så populära genren vampyrromanser. Varför har vampyrromanser som Stephenie Meyers Twilight-saga blivit så omåttligt populära? Vad kan en analys av vampyrberättelser som Twilight, True Blood, Vampire Academy och The Vampire Diaries lära oss om unga flickors levnadsvillkor i dagens samhälle? Vad fyller vampyrromanserna för behov för vår samtids unga publik? Höglund synar också vår samtida vampyrfiktions absoluta hjältar, vampyrmännen, i sömmarna och frågar sig vad det är som gör blodsugare som Edward Cullen, Bill Compton, Eric Northman och John Mitchell till 2000-talets mest åtråvärda kärleksobjekt.

<p>Vad är raderingspoesi? Kan man skriva poesi med tippex, tråd och saxar? Eller med måleri, digitala transformationer, uteslutningar och överstrykningar i befintliga böcker? <i>Radera</i> ger en bred överblick och djupgående analyser av en hittills marginaliserad tradition i skärningspunkten mellan litteratur och bildkonst med fokus på verk från sent 1960-tal fram till idag av poeter och konstnärer från såväl Nordamerika och Asien, som Sverige och andra europeiska länder.</p><p><i>Radera</i> är en exposé över en återbrukande poesiform där textmediets gränser utmanas, och en undersökning av vad som sker i mötet mellan texter som agerar i och på varandra. Här synliggörs hur dialoger upprättas mellan den poesi som raderar och de texter som raderas dialoger som sträcker sig över både tid och rum och som artikuleras med långt mer än bara ord.</p><p><i>Radera</i> är Lisa Schmidts doktorsavhandling i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.  </p><p>Lisa Schmidt har tidigare utkommit med dikt­sam­ling­en <i>Kärrmunsblomma, eller berättelsen om hur fadern försvinner i en symbolisk trädgård </i>(2007) samt barndiktboken <i>Plocka bumlingbaluns</i> (2011). </p><p></p><p></p>