Svenska

Det Blev Ingen Storväst - Min Barndom Och Uppväxt [Bok / Inbunden]

<i>Välkommen in i min garderob. Jag har gjort det så hemtrevligt som möjligt. Precis som andra gaykristna har jag försökt att skapa ett rum som inte ska kännas alltför trångt, som har lite ljusinsläpp, färg på väggarna. Hoppas du ska trivas här. Det är inte stort, men det finns hjärterum. Ditt besök gör mig gladare än du rimligtvis förstår. Det blir så ensamt efter ett tag. Du stannar väl en stund? Hur hittade du hit, förresten? De flesta lägger inte märke till mig, och ändå står du här. Du är så välkommen att stiga in. Slå dig ner. Känn dig som hemma.</i><br/>Ur boken<br/><br/>Det är fel att vara kristen och gay. Det har Anton Lundholm hört om och om igen. Så när han inser att han är homosexuell börjar en lång kamp. Han förnekar sina känslor, ser dem som en frestelse från djävulen, försöker döpa om sig hemma i badkaret för att bli ren från sina sexuella fantasier, gråter, bekänner sin synd offentligt för andra, ber om att bli helad. Men ingenting förändras.<br/><br/>Till slut ger han upp och kommer ut som gay. Inför sig själv och inför andra. Då börjar en ny slags kamp. För hur är det att vara frikyrkligt kristen och leva i en samkönad relation? Att vilja vara en del av en kyrka som låtsas som om han inte finns?<br/><br/><i>Välkommen in i min garderob</i> är inte ett enkelt inlägg i någon debatt, ett definitivt ställningstagande eller en strikt förmedling av kunskap. Samtidigt kanske den är alltihop det där, och lite till. Men främst är det en inbjudan till dig att låta Anton Lundholm berätta om sin garderob, och vägen ut ur den.<br/><br/>Anton Lundholm, född 1984, är född i Småland, men bor nu i Stockholm. Han är utbildad teolog med en bred erfarenhet av församlingsarbete. <i>Välkommen in i min garderob</i> är hans debutbok.

<i>De första dagarna kunde jag knappt höra. Jag förstod inte vad jag läste. När jag skulle äta hamnade maten i håret. Jag kunde inte skriva, inte gå, inte någonting. Jag kunde knappt tala.<br/><br/>Men jag kände ingen livsångest, ingen dödsångest. I stället kände jag ett stort lugn, en inre frid. Jag såg inte mörker, utan ljus. </i><br/><br/>Under natten den 25 april 2012 drabbades Göran Skytte av en stroke. Den följdes av ytterligare två.<br/><br/>Arbetet med en ny bok, en bok med människors berättelser om hur livet förvandlas, fick ta en paus. När det satte igång igen hade det fått ett nytt fokus.<br/><br/><i>För mig blev dessa tre anfall av stroke i hög grad en andlig erfarenhet. Men boken handlar mest om förvandlingar som människor har berättat för mig om: en kvinna i Vasa som av misstag deltar i ett kristet möte och där kommer till tro, en tidigare fånge på Kumla som blir pastor, en tidigare morddömd person som blir djupt troende, en kvinna som fick ett nytt liv efter tsunamin. Jag vill också skriva om några av de kristna storord som vi använder för att beskriva olika förvandlingar i våra liv. Vad betyder det till exempel att bli och vara frälst ? </i>

<p>Sommaren 2017 uppträdde duon 92 gånger. Med samma varma energi och närvaro mötte de sina fans dag ut och dag in. De var då årets mest bokade artister. I år deltog de för tredje gången i Melodifestivalen och deras bidrag låg under våren som #1 på Spotify; vår tids bild av framgång.</p><p>Men vägen dit var inte lätt eller självklar. Tung ADHD-medicinering, en skakig relation och ett uttalat förakt från mediasverige är faktorer som åsamkat duomedlemmarna långa perioder av både ångest och konflikter.</p><p><i>Samir &amp; Viktor</i> är ett ärligt porträtt av kändisvärldens stjärnglans och baksidor, skildrat genom ögonen på två av Sveriges största influencers och berättat för Pascal Engman.</p><p></p><p><b>Samir Badran</b> är en känd TV-profil och influencer. Han fick sitt genombrott i <i>Paradise Hotel</i> 2013 och har deltagit i <i>Let s Dance</i>. Parallellt med Samir &amp; Viktor har han släppt musik som soloartist. 2018 var han aktuell i <i>Farmen VIP</i>.</p><p><b>Viktor Frisk</b> har en av Sveriges största livsstils- och modebloggar. Han blev utnämnd till Årets Influencer 2017. Fick stora framgångar med boken <i>Min Superkraft</i> som handlar om livet med diagnosen ADHD. 2018 var han aktuell i <i>Let s Dance</i>.</p><p><b>Pascal Engman</b> har verkat som journalist på Expressen och som nöjeschef på Nyheter 24. Hans prisade debutroman, <i>Patrioterna</i>, kom 2017. I <i>Samir &amp; Viktor</i> förmedlar han duons röster.</p>

<p>Född i Dar es Salaam av en armenisk mor och en ghanansk far, uppvuxen i Europa och Tanzania; från New York och en allt värre personlig kris berättar Nadia Owusu sitt livs historia, som rymmer en mängd förluster och sorger: en faders död, en moders frånvaro, gamla pojkvänner, skolkamrater, vänskap och svek; författare som Rainer Maria Rilke och Audre Lorde står sida vid sida i minnesarbetet, som också blir en berättelse om världspolitik, klass och kolonialismens historia, med nedslag i Uganda efter Amin, i Etiopien, Italien, England, USA -- och i det vanskliga utrymmet <i>mellan </i>länder och kulturer. En blå gungstol blir platsen där Owusu värker ut gamla och nya familjekonflikter, och känslan av att aldrig vara hemma: för svart för att vara amerikan, för vit för att vara ghanan, och ständigt tvungen att förhålla sig till en rasistisk världsbild, oavsett om hon befinner sig i Brooklyn eller Dar es Salaam.</p><p>Nadia Owusu (född 1982) är författare och journalist, bosatt i Brooklyn. Hennes texter har bland annat publicerats i The New York Times, Wall Street Journal, Granta, The Guardian och The Paris Review. Den självbiografiska <i>Efterskalv</i> är hennes första bok.</p><p><b>» . . . en storartad bedrift (. . .) Nadia Owusus sätt att gestalta personliga erfarenheter av rotlöshet, förlust och rasism, och samtidigt väva in information om Ghanas historia, inbördeskriget i Etiopien, kolonialism och slavhandel med nutidens rasism i New York och i stormen Katrinas efterverkningar gör <i>Efterskalv</i> till en enormt drabbande läsning.« Annika Wall, Borås Tidning.</b><b></b></p><p><b>»Nadia Owusu har skrivit en självbiografi som slår det mesta jag läst i genren. Inte bara för att hennes liv varit så fullt av både politiska och personliga katastrofer. Att hon i sin egen gestalt samlar det mesta av vad som sker i vår värld -- rasismen, sexismen, klassklyftor, globala maktstrukturer. Hur hon som svart i Europa är en sak, som barn till FN-anställda i Etiopien något helt annat. Men ändå alltid är flicka, kvinna, och aldrig vit.« Jenny Aschenbrenner, ETC</b><br/></p>