Svenska

<p>En pojke har klippt av sitt kön med en sax för att vara barn för alltid, på ett kollo odlas pärlor i barnens munnar och bakom väggen i en villa har en byggarbetare levt i flera år. I sina noveller skriver Ellika Lagerlöf om gränserna mellan djur och människa, barn och vuxen, våld och omsorg, man och kvinna. Den sista kastraten handlar om vakuumförpackad mat, om människor i väskor och om hur man uppfostrar barn.</p>

<p>Små lögner kan skapa stora ringar på vattnet.</p><p> <br/>För nio år sedan kom Hanna hem till Järvsö med hjärtat i kras. Nu bor hon med sin dotter Asta i en gammal amerikansk husvagn vid Ljusnans strand och kämpar för att få pengarna att räcka till och ge Asta en bra uppväxt.<br/>För nio år sedan kraschlandade Ian Turner med sitt flygplan i Amazonas. Han överlevde, men tappade minnet och blev kvar djupt inne i regnskogen, i byn vars invånare räddade hans liv.<br/>I nio år har Richard Archer III gått till sitt jobb på Archer Medicals, och gömt både längtan och sorg bakom en oklanderlig fasad och välstrykta skjortor. När Ian hittar sitt pass, och ett gammalt foto av Hanna, påbörjas en resa över kontinenter och tillbaka i tiden. Vad var det egentligen som hände nio år tidigare? Hur hänger allt ihop?   </p><p><i>Ringar på vattnet</i> är den fristående tredje delen i Järvsöserien, ett spännande relationsdrama i feelgoodmiljö.</p><p>MARIA PARKHEDE bor i Stockholm men har hjärtat i Järvsö, där hennes tre romaner <i>Paus i karriären</i>, <i>Fröken Perfekt</i> och <i>Ringar på vattnet</i> till stor del utspelar sig.</p>

<p>När Carlsson kliver i land på Hemsö - med ett höganäskrus i en svångrem om halsen - förändras allt. Han är driftig och skicklig och har med sig moderna tankar om jordbruk och affärsverksamhet. Det blir äntligen ordning på Madam Flods gård. Men Carlsson är också äregirig och lysten på pengar och kvinnor. Hans förhållande till Flods son Gusten blir alltmer ansträngt, och när nykomlingen får ja på sitt frieri till änkan växer spänningarna olycksbådande. Med sin djupa lodning av människors begär och sin myllrande miljöskildring, full av konkretion och intensiv närvaro, är berättelsen om Carlssons uppgång och fall en av höjdpunkterna i den svenska romankonsten. <br/><i>Hemsöborna</i> [1887] är en av August Strindbergs mest lästa romaner, som på sin tid väckte skandal och fick författaren portförbjuden på Kymmendö i Stockholms skärgård, där han hämtat flera förebilder till romanens persongalleri.  </p><p>AUGUST STRINDBERG [1849-1912] är en av de mest ryktbara, innovativa och produktiva svenskspråkiga författarna någonsin. Internationellt betraktas han som en av de största dramatikerna i modern tid, och många av hans prosaverk är tidlösa klassiker. </p>

<b>Rättvisan, konsten och friheten!</b><br/><br/><i>Röda Rummet</i>, Strindbergs stora genombrott, är känd för sina Stockholmsskildringar men också för satiren och den humoristiska skildringen av Arvid Falks vänner och bekanta. Röda Rummet ställer frågor om hur man som människa ska leva sitt liv. Läsaren får följa Arvid Falk under ett år då hans ideal sätt på hårda prov. De som är goda och har integritet går det dåligt för och de som kompromissar med sina ideal får erkännanden.<br/><br/>Denna välkända klassiker är bearbetad till lättläst svenska av Cecilia Davidsson och Anneli Furmark har illustrerat.

<p><b><i>Det är en oupphörligt fascinerande berättelse om en osannolik figur i svenskt nöjesliv, och Bode (som verkligen trampade i klaveret enastående ofta) förtjänar att ihågkommas för mer än de ovan nämnda ekivoka kupletterna. Strafflös är en bra, tragisk, komisk och intressant roman. Helhetsbetyg: 4, Mycket bra. Bibliotekstjänst</i></b></p><p>Johnny Bode är idag mest hågkommen för sina obscena visor, som fick ett osannolikt genomslag på det frigjorda och radikala sextiotalet i Sverige. Men han var mycket mer än bara en rolig tjockis som skrev snusk. I själva verket var han en av de mest firade låtskrivarna under svenskt 1900-tal och han uppträdde med alla de stora, från Hasse Ekman till Ulla Billquist. Han tjänade enorma summor som han raskt satte sprätt på, och för att kunna festa vidare ställde han till med fiffel och båg. Bode blev skandalernas man.</p><p>Men den verkliga skandalen var att han som tjugofyraåring spärrades in på sinnessjukhus ett helt oproportionerligt straff för några små penningbedrägerier.I åratal satt han inlåst, utan att få vård, och i rashygienens namn blev han tvångssteriliserad. Det är svårt att tänka sig ett värre övergrepp, och det i en tid som inte ligger så långtifrån vår.</p><p><b><i>Strafflös </i></b>är författarnas åttonde roman där de än engång gräver i ett gammalt och omtalat rättsfall. Mycket har skrivits om Johnny Bode. Men ingen har skrivit om de rättsövergrepp han utsattes för. Förrän nu.</p><p><b><i>De som menar att subversiva röster tystas i den svenska samtiden borde läsa den nya boken om Johnny Bode. Skånska Dagbladet</i></b></p><p><b><i>Ebervall och Samuelson låter Bodes sorglöshet prägla berättelsen, men väjer inte för de mustiga detaljerna eller kriminella handlingarna i Bodes liv. Deras blick är empatisk och tar fasta på de rättsövergrepp han utsattes för. Bakvägen skildrar de en mörk del av Sveriges historia, där alla skulle rätta in sig i ledet. Boken är välskriven och följer i stort sett verkliga händelser. Johnny Bode framställs i "Strafflös" som ett stort barn, ett musikaliskt geni utan förmåga att långsiktigt förvalta sin talang. Den absurda humorn saknas inte, men det är faktiskt både fint och uppfriskande med ett perspektiv där hans historia berättas utan att det lurar ett gapflabb runt hörnet. Falu-Kuriren</i></b></p><p><b><i>Jag har läst och uppskattat Lena Ebervalls och Per E Samuelsons tidigare romaner om bland andra Olle Möller (var han verkligen en mördare?), Gustaf V:s påstådde älskare Kurt Haijby och bombmannen Lars Tingström men hmhm vet om inte den gripande berättelsen om svindlaren, rucklaren och artisten Johnny Bode är den som gripit mig mest. Dast Magazine</i></b></p>

<p>"Den är rolig, drabbande, tankeväckande och gör det man vill att en roman ska. Det vill säga, den gestaltar tiden vi lever i och berättar något om vad det är att vara människa. I konsumentupplysande syfte kan jag rekommendera den, hissa upp den på topplistorna, se den bland Augustprisnomineringarna och i travarna på Pocket shop. Men alltså, det är något annat, nästan bortomspråkligt, som Norlins prosa gör med mig. (...) Norlin har en blick som ser både ytan och djupet, som registrerar kroppen, rörelserna, den intrikata sammansättningen av spänningar i rummet. Och den blicken är varm." - Dagens Nyheter<br/><br/>"Norlin har ett underbart språk: knapphändigt men rikt, meningar som beskriver allt utan utfyllnad, repliker som jag tror på. Sakligt och poetiskt samtidigt. Jagvill stanna kvar i texten. (...) Det är faktiskt en fantastisk roman. Medmänsklig. Om gruppdynamik och tillhörighet, men också om vem som egentligen har makten över våra liv." - Sydsvenskan</p><p>"I den här språksäkra, svart humoristiska och djupt berörande berättelsen om gruppdynamik och vårt behov av sammanhang visar författaren återigen vilken lyhörd och ömsint människoskildrare hon är. Det här är en roman att sluta tillsitt hjärta och värma sig vid." - Svenska Dagbladet</p><p>"Det slår mig att trots att Norlin endast har publicerat två verk finns det här en röst som är egen, självklar, och ja - utpräglat norlinsk. Och det är ju faktiskt ingen liten bedrift." - Aftonbladet</p><p>...............................................................</p><p>Vad är det som händer nere vid vattnet? Emelie har flytt staden för skogen och ser plötsligt en grupp människor. Sju är de, alla med sin egen särskilda förmåga. </p><p>Någon var här först och är liksom grunden för allt. En annan är så handlingskraftig att hon suttit i fängelse för dråp. En tredje, nykomlingen, är bara så obegripligt vacker. Och så är det Sara, först och främst är det nog hon, alfahonan. </p><p><i>Stacken</i> skildrar en grupp människor utanför samhället. Hur hamnade de där, som delar av en grupp där ingen måste klara allt och där alla bidrar med något? Måste man trivas med den roll man tilldelats av andra? Och vad händer när en främling en Utanförs! dyker upp och skakar om allt? </p><p>Annika Norlins första roman, efter hyllade debuten <i>Jag ser allt du gör</i>, är en magnetisk, rolig och djupt berörande berättelse om kärlek och den outgrundliga makt vi har över andra människor.</p><p>...............................................................</p><p>"Det är mycket skickligt gjort, det är just för sådana här illusoriska skavanker som romaner har sitt existensberättigande. Det är då de öppnar fönstren och fyller på med syre." - Västerbottens-Kuriren</p><p>"Som alltid lyckas Norlin med att vara banbrytande, att trampa sig en alldeles egen stig. Prosan påminner en del om Karin Smirnoff, det är något med den trollbindande intrigen ihop med den lika avskalade som kärnfulla norrländskan. Men det här är bättre. (...) Hos Norlin är inte varenda mening perfekt, men berättelsen är det. Genremässigt tycks den omöjlig att ringa in. Det är ett relationsdrama. Men samtidigt lika mycket komedi som thriller. (...) Jag skulle bli förvånad om det inte blir prisregn." - Fokus</p><p></p>

<p>Kemisten Leo Kall har uppfunnit drogen som ska garantera att även de mest obekväma ställs i Statens tjänst - <i>kallocain</i> får människor att avslöja sina innersta tankar. Redan vid första testerna på frivilliga chockas Kall över vad som döljer sig under ytan även hos absolut lojala medsoldater. När allt kommer omkring hyser kanske även Kall känslor och önskningar han helst inte vill veta av. Vid tiden för sin död stod Karin Boye på höjden av sin litterära skaparkraft. Året innan gav hon ut den mästerliga romanen <i>Kallocain</i> [1940], om ett totalitärt samhälle där alla står under övervakning. Om fångenskap och konformism. Men också om en frihetslängtan som är organisk; i grunden ostoppbar.  </p><p>KARIN BOYE [1900-1941] hör till våra mest klassiska författare och poeter. Boye har blivit folkkär, mest för det universalistiska uttrycket i hennes dikt. Samtidigt reser hennes språks innersta ett uppror mot sin civilisations normer, vilket märks tydligt i <i>Kallocain</i> [1940], som är hennes mest lästa roman. Romanen brukar kallas »dystopisk« och »science fiction«, men kan lika gärna läsas som en samtidsroman. </p>