Svenska

<p><i><b>Vi är inte idioter</b></i><b> väcker grundläggande frågor om människosyn, om hur ekonomin i samhället organiseras och hur den kan omformas för att möta klimatkrisen och hoten mot demokratin.</b> </p><p>Med utgångspunkt i aktuell forskning varnar Elisabeth Gerle för konsekvenserna av att betrakta människor som kunder i stället för som myndiga medborgare. Vi är inte vår egen lyckas smed. Vi är inte idioter. Klimat, ekonomi och demokrati är mer än individens eget ansvar. </p><p></p><p><i>Det är dags nu. Vi behöver ett större samtal om hur vi lever, vilka vi är och vad som är viktigt. För att våra ekosystem ska hålla. För att vi själva ska hålla. Läs Elisabeth Gerles bok så börjar vi där. (Jonna Bornemark)</i></p><p><i></i><i>Denna bok är ett bevis för att att en känslighet för komplexitet och visionär övertygelse inte är varandras motsatser. Det kanske till och med förutsätter vartannat. (Kent Wisti)  </i> </p><p></p><p><b>Elisabeth Gerle </b>är författare, präst och etikprofessor. Hon har varit verksam vid universiteten i Lund, Uppsala, Stellenbosh och Princeton. Elisabeth Gerle har skrivit en rad böcker, senast <i>Passionate embrace: Luther on love, body, and sensual presence </i>(2017) och <i>Allt är omöjligt. Och vi ger oss inte </i>(2020).</p>

<p>Klimatförändringarna går allt snabbare. CO2-halten, temperaturen och havsnivån stiger snabbare  än någonsin. Användningen av fossila bränslen minskar inte. Utsläpp av växthus­gaser ökar. Det gör även vår konsumtion av internationella flygresor, kött och bränsleslukande person­bilar. Trots detta fortsätter klimatfrågan att vara en fråga med låg prioritet. Vad innebär det egentligen att ta klimat­förändringarna på allvar?</p><p>De människo­skapade klimatförändringarna utmanar vår syn på ­frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och på vad som är vänster och höger i ­politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs. De åtgärder som föreslås i den här boken är bara början.</p>

<p style="box-sizing:border-box;margin-bottom:10px;color:#333333;font-family:Lato, sans-serif;font-size:14px;">Vi står idag inför en ny geologisk tidsålder: Antropocen, människans tid. En tid där det inte längre är naturens egna processer som utgör den största omdanande kraften på jorden, utan mänskligheten. Inom loppet av femtio år har den globala ekonomin blivit fem gånger så stor, världens befolkning har fördubblats och förbrukningen av livsviktiga naturresurser likaså. Denna expansion har drivits mot den punkt där själva grundbetingelserna för livet på jorden nu rubbas en paradoxal utveckling i en samtid som också inneburit miljöfrågans politiska genombrott. Aldrig tidigare har medvetenheten om problemen varit så stora och aldrig tidigare har så stora ansträngningar gjorts för att komma tillrätta med dem. Trots detta ökar klimatutsläppen och naturens resurser exploateras bortom förmågan att återbildas. Hur har det blivit så? Vad kan vi göra för att bryta denna utveckling?­</p><p style="box-sizing:border-box;margin-bottom:10px;color:#333333;font-family:Lato, sans-serif;font-size:14px;">Ekonomi för Antropocen söker svaren på vår tids stora planetära utmaningar i det ekonomiska systemet. Boken samlar forskare, aktivister och tjänstemän verksamma i gränssnittet mellan ekonomi och miljö, med en ansats att presentera idéer och handfasta alternativ som kan leda oss mot en hållbar samhällsekonomi. En framtid där ekonomi och ekologi inte befinner sig på kollisionskurs.</p><p style="box-sizing:border-box;margin-bottom:10px;color:#333333;font-family:Lato, sans-serif;font-size:14px;">Bokens redaktörer är Mikael Malmaeus och Robert Österbergh. Övriga medverkande är Saamah Abdallah, John Fullerton, Gloria Gallardo, Thomas Hahn, Karen Jeffrey, Astrid Kander, Jutta Kill, Markus Larsson, Oksana Mont, Michael Renner, James Robertson, Fred Saunders och Walter Stahel.</p><div></div>

I den politiska och mediala diskussionen om klimat­förändringarna har du och jag som privat­personer gjorts betydelsefulla. Politiker, journalister och myndighetsrepresentanter har talat om livsstils­förändringar hos allmänheten som den avgörande räddningen för miljön. En fråga som däremot fått mindre utrymme är hur individer ställer sig till en sådan uppgift. I vilken mån menar människor att miljöansvar är möjligt att ta? Vad ställer det för krav på individer och hur hanterar olika personer ett sådant ansvar? ­"Om miljöproblemen hänger på mig" diskuterar det individualiserade miljöansvaret med avstamp i hur individer förstår sina möjligheter att för­ändra sin livsstil. Boken bygger på en analys av fokusgrupp­samtal mellan människor i olika livssituationer. Analysen visar hur föreställningen om att individer har ett moraliskt ansvar för miljön inverkar på människors beskrivningar av både sitt eget och andras agerande. Men den visar också hur individer på olika sätt gör motstånd mot att in­ordnas i en sådan verklighetsbeskrivning. Samtalen återspeglar både optimism och framtidsdystopier, både en brist på förståelse mellan människor som valt att leva på olika sätt och miss­tro mot politiker som inte anses ta sitt an­svar. En återkommande tanke i materialet är hur viktigt det är att männi­skor känner förtroende för samhällets hantering av miljöproblemen. Emmy Dahl är forskare vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Linköping Studies in Arts and Science, No. 615.

<p>Ingenstans på jorden ökar den globala uppvärmningen lika snabbt som i Arktis. Vad som sker där angår en hel värld. Utställningen <i>Arktis medan isen smälter</i> öppnade vid Nordiska museet i Stockholm i oktober 2019 för att ge perspektiv på denna del av Norden och utblickar mot hela det cirkumpolära området. Här visas att Arktis inte enbart är natur utan ett hem för fyra miljoner människor vars erfarenheter har global betydelse.</p><p>Boken <i>Arktiska spår: Natur och kultur i rörelse</i> är en rikt illustrerad fördjupning av utställningens budskap. Som sådan beskriver den hur Nordiska museet och Stockholms universitet har samverkat kring forskning, dokumentation, gestaltning och förmedling.</p><p>Fem huvudkapitel med skilda synvinklar från naturvetenskap, humaniora och samhällsvetenskap sammanflätas med ett fyrtiotal artiklar som utgår från föremål, bilder och olika typer av fenomen. Resultatet är en mångröstad exposé av hur vardagsliv, landskap och klimat i Arktis bryts genom historia, samtid och framtid. Samlingar, isar och jorden själv öppnar sina arkiv och ibland passeras gränser även till andra världar. </p>

<p>Hur kan vi prata med barn om klimatet p&aring; ett s&auml;tt som v&auml;cker motivation, hopp och handlingskraft? Vilken kunskap och vilka verktyg beh&ouml;ver vi?</p> <p>I <em>Prata med barn om klimatet</em>v&auml;ver Frida Berry Eklund samman personliga ber&auml;ttelser, samtida forskning och fakta och skapar engagemang och gemenskap kring v&aring;r mest avg&ouml;rande fr&aring;ga &ndash; klimatkrisen. En fr&aring;ga som ang&aring;r oss alla och inte minst v&aring;ra barn.</p> <p>Fr&aring;n ett vardagsperspektiv och utan pekpinnar manar Berry Eklund till reflektion, samtal och handling.Vi m&aring;ste v&aring;ga prata vitt och brett om klimatet, hemma, i skolan och l&aring;ngt bortom politiska st&auml;llningstaganden eller duktighetst&auml;vlingar i &aring;tervinning.</p> <p>Den konkreta handboken <em>Prata med barn om klimatet</em> ger kunskap om klimatkrisen och s&aring;v&auml;lpedagogiska som psykologiska verktyg f&ouml;r hur vi kan agera n&auml;r det g&auml;ller att rusta v&aring;ra barn inf&ouml;r framtiden. Dels handlar det om vad vi kan g&ouml;ra h&auml;r och nu, dels om hur vi kan hj&auml;lpa barnen &ndash; och oss sj&auml;lva&ndash; att navigera i en annorlunda framtid.</p> <p><em>Prata med barn om klimatet</em> v&auml;nder sig till f&ouml;r&auml;ldrar och l&auml;rare fr&aring;n f&ouml;rskola upp till h&ouml;gstadiet, men kan l&auml;sas av alla som &auml;r intresserade av hur vi kan samtala om klimatfr&aring;gan p&aring; ett konstruktivt s&auml;tt.</p> <p>Milj&ouml;geografen <strong>Kajsa Kramming</strong> och psykologen <strong>Kata Nyl&eacute;n</strong> har<br/>bidragit med perspektiv och texter i boken.</p> <p>L&auml;s en <a href="https://www.nok.se/EPiServer/Commerce/~/link/607386811bfc4d7faa7c1bcf345f6339.aspx">f&ouml;rfattarintervju</a> eller se ett inslag med Frida Berry Eklund i <a href="https://www.tv4play.se/program/nyhetsmorgon/h%C3%A4lften-av-sveriges-unga-har-klimat%C3%A5ngest/13780954">TV4 Nyhetsmorgon</a>.</p> <h3>K&auml;llor till boken:<a href="https://www.nok.se/link/55d48edcc48f405d808dd3cdb4501529.aspx" target="_blank" rel="noopener">K&auml;llf&ouml;rteckning</a></h3> <p></p> <h3><strong>Sagt om boken:</strong></h3> <p>"En bok att str&auml;ckl&auml;sa, jag &auml;r s&aring; glad att den finns! Vi f&ouml;r&auml;ldrar beh&ouml;ver just en s&aring;dan h&auml;r bok att h&aring;lla fast i n&auml;r oron drar iv&auml;g. Jag uppskattar &auml;ven budskapet om att oron &auml;ven &auml;r en positiv drivkraft. Det kan ta emot att l&auml;sa om klimatet och framtiden eftersom det hotar det vi &auml;lskar mest, men jag k&auml;nde mig st&auml;rkt efter den h&auml;r l&auml;sningen."<br/><strong>PETRA MARKLUND, artist och l&aring;tskrivare</strong></p> <p>"Den h&auml;r boken vill jag s&auml;tta i h&auml;nderna p&aring; alla politiker, rektorer, l&auml;rare och &ndash; ja &ndash; medborgare, oavsett om de har barn eller ej. Frida Berry Eklunds vision av hur den svenska skolan borde hantera klimatkrisen &auml;r dessutom rena rama bruksanvisningen &ndash; vars&aring;goda, Utbildningsdepartementet!"<br/><strong>MARIA SOXBO, journalist, f&ouml;rfattare och medgrundare av Klimatklubben</strong></p> <p>"Klimatfr&aring;gan &auml;r s&auml;rskilt viktig f&ouml;r v&aring;ra barn &ndash; de kommer att uppleva och arbeta med l&ouml;sningar och uppleva effekterna av ett nytt klimat. Det &auml;r givet att de m&aring;ste f&aring; vara med i hur vi l&ouml;ser den, och i det &auml;r kunskap en given f&ouml;ruts&auml;ttning, b&aring;de om utmaningen och att det finns l&ouml;sningar."<br/><strong>MARKKU RUMMUKAINEN, professor i klimatologi vid Lunds universitet och klimatr&aring;dgivare vid SMHI</strong></p> <p>"Det &auml;r en v&auml;lskriven bok, personligt h&aring;llen, pedagogisk, peppande och fylld av inspiration, samtidigt som det m&auml;rks att f&ouml;rfattaren sitter p&aring; stor kunskap, intresse och engagemang f&ouml;r klimatfr&aring;gan. [...]En intressant, angel&auml;gen och h&ouml;gaktuell bok med massor av handfasta tips och r&aring;d, perfekt att s&auml;tta i h&auml;nderna p&aring; s&aring;v&auml;l f&ouml;r&auml;ldrar som pedagoger fr&aring;n f&ouml;rskola och upp&aring;t. L&auml;sv&auml;rd &auml;ven f&ouml;r vuxna som vill f&aring; en &ouml;verblick &ouml;ver klimatfr&aring;gan.Helhetsbetyg: 5."<br/><strong>CAROLA FORSLUND, BTJ-h&auml;ftet nr 3, 2021</strong></p>

Här analyseras och diskuteras miljöpolitikens föränderliga spelplan, dess framväxt och huvudsakliga utvecklingslinjer samt förutsättningarna för att utforma en handlingskraftig och verkningsfull miljöpolitik med tydliga samhällseffekter, nationellt såväl som internationellt.<br/>Rapporten är ett värdefullt inspel till den nu pågående processen: att utforma en effektiv miljöpolitik inför framtiden. Deltagande forskare representerar tillsammans inte bara en betydande vetenskaplig tyngd utan också en stor bredd i fråga om forskningsfält och perspektiv.