Svenska

<p><i><b>Vi är inte idioter</b></i><b> väcker grundläggande frågor om människosyn, om hur ekonomin i samhället organiseras och hur den kan omformas för att möta klimatkrisen och hoten mot demokratin.</b> </p><p>Med utgångspunkt i aktuell forskning varnar Elisabeth Gerle för konsekvenserna av att betrakta människor som kunder i stället för som myndiga medborgare. Vi är inte vår egen lyckas smed. Vi är inte idioter. Klimat, ekonomi och demokrati är mer än individens eget ansvar. </p><p></p><p><i>Det är dags nu. Vi behöver ett större samtal om hur vi lever, vilka vi är och vad som är viktigt. För att våra ekosystem ska hålla. För att vi själva ska hålla. Läs Elisabeth Gerles bok så börjar vi där. (Jonna Bornemark)</i></p><p><i></i><i>Denna bok är ett bevis för att att en känslighet för komplexitet och visionär övertygelse inte är varandras motsatser. Det kanske till och med förutsätter vartannat. (Kent Wisti)  </i> </p><p></p><p><b>Elisabeth Gerle </b>är författare, präst och etikprofessor. Hon har varit verksam vid universiteten i Lund, Uppsala, Stellenbosh och Princeton. Elisabeth Gerle har skrivit en rad böcker, senast <i>Passionate embrace: Luther on love, body, and sensual presence </i>(2017) och <i>Allt är omöjligt. Och vi ger oss inte </i>(2020).</p>

Lärdomarna om hur utspilld olja beter sig i miljön, vilka effekter den har och vilka saneringsåtgärder som fungerar, och när de gör det, verkar ofta helt bortglömda från ett stort oljespill till nästa. Det finns naturligtvis orsaker till detta, men de skapar det återkommande behovet av att återuppfinna hjulet vid nästa stora spill. Syftet med denna book är att berätta något om vad vi lärt oss under drygt att sekel av oljeutvinning. Boken diskuterar även aspekter av oljespills sociala kontext samt några oljespills efterspel.

<p>Klimatförändringarna går allt snabbare. CO2-halten, temperaturen och havsnivån stiger snabbare  än någonsin. Användningen av fossila bränslen minskar inte. Utsläpp av växthus­gaser ökar. Det gör även vår konsumtion av internationella flygresor, kött och bränsleslukande person­bilar. Trots detta fortsätter klimatfrågan att vara en fråga med låg prioritet. Vad innebär det egentligen att ta klimat­förändringarna på allvar?</p><p>De människo­skapade klimatförändringarna utmanar vår syn på ­frihet och moral. Föreställningen om den eviga tillväxten, synen på statens roll och på vad som är vänster och höger i ­politiken likaså. Konkreta förslag på åtgärder i en omställning som på allvar vill förändra den negativa utvecklingen behövs. De åtgärder som föreslås i den här boken är bara början.</p>

<p style="box-sizing:border-box;margin-bottom:10px;color:#333333;font-family:Lato, sans-serif;font-size:14px;">Vi står idag inför en ny geologisk tidsålder: Antropocen, människans tid. En tid där det inte längre är naturens egna processer som utgör den största omdanande kraften på jorden, utan mänskligheten. Inom loppet av femtio år har den globala ekonomin blivit fem gånger så stor, världens befolkning har fördubblats och förbrukningen av livsviktiga naturresurser likaså. Denna expansion har drivits mot den punkt där själva grundbetingelserna för livet på jorden nu rubbas en paradoxal utveckling i en samtid som också inneburit miljöfrågans politiska genombrott. Aldrig tidigare har medvetenheten om problemen varit så stora och aldrig tidigare har så stora ansträngningar gjorts för att komma tillrätta med dem. Trots detta ökar klimatutsläppen och naturens resurser exploateras bortom förmågan att återbildas. Hur har det blivit så? Vad kan vi göra för att bryta denna utveckling?­</p><p style="box-sizing:border-box;margin-bottom:10px;color:#333333;font-family:Lato, sans-serif;font-size:14px;">Ekonomi för Antropocen söker svaren på vår tids stora planetära utmaningar i det ekonomiska systemet. Boken samlar forskare, aktivister och tjänstemän verksamma i gränssnittet mellan ekonomi och miljö, med en ansats att presentera idéer och handfasta alternativ som kan leda oss mot en hållbar samhällsekonomi. En framtid där ekonomi och ekologi inte befinner sig på kollisionskurs.</p><p style="box-sizing:border-box;margin-bottom:10px;color:#333333;font-family:Lato, sans-serif;font-size:14px;">Bokens redaktörer är Mikael Malmaeus och Robert Österbergh. Övriga medverkande är Saamah Abdallah, John Fullerton, Gloria Gallardo, Thomas Hahn, Karen Jeffrey, Astrid Kander, Jutta Kill, Markus Larsson, Oksana Mont, Michael Renner, James Robertson, Fred Saunders och Walter Stahel.</p><div></div>

I den politiska och mediala diskussionen om klimat­förändringarna har du och jag som privat­personer gjorts betydelsefulla. Politiker, journalister och myndighetsrepresentanter har talat om livsstils­förändringar hos allmänheten som den avgörande räddningen för miljön. En fråga som däremot fått mindre utrymme är hur individer ställer sig till en sådan uppgift. I vilken mån menar människor att miljöansvar är möjligt att ta? Vad ställer det för krav på individer och hur hanterar olika personer ett sådant ansvar? ­"Om miljöproblemen hänger på mig" diskuterar det individualiserade miljöansvaret med avstamp i hur individer förstår sina möjligheter att för­ändra sin livsstil. Boken bygger på en analys av fokusgrupp­samtal mellan människor i olika livssituationer. Analysen visar hur föreställningen om att individer har ett moraliskt ansvar för miljön inverkar på människors beskrivningar av både sitt eget och andras agerande. Men den visar också hur individer på olika sätt gör motstånd mot att in­ordnas i en sådan verklighetsbeskrivning. Samtalen återspeglar både optimism och framtidsdystopier, både en brist på förståelse mellan människor som valt att leva på olika sätt och miss­tro mot politiker som inte anses ta sitt an­svar. En återkommande tanke i materialet är hur viktigt det är att männi­skor känner förtroende för samhällets hantering av miljöproblemen. Emmy Dahl är forskare vid Tema Teknik och social förändring, Linköpings universitet. Linköping Studies in Arts and Science, No. 615.

<p>Boken handlar om potentialen i våra naturtillgångar, om smarta livsstilsval och om människors behov och drömmar. Och om hur varje beslut vi tar kan föra oss i rätt riktning: De smarta vardagsbesluten, som att köpa svenska livsmedel. De smarta samhällsbesluten, som på verkar politiker och företagsledare att ta modiga och hållbara steg.  </p><p>Ny kunskap och tekniska innovationer förändrar vårt sätt att leva till det bättre, om vi gör rätt. Här början resan mot det smarta landet.<br/><br/>Medverkande: Bodil Jönsson, Emilia Astrenius Widerström, Johan Kylenstierna, Marie Wickberg, Elisabeth Thand Ringqvist, Ashkan Fardost, Helena Paulsson, Jerry Engström, Johan Ljungquist, Tomas Mörtsell, Clara Lidström, Per Ödling, Carl Jan Granqvist</p>

Hur kan mänskligheten oförhindrat fortsätta att förbruka de resurser som förstör förutsättningarna för liv på denna jord? Hur kan man i stället verka för en förändring av detta? Flera av de kunniga skribenterna i denna bok är välkända miljödebattörer och aktiva i miljöorganisationen Klimataktion och/eller nätverket Steg 3. Bokens grundton är positiv och skribenterna bjuder på inspirerande och handlingsinriktade förslag på vad som krävs för att vi ska kunna vända en utveckling som i vissa avseenden är katastrofal. Här bjuds visioner som får läsaren att dra efter andan. Bidragen tar upp problemen ur skogens, kretsloppets, arbetets, psykologins, filosofins, kulturens och utbildningens perspektiv m.m. alltså ett helhetsgrepp. Medverkande skribenter: Kajsa Borgnäs, Karin Frejarö, Anton Grenholm, Simon Grenholm, Sebastian Kirppo, Jonas Mosskin, Stina Oscarson, Roland Paulsen, Gunnar Rundgren, Birger Schlaug, Johan Ehrenberg, Johannes Söderqvist, Folke Tersman, Stefan de Vylder m.fl.