Svenska

<p>Upplevelser av fladdermöss är för de flesta människor begränsat till en mörk skugga som snabbt fladdrar förbi i skymningen, oförutsägbart och lite mystiskt. Faktum är att sommarnattens luftrum myllrar av fladdermöss. Men de är skygga och vi kan inte höra deras skrik i natten. Om man däremot skaffar sig en ultraljudsdetektor så upptäcker man snart en helt ny värld av mångfald. Det finns hela nitton olika arter i Sverige. Alla går att särskilja efter lätet, bara man har en ultraljudsdetektor. Några är mycket vanliga och finns nästan överallt, andra är extremt sällsynta. </p><p>De av våra nitton arter som är allra sällsyntast har faktiskt aldrig setts i Sverige, bara hörts med hjälp av ultraljudsdetektor. Människor och fladdermöss är intimt sammankopplade och vi har alltid haft dem i vår närhet. De vill gärna bo i våra hus, de gillar precis som vi att ha det lite lummigt omkring sig med lövträd, dammar och vattendrag, eftersom det är miljöer som ger en rik förekomst av insekter. Men fladdermössen ger också oss människor en hel del viktiga tjänster, det vi kallar för ekosystemtjänster. Globalt spelar fladdermössen en viktig roll för pollinering, fröspridning, bekämpning av skadeinsekter, och deras spillning används som högkvalitativt gödsel. Tyvärr är inte allt vi gör positivt för fladdermössen. Tusentals fladdermöss dör av vindkraftverk, våra vägar och järnvägar splittrar upp skogslandskapet och skapar barriärer för fladdermöss vilket minskar deras möjligheter att överleva. Vårt jord- och skogsbruk är inte alltid så gynnsamt för fladdermössen, och ljusföroreningar är ett tilltagande problem. </p><p>Men det går faktiskt att kombinera naturbruk och exploateringar med en rik fladdermusfauna. I den här boken visar vi hur man kan göra. Här får du också lära känna våra 19 arter, både till utseende och läte, och vi visar hur du lättare kan stifta bekantskap med denna dolda mångfald.</p>

Historien Om Människan - Nya Tankar Om Mänsklighetens Tillblivelse [Bok / Inbunden]

<p>"Marie och Pierre gick ofta tillbaka till laboratoriet på kvällarna. Marie älskade stunden då hon och Pierre stod i mörkret på tröskeln till sitt skjul. Då strålade innehållet i provrör, skålar och andra glasbehållare emot dem med ett förtrollande blågrönt sken."<br/><br/>- Kanske kan strålningen bota cancer? sa Marie till sin man Pierre i början av 1900-talet. Hon fick rätt och snart blev hela världen intresserad av hennes forskning om radioaktivitet. Marie Curie var den forskare som tog första steget in i atomåldern.<br/>Marie Curie hade en stark tro på att vetenskapens framsteg skulle komma att bidra till ett bättre samhälle. Hon var en flitig student och blev snart en envis och noggrann forskare. Och hon nådde fantastiska framgångar. Hon var den första kvinna som fick Nobelpriset och den första någonsin som har fått ta emot två stycken. Vad exakt var det var hon upptäckte?</p><p>Marie Curie - forskaren som sprängde gränser berättar om en hårt arbetande kvinna som skötte barn, hem, forskade och undervisade. I sin anteckningsbok från laboratoriet kan man läsa matrecept bredvid de kemiska formlerna. Det var ett liv fyllt av arbete, framgång och lycka. Men också av motgångar och sorg. Hon fick uppleva ett lyckligt äktenskap och ett idylliskt familjeliv men där fanns också besvikelser, plötslig död, skandal och en alltmer svikande hälsa.<br/><br/></p>

Det Stora Sammanhanget - Moderna Svenskars Syn På Människors Plats I Nature [Bok / Inbunden]

Förväntningarna på naturvetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning är högt ställda i dagens samhälle. Statliga och privata finansiärer, näringsliv och allmänhet förväntar sig att de stora resurser som satsas på forskningen ska ge ny grundläggande kunskap men även skapa ekonomisk tillväxt och förbättra livskvalitet och hälsa. Även om förväntningarna har skruvats upp är dessa tankegångar inte nya. Sedan andra världskriget har staten försökt styra vetenskapen så att den kan uppnå sina dubbla syften. I arbetet har politiken samverkat med ledande forskare och representanter för det svenska näringslivet.<br/><br/>I <em>Det forskningspolitiska laboratoriet</em> diskuterar en grupp forskare hur förväntningarna på vetenskapen har utvecklats från 1900-talet tills idag. Bokens fallstudier beskriver den parallella utvecklingen av forskning och forskningspolitik och fokuserar på på förväntningarnas betydelse. Boken ger dessutom en översikt över forskningspolitikens utveckling och synliggör därigenom de långa linjerna i dess historia.

<p>Martin Ingvar är hjärnforskare, professor i klinisk neurovetenskap och sedan 2007 chef för Osher centrum för integrativ medicin på Karolinska institutet i Solna. Martin Ingvar har tillsammans med Gunilla Eldh skrivit de populära böckerna om Hjärnkoll. Martin Ingvar är styrelseledamot i stiftelsen World Childhood Foundation och ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien sedan 2007. </p><p>Ska man vara skeptisk mot vetenskap? </p><p>Kan vetenskapen konstatera att gud inte finns? </p><p>Är all vetenskap betydelsefull?<br/></p><p>"<i>En mycket lyckad kombination av humor och insikt.</i>" Karin Bojs, Dagens Nyheter </p><p>"<i>Det är en god introduktion och bitvis riktigt fyndigt. En perfekt introduktion för en ung vetenskapsintresserad person.</i>" Patrik Hadenius, Forskning&amp;Framsteg</p><p><b>Vad är-böckerna</b> är enkelt uppbyggda, en fråga ställd av svararen själv, sen ett kort och ett långt svar på den frågan. Böckernas idé är att på ett rakt, intelligent och humoristiskt sätt ge snabb allmänbildning kring komplicerade eller enkla frågor. Vad är-böckerna skrivs av de främsta i sitt ämne och varierar därför i tonläge med författaren, men formen är densamma och håller på så vis ihop serien. En konceptserie skapad av konstnären Ernst Billgren och förläggaren Susanne Hamilton. </p>

<p>Immanuel Kant var väl insatt i sin tids naturvetenskap, vilket främst kom till uttryck i hans <i>Himlens allmänna naturhistoria och teori</i> (1755, på svenska 2013). Han skrev även en hel del annat i naturvetenskapliga ämnen, av vilka några uppsatser som handlar om fysiska förhållanden hos jorden och månen nu föreligger i svensk översättning med kommentarer om hur de stått sig inför dagens vetande. Den första tar upp tidvattnets inverkan på jordens rotation där drog Kant 1754 en banbrytande slutsats, som emellertid inte beaktades i närmare hundra år. De andra rör jordbävningar och deras orsaker år 1755 skakades stora delar av Europa av en våldsam jordbävning som bland annat ödelade Lissabon samt hur vindar uppkommer, vulkaner på månen och månens tänkbara inverkan på jordens väder.</p>