Svenska

<p>Hämnd. Det är ett starkt ord, och något vi sällan bejakar. Men om inte rättvisa skipas så är hämnd något som vi oftare accepterar. I rättegångarna efter Förintelsen var det få nazister som straffades och de flesta av dem som dömdes fick i förhållande till de oerhörda brott de begått milda domar. I några fall bara några minuter per mord. Å andra sidan, som Hanna Arendt var inne på, hur ska man kunna utdöma adekvata straff för folkmord? </p><p>Och är inte hämnden redan inbyggd i rättssystemet? Att straffa en brottsling är att hämnas en smula. Så hur ser den giltiga hämnden ut? Vem har rätt att hämnas? Var det riktigt av judiska soldater i judiska brigaden att söka upp nazister och avrätta dem som gjort sig skyldiga till massavrättningar? Var det rätt att som privatperson söka upp och döda enskilda nazister? Var det rätt att skriva om lagarna så att straff kunde tas retroaktivt? </p><p>Kort sagt: Var går gränsen för hämnden - och vem har rätt att utkräva den? Och hur? </p><p>Detta är frågor som <i>Den vilda rättvisan: Judisk hämnd efter Förintelsen</i> djupdyker i. Kenneth Hermele började skriva boken i direkt anslutning till sin förra bok om judiskt motstånd, <i>Inte som lamm till slakt</i>, före Israels svar på Hamas blodiga terrorattack i oktober 2023. </p><p>Boken är alltså inte bara skrämmande aktuell, utan frågan om hämnd och rättvisa är nu något som vi alla måste fundera över. När stater tar hämnd, vad händer då? Och vilka metoder kan anses vara tillåtna? </p><p>De moraliska frågorna i <i>Den vilda rättvisan</i> är omöjliga att värja sig mot och Kenneth Hermele är en mycket modig vägvisare i ett mörkt landskap.</p><p><i>"Det är en oerhört välskriven bok, där styrkan i framställningen ligger i sättet att berätta, i rikedomen i materialet som sådant och i hur Hermele förhåller sig till det och resonerar kring det. Det är alltid prövande och alla typer av förenklingar undviks. Det gör att boken är oerhört läsvärd och viktig. Helhetsbetyg: 5 (av 5)."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p>

<p><b>"Kastar ett välbehövligt nytt ljus på tiden från folkhemmets fullbordan 1955, till dess möjliga fall kring 1985." - Dagens Nyheter</b></p><p><b>"Rafflande historia, denna berättelse om Konsum och Sverige." - Sydsvenskan</b></p><p><b>"Läs Sara Kristofferssons bok. Finstilt analyserar den varumärken, och med viss sorg i tonfallet beklagar den Konsums öde." - Aftonbladet</b></p><p><b>"Kristoffersson levererar en makalöst intressant betraktelse över världens kanske tråkigaste varumärke." - Göteborgs-Posten</b></p><p>Vart tog Konsum vägen? Det medlemsägda företaget som närde, klädde, möblerade och uppfostrade folkhemsgenerationerna. Ett gigantiskt industrikonglomerat. En av välfärdsstatens bärande pelare. I dag en tynande dagligvarukedja kallad Coop i skuggan av ärkerivalen Ica. </p><p>Fallet speglar historien om det svenska 1900-talet, en resa från fattigdom till välfärd. </p><p>Sara Kristoffersson berättar om drömmar, folkrörelser, moral, ideologiska konflikter och existentiella kriser. Historien börjar i utopier och slutar i sorg över det förlorade paradiset.   </p><p></p><p><b>Sara Kristoffersson</b> är konstvetare, författare och kritiker. Sedan 2015 är hon professor i designhistoria på Konstfack. Hon skriver återkommande kritik för <i>Dagens Nyheter</i>. Hon kom sommaren 2022 ut med boken <i>Hela havet stormar fallstudie inifrån en myndighet</i> som kretsar kring den uppmärksammade Vita havet-debatten.</p>

<p>Den blivande franska drottningen Marie-Antoinette och den svenske greven Axel von Fersen träffas för första gången när de är arton år gamla. I <em>Förbindelsen </em>får vi följa dem från ungdomens rusiga fester till revolution, fångenskap, flykt och våldsam död.</p><p></p><p>Paret träffas på baler och spelkvällar i Versailles salar, men trivs bäst i drottningens lustslott Lilla Trianon och den bondby som hon där skapat som sitt paradis. En romans börjar spira, men de kan inte råda över sina liv. Axel von Fersen är styrd av Gustav III:s nycker och slösar bort sin tid på skådespel och krig, alltmedan Marie-Antoinette förtalas och tvingas bort från sin tron.</p><p></p><p>Breven de skriver till varandra under de olyckliga åren ger en unik inblick i förhållandets intimitet. Särskilt nu, när det avslöjats vad som står under överstrukna meningar. Axel von Fersen gör allt för att rädda sin drottning, men hans insatser bidrar snarare till den franska monarkins fall som i slutändan leder till att Marie-Antoinette giljotineras.</p><p></p><p>Med hjälp av brev och dagböcker och ett skarpt öga för såväl detaljer och miljöer som historiska sammanhang tar Kristina Ekero Eriksson oss med på ett av tidernas mest svindlande kärleksäventyr.</p>

1,2 miljoner tyska soldater tog tåget genom Sverige när Tyskland ockuperade Danmark och Norge. Tidigare hemligstämplat material har nu blivit tillgängligt och sammanfattas i denna bok.

<p><i>I stålstormen</i>, utgiven i Tyskland första gången 1920, är ett av de främsta litterära monumenten från första världskrigets malströmmar. När frontofficeren Ernst Jünger (1895 1998) sammanställde sina dagboksanteckningar från skyttegravsstriderna på västfronten i Frankrike och Belgien från januari 1915 till augusti 1918 var syftet att ge massakern en ärlig gestaltning och en djupare mening. Med kylig närvaro och detaljrikedom registreras ­krigets förluster och ohyggliga dimensioner parallellt med ­äventyrslystnaden, den preussiska disciplinen och det kamratskap som var dess underliggande drivkrafter. </p><p>Denna nya utgåva, har ny omslagsillustration och görs i vackert halvklotband i linje med förlagets övriga titlar av Ernst Jünger.</p>

<p>Den samiska shamanismen upplever en renässans till följd av och som en integrerad del av samernas kamp för självbestämmande, politisk makt och kulturell identitet. Gamla botare framträder på ett nytt sätt samtidigt som nya botare och nyshamaner träder in på scenen. Allt fler unga samer visar öppet sitt intresse för shamanism och samisk förkristen andlighet, och det tar sig bland annat uttryck i en vitalisering av samiska kulturformer som jojk, film, teater, bildkonst, musik och litteratur. Jörgen I Eriksson har under många år studerat den samiska shama­­nismen. I denna bok har han samlat sina tidigare erfarenheter och redo­­görelser och tar ett samlat och heltäckande grepp på den gamla sami­ska andligheten i en ny tid. </p><p>Jörgen I Eriksson, född 1948, har sedan början av 1980-talet bedrivit djuplodande studier av tra­ditionell and­lighet världen över med särskilt fokus på den sha­manism som utövats bland nordbor, sa­mer och ur­sprungsbefolkningar i sydvästra USA.  Det har resulterat i ett flertal böcker om den nor­­diska sejd­­­traditionen och runmagin, om sa­­misk sha­manism och om traditionell andlighet bland navajo-indianer. Författaren driver förlaget norr­shaman och håller även kurser på temat run­­magi och shamanism.</p>

<p><b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. </p>