Svenska

Få svenska journalister har druckit te med Albert Speer, intervjuat kungens okända moster och avslöjat storspionen Stig Bergling, liksom Bofors vapenaffärer i Indien.<br/>Jan Mosander har genom åren också väckt stor uppmärksamhet med sina grävande reportage och belönats med många priser. 1987 fick han till exempel Stora journalistpriset. Men det de flesta av oss kanske minns bäst är ändå hans välkända röst från radion då han vid oräkneliga tillfällen rapporterat om stora och små nyheter från Europa.<br/><I>Bland spioner, kommunister och vapenhandlare</I> skildrar en unik och spännande journalistkarriär där verkligheten ofta snuddat vid äventyret. Mosander har själv varit anhållen, avlyssnad, förföljd, efterlyst och stämplad som statens fiende i de gamla kommuniststaterna, och har nu fått se digra akter om detta i säkerhetstjänsternas arkiv.<br/>I boken får vi dessutom ta del av några av vår samtids största, mest betydelsefulla och omvälvande händelser.<br/><br/>Han skriver som han talar, Jan Mosander. Vackert, enkelt, rättframt med spänning, klang, stil. [] Det finns ingenting som inte har hänt, men mycket som inte har berättats. Det är där Jan Mosander fyller i och gör sig absolut nödvändig. Johan Croneman, Dagens Nyheter<br/><br/>en osedvanligt brännande minnesbok [] Läs och begrunda om riktig journalistik. Rolf Nilsén, Norrbottens-Kuriren<br/><br/>Mosander är inte den som hemfaller åt enkel argumentation. Som erfaren reporter vet han att fakta är bättre argument än personliga åsikter. [] Skildringen av hur Mosander och andra på Ekot lyckades avslöja Bofors mutor, regeringens mörkläggning och den indiska ledningens dubbelspel är en utmärkt berättelse om det neutrala Sveriges dubbelmoral. Med samma undersökande saklighet skildrar han det Östeuropa han på nära håll i DDR, Polen och Tjeckoslovakien såg upplösas efter Berlinmurens fall 1989. Som tidsskildring är hans minnesbok värdefull i sin stillsamma saklighet. [] Men här finns också minnen från stora nyheter. Som terrorattacken mot den israeliska OS-truppen i München där Mosander fanns på plats. Curt Bladh, Sundsvalls Tidning<br/><br/>Jan Mosander är en av ett fåtal svenska kvalitetsreportrar. En av dem som vågat tränga lite längre bakom kulisserna än andra och vänt på varje sten Rolf Asmundsson, Östran<br/><br/>Boken borde ingå i all journalistutbildning. Kerstin Matz, Dagens Arbete<br/><br/>JAN MOSANDER är journalist med mångårig och bred erfarenhet. Han är också författare och Berlinkännare och har tidigare skrivit en personlig guide till staden. Mosander har även utkommit med reportageboken <I>Pengarna som försvann</I> (Fischer & Co, 2008) om det slösaktiga svindleriet med vårt skattefinansierade bistånd.

Detta är bra journalistik från svenska medier 2002.<br/>De medverkande är: Tomas Andersson-Wij, Christer Berglund, Ulrika Björkstén, BLM-redaktionen, Alisa Bosnic, Mustafa Can, Viggo Cavling, Tina Enström, Camilla Floyd, Lasse Granestrand, Mattias Göransson, Gunilla von Hall, Angela Hanagarth, Thomas Heldmark, Marika Hemmel, Per Ingvarsson, Anne Johansson, Fredrik Kornebäck, Nina Lekander, Anders Lif, Ira Mallik, Johan Markwall, Ann-Charlotte Martéus, Mira Micic, Peter Olsson, Kristoffer Poppius, Joy Rahman, Fredrik Strage, Sara Stridsberg, Dick Sundevall, Britta Svensson, Therese Svensson, Karin Thunberg, Ulrika Vallgårda, Katia Wagner och Katarina Wennstam.<br/><br/>"Texter som vill något, inte bara står i tidningen", Jan Eklund i Dagens Nyheter om Goda Nyheter 2001.

Mer än 500 bidrag kom in från Journalistens läsare. Nu har redaktionskommittén läst, gallrat och kompletterat med egna favoriter. Kvar finns 34 texter, som finns med i den tredje utgåvan av Goda Nyheter. Antologin innehåller, i tur och ordning, följande texter: Katarina Karlsson Slavkontrakt på koksverket (Norrbottens-Kuriren), Harald Gatu Barnevik var som en kejsare samt Flyttade sitt jobb till Spanien (Dagens Arbete), Ola Sandstig Röda fingrar i gråzonen (Göteborgs-Posten), Ingemar Dahlkvist/Johan Sjöholm Rolandas blåstes på lön (Byggnadsarbetaren), Magnus Wrede Fixar-Malte lyser upp tillvaron (Kommunaktuellt), Ulla Danné/Björn Hygstedt ÖB-affären (flera artiklar, Svenska Dagbladet), Fredrik Sjöshult Så blev mutor en del av Systemet (Dagens Industri), Mats Carlbom/Christina Kellberg I huvudet på en girig direktör (Dagens Nyheter), Björn Elmbrant Perssons olidliga lätthet (Arena), Leif Norrman En familjs öde i Säpos händer (Dagens Nyheter), Josefin Ekman Hjärterum (Dagens Nyheter), Katia Wagner Jag har varit paniskt rädd för att bli avslöjad i hela mitt liv. Det är slut med det nu (Sydsvenskan), Katarina Schück Tina älskar Elijah (Kamratposten), Annina Rabe På skrivarkurs (BLM), Ulf Roosvald När Zlatan bytte skor (Offside), Hans Sternlund I väntan på Esteban (NSD), Anna-Maria Erling Ett för alltid förlorat paradis (Ystads Allehanda), PM Nilsson Lysande, Lindh (Expressen), Maria Schottenius Anna, min vän (Expressen), Peter Lenken Hur många fler lever i pillrens skuggvärld? (Göteborgs-Posten), Anna-Lena Haverdahl Våldsverkare nekas psykvård (Svenska Dagbladet), Catarina Gisby Det kunde ha varit jag (STR-Aktuellt), Margareta Creutzer Basta visionen som blev verklighet (Alkohol & Narkotika), Peter Kadhammar Rapport inifrån USAs högkvarter (Aftonbladet), Mustafa Can Upproret har bara börjat (Aftonbladet), Lasse Granestrand Hassan, Mohamed och Sulemain (Dagens Nyheter), Anna Dahlberg Valet av slöja (Arena), Niklas Orrenius Sverigedemokraterna i politikens finrum (Sydsvenskan), Leandro Schclarek Mulinari Rasismens vardag (Mana), Elin Fredriksson Sara låter inte ärren påverka livet (Göteborgs-Posten), Malin Siwe Kvinnliga turister får betala för osannolika sexsiffror (Initierat), Walter Repo Fawzis farliga förbindelser (Café) och Mariano Leone Övermycket själ (Svensson).

underhållande och tankeväckande bok om bokutgivningens nya villkor Sydsvenskan Många ägnar sig åt någon form av litterärt skapande. Men bara försvinnande lite av vad som skrivs blir tryckt och utgivet. På de tongivande storförlagen och i media har allsköns populärlitteratur på senare tid alltmer kommit att stå i fokus, medan den smala litteraturen blivit än mer undanskymd. Samtidigt pågår en motsatt rörelse. Tack vare den nya tekniken har det idag blivit enklare och billigare än tidigare att göra böcker. En rad små kvalitetsförlag har sett dagens ljus och svarar numera alltmer för den intressanta bokutgivningen. Härtill kommer att många inte bara piratförläggarna har tagit saken i egna händer och börjat ge ut sina böcker själva. Krister Gidlund är bokförläggare sedan sextiotalet. I sin bok beskriver han bokbranschen av idag, berättar om sina möten som författare med ett stort och ett litet förlag samt ger exempel på angelägen, småskalig bokproduktion vid sidan av de kommersiella huvudstråken. Gidlunds historieskrivning är inspirerad och inspirerande GP en frän uppgörelse med bokbranschen och marknaden Dala-Demokraten

Detta är bra journalistik från svenska medier 2002.<br/>De medverkande är: Mustafa Can, Linna Johansson, Kajsa Heinemann, Ulf Lundén, Niklas Orrenius, Ois¡n Cantwell, Thomas Gustavsson, Peter Kadhammar, Per Jönsson, Hanna-Sofia Öberg, Karolina Ramqvist, Magnus Västerbro, Peder Svensson, Ingrid Carlberg, Anna Norberg, Henrik Huldschiner, Lars-Georg Bergkvist, Rozbeh Aslanian, Jenny Widell, Christer Berglund, Krister Svahn, Janne Sparrman, Mats Weman, Mats Strandberg, Anders Öhrman, Linda Skugge, Kerstin Thorvall, Sebastian Suarez-Golborne, Fredrik Kornebäck, Lennart Lund, Marianne Rönngren, Tomas Andersson-Wij, Susanne Englund, Patrik Annerud, Maja Aase, Rolf Gustavsson, Hanne Kjöller, Dan Josefsson och Fredrik Quistbergh.

<p>I denna orädda och avslöjande biografi, där en stor del av Sveriges offentlighet passerar revy, löper också en allvarlig fråga om villkoren i samhällets krav på framgång i mediernas rampljus. Vari består Sveriges behov av Guillou? undrar journalisten och författaren <b>Paul Frigyes</b>, som tog fem år på sig att skriva den oberoende boken om <b><i>Jan Guillou</i></b>.</p><p>I biografin avslöjas sanningar om Jan Guillou som han själv inte vill kännas vid. </p><p>Vad är sant i romanen Ondskan? Blev han ständigt misshandlad av sin styvpappa? Varför lämnade han TV-programmet Svepet i direktsändning, varför blev IB-affären så legendarisk, KGB-affären så förödande och vilken roll hade Guillous farfar och far på Frankrikes ambassad under andra världskriget? Och ärligt talat, hade han aldrig några rutiga skjortor på sig i TV-programmet Rekord-Magazinet? </p><p>Sedan Guillou första gången hamnade på Expressens löpsedel, som ung på sextiotalet, har han omgetts av infekterade trätor, beundran och öppen avsky, men också dråpliga omständigheter som blivit vandringshistorier. Jan Guillous bråk med kulturelit och offentliga makthavare är minnen för många - det handlar mindre om att mäta sig intellektuellt än om verbal slapstick och burlesk humor. Det är då i mötet med motståndarna han noggrant förbereder <i><b>Guilloutinen</b></i>.</p>