Svenska

N.F.S. Grundtvig religionsdanaren, folkbildningsförkämpen, den danska psalmbokens oomtvistlige härskare. I Sverige finns ingen motsvarighet, och svenskar har ofta svårt att förstå vidden av hans betydelse. Vad kan man lära om Danmark idag genom att läsa Grundtvig? Ett antal danska och svenska forskare genomlyser myten om Grundtvig, hans betydelse för danska katoliker, kyrkans folklighet och främlingsfientliga strömningar som Dansk Folkeparti.

<p>Omkring 20 000 norska flyktingar rekryterades i Sverige under andra världskriget till hemlig militärutbildning. Flera bataljoner dolda bakom det vilseledande namnet <i>polititroppene</i> började rustas 1943, bakom ryggen på den svenska samlingsregeringen och militärledningen. Det krävdes mod, pengar och fräckhet för att mitt under brinnande krig upprätta en hemlig armé på neutral mark. </p><p>Vid krigsslutet i maj 1945 stod cirka 15 000 norska soldater redo på svenska sidan av gränsen. </p><p><i>Den glömda armén</i> är sedan länge slutsåld och kommer nu i en prisvärd och efterlängtad nyutgåva med nytt förord av författaren.     </p><p>ANDERS JOHANSSON har varit journalist på Dagens Nyheter i 35 år, främst utrikesreporter, bland annat som tidningens första utrikeskorrespondent i Afrika. Han har tidigare utkommit med <i>De glömda agenterna</i> samt <i>De glömda blockadbrytarna</i>. Hösten 2020 utges hans biografi <i>Mysteriet Malcolm Munthe - Churchills agent i Norden</i>.</p><p>"Johansson ger nya perspektiv på Sveriges neutralitet under kriget. Hans skildring kastar nytt ljus över svenskarnas agerande."<br/>Nerikes Allehanda   </p><p>"Anders Johansson sätter i <i>Den glömda armén</i> med spets och kunnighet fingret på en oerhört intressant och märklig företeelse i det neutrala Sverige krigsåren 1943-1945."<br/>Eskilstuna-Kuriren</p>

Den egentliga och fördjupande anledningen till intresset för Sundsvalls historia kom i början på 1990-talet, inför genomförandet av föreställningen Vildhussen med Teater Västernorrland, där jag då var verksam som teaterchef. Men icke heller desto mindre i grävandet efter historiska samband mellan Sundsvall och de allestädes närvarande drakarna i stan, under min inledande tid som ordförande i basketlaget Sundsvall Dragons. Så håll till godo med de smakprov på delar av Sundsvalls historia, som inte bör läsas med puritanens glasögon, utan mer som personligt valda citat, via mångas forskningar och egna tolkningar, så som ju sker med vilken historieskrivning som helst, som upprepas på carte blanche eller via nytt tangentbord ... Anders Öhrn Sundsvall 2011 - 2016

<p>"[M]ånga spännande inblickar i en prickskytts vardag och med alla knep för att vara osynlig för att kunna ställa till med maximal skada hos fienden." Mariestads-Tidningen</p><p>Jevgenij Nikolajev var en av Sovjetunionens främsta prickskyttar under andra världskriget. Under sin karriär oskadliggjorde han 324 fiendesoldater, de flesta under den fruktansvärda belägringen av Leningrad 1941-42.<br/>Genom hans memoarer lyser Röda arméns hårdnackade uthållighet i försvaret av Lenins stad mot de tyska angriparna, liksom den centrala roll som de ryska prickskyttarna spelade i slaget. Nikolajev beskriver de många timmar som han ägnade åt noggrann observation medan han i dold eldställning låg stelfrusen och väntade på ett tillfälle att skjuta en fiende. <i>Prickskytt i Röda armén</i> ger insikt i hur det var att strida i några av andra världskrigets blodigaste slag.  </p><p>JEVGENIJ NIKOLAJEV föddes i Tambov 1920. Han blev inkallad till militärtjänst i oktober 1941, och placerades inledningsvis i Karelen. Hans NKVD-enhet flyttades till Leningradsektorn kort efter den tyska invasionen 1941. Efter att ha blivit sårad i december 1942 överfördes han till kontraspionaget (SMERSJ) och blev i slutet av kriget kapten i ett artilleriförband som stred i Tyskland. </p>

»Hur många gånger apokalypsen än har upprepats i konsten och hur många olika teknologiska varianter av världsundergången som än har prövats är det först nu som vi har blivit varse att livet är betydligt mer fantastiskt.« Svetlana Aleksijevitj Tjernobyl. Ordet är synonymt med den stora kärnkraftsolyckan år 1986. Men vad vet vi om människorna som upplevde katastrofen? Om dem som lever med följderna? Eller om djuren? I tre år reste författaren Svetlana Aleksijevitj runt i »Tjernobylvärlden« och intervjuade hundratals människor. Resultatet blev en rad psykologiska porträtt och litte­rärt bearbetade monologer, som tillsammans bildar »en krönika över framtiden«. Den här versionen av »Bön för Tjernobyl« är den kompletta versionen från 2005 (med ett nyskrivet förord från 2011) och innehåller drygt en tredjedel mer text än den tidigare svenska utgåvan.

<p>"Som historisk ögonvittnesskildring är boken A-6171, illustrerad med foton, förstås ovärderlig, men även rent litterärt och språkligt lyckas texten, på grund av sin raka och rättframma berättarstil, fortfarande fånga sin läsare." BTJ</p><p>På kvällen den 20 april 1944 trängs 16-årige Ferenc Göndör med sin mamma, syster och många andra i den överfulla synagogan i Ujfehértó. Alla judar i den lilla ungerska staden ska deporteras, och härifrån transporteras Ferenc till koncentrationslägret Auschwitz. Där får han sin nya identitet - A-6171 - tatuerad på armen och lever dagligen i dödens skugga. Efter befrielsen återvänder han hem men ingen av hans närmaste är längre i livet. Han upptäcker att antisemitismen finns kvar och att han som läkarson inte har någon framtid i det nu kommunistiska Ungern. Hans dramatiska flykt från hemlandet 1949 för honom slutligen till Sverige. <i>A-6171 </i>är en gripande sann berättelse om en ung människa som lyckas överleva flera koncentrationsläger mot alla odds. Boken är sedan länge slutsåld och kommer här i en efterlängtad nyutgåva. </p><p>FERENC GÖNDÖR (1928 2010) föddes i östra Ungern. Modern och systern dog i koncentrationsläger under andra världskriget. Han blev svensk medborgare 1959 och arbetade på Sveriges Radio som ljudtekniker. Göndör höll många föredrag på skolor runt om i Sverige, där han berättade om sina erfarenheter från Auschwitz, informerade om Förintelsen och varnade för en upprepning av historien. Göndör inspirerade många andra överlevare att berätta om sina livshistorier.  </p><p>CHRISTER MATTSSON har skrivit ett efterord till boken. Han är föreståndare för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet, och har i många år arbetat med att sprida kunskap om Förintelsen.</p>

I bokserien Svenska Äventyrare åker vi i väg på återupptäcktsresor. Läsaren får följa Joakim Langers arbete när storyn växer fram, hur han fascineras av ett levnadsöde och söker efter mer information. Han reser till spännande platser i äventyrarens fotspår och ställer frågan tänk om. Han beskriver händelser som har skett och reflekterar över det man inte med säkerhet vet. Han tillåter sig att jämföra med vår tid och sina egna referenser. Det blir till en subjektiv skildring som dock fängslar och fascinerar.<br/><br/>Joakim Langer ger dessa bortglömda eller okända levnadsöden nytt liv i nutidens ljus för en ny generation läsare.<br/><br/>Först ut är en otrolig berättelse om en fantastisk man. Thord Ivar Hallström gick till sjöss vid 17 års ålder strax innan sekelskiftet 1800-1900. Han hamnade i Sydafrika där han först arbetade på farmer innan han tog värvning i brittiska armén och deltog i Boerkriget. Detta blev början på en fantastisk världsomspännande militär karriär.<br/><br/>Langer lockas av en händelse som Hallström själv upplevde som en parentes. Ett samtal med en reporter resulterar i en artikel som i sin tur inspirerade Edgar Rice Burroughs att skriva boken Tarzan apornas son. Langer döper därmed Hallström till Tarzanfarsan.<br/><br/>Vi får följa Hallströms liv i bland annat Sydafrika, Singapore, Mexico och Florida. Langer försöker se förbi den korrekta militären och fånga lite av personen bakom uniformen.<br/><br/>Joakim Langer har tidigare gett ut Radioaktivt avfall (tillsammans med Pekka Langer) på Prisma 1996; Kapten Kalle på de sju haven, Forum 2003; Kung Kalle av Kurrekurreduttön (tillsammans med Hélena Regius), Forum 2003, och Robinsonön (tillsammans med Johan Tell), Forum 2003.