Svenska

En översiktlig bildflora med samtliga lavar, mossor och kärlväxter som var med i 2013-års förteckning från Skogsstyrelsen. Även rödlistade arter och andra naturvårdsarter som i de senaste listorna skiljts ut från signalartsbegreppet. Arterna beskrivs med bild samt en kortfattad beskrivning som innehåller kännetecken, ekologi, utbredning och eventuella förväxlingsarter. Varje grupp inleds också med en kort ordlista, morfologi, vanliga kännetecken och frekvent använda uttryck.<br/><br/>Boken vänder sig till alla som är intresserade av skog, naturvärdesbedömningar och naturvårdsarter.

<p>Vilka är vi människor egentligen? Och hur kan vi veta säkert? </p><p>I en grotta i Filippinerna hittades år 2003 kvarlevorna från en människoliknande varelse. Homo floresiensis, som den kom att kallas, blev snabbt en världsnyhet ett arkeologiskt fynd från en tidigare okänd gren på mänsklighetens släktträd. Men var det verkligen en betydelsefull ledtråd till homo sapiens ursprung, eller bara ett av alla stickspår? </p><p>I <i>Vi människor</i> går Frank Westerman till botten med arkeologins tidvis mörka historia. Det handlar om den nederländske missionären Theo dor Verhoeven, den förste européen som grävde efter arkeologiska fynd på ön Flores på 1950-talet, och hans efterföljare genom seklerna. I grunden handlar denna hyllade bok om vad vi egentligen kan veta om vårt ursprung, och vad det säger oss idag.</p>

<p>Lukter utgör en så självklar del av livet att de ofta förbises. Men de spelar en mer avgörande roll än vad vi kan tro &ndash; för bland annat minne, parbildning och överlevnad hos både människor och djur. Även växter har en sorts luktsinne som de använder för att motta doftmeddelanden och varningssignaler.</p><p>I den här boken tecknas historien om lukternas förbisedda värld. Det är en berättelse om vad lukter är, om varför naturens dofter uppfattades så annorlunda av våra förfäder, om hur djur kommunicerar, lockar och bedrar varandra med dofter &ndash; och om hur den senaste luktteknologin kan komma att förändra vårt doftsinne i grunden.</p>

<p>Det finns minst tv&aring; universum - ett astronomiskt och ett dolt p&aring; jorden. B&aring;da &auml;r komplexa och omfattande p&aring; ett s&auml;tt som de flesta kanske inte inser, och m&auml;nskligheten &auml;r fullkomligt beroende av b&aring;da.</p> <p>Den framst&aring;ende biologen Alexandre Antonelli arbetar i Carl von Linn&eacute;s efterf&ouml;ljd med att kartl&auml;gga nya arter, deras evolution och ekologiska livsvillkor. St&ouml;rre delen av alla arter som lever i dag &auml;r fortfarande ok&auml;nda f&ouml;r oss. Fortfarande uppt&auml;cker vi tiotusentals nya arter varje &aring;r.</p> <p>Den biologiska m&aring;ngfalden &auml;r den mest v&auml;rdefulla tillg&aring;ng jorden ger oss. De flesta nu levande arter fanns l&aring;ngt f&ouml;re <em>Homo sapiens</em>, och m&auml;nniskan skulle inte kunna existera utan naturens resurser och uppfinningsrikedom.</p> <p>I dag &auml;r hotet mot jordens biologiska m&aring;ngfald ett minst lika stort problem som klimatf&ouml;r&auml;ndringarna. Invasiva arter, milj&ouml;gifter, varmare klimat och m&auml;nsklighetens exploatering av tidigare or&ouml;rd natur och unika ekologiska nischer f&ouml;r bebyggelse, odling och annan verksamhet har f&ouml;rsatt en hel miljon arter i fara.</p> <p><em>Ett dolt universum</em> &auml;r en bok att fascineras av men ocks&aring; att oroas av. Boken avslutas med r&aring;d om vad l&auml;saren sj&auml;lv kan g&ouml;ra f&ouml;r att skydda m&aring;ngfalden.</p>

<p><i>Vad kan vi lära oss, inte bara om andra utan om oss själva? Kan den kunskapen betyda något inför framtiden?</i> </p><p>Vi lever i en tid där förtryckarna fått ny kraft. Var det självklart att det skulle gå som det gått? Nej, men det finns svar på vad som lett oss hit. I sin nya bok <i>Tillsammans</i> vill Lasse Berg få oss att se både vår värld och oss själva i ett nytt ljus. Utifrån sina egna unika erfarenheter som rapportör från ett halvsekels vistelser i Asien och Afrika, där tre fjärdedelar av mänskligheten bor, och sin inblick i krig, tyranners världsbild och massvält, samt i en mänsklighet som fick det allt bättre, försöker han förklara samtiden.   </p><p>Vi får följa flygvapenmeteorologen som började rota i klimatförändringarna redan på 70-talet. Hos reformerade människoätare på Nya Guinea börjar Lasse Berg inse hur det här med stormän och deras makt uppstår det som i klimatförändringarnas spår hotar oss alla.   </p><p>För trots allt som sker nu måste vi inse att hoppet inför framtiden står att finna i vårt eget inre, det som är vår medfödda natur. Författaren vandrar med hjälp av bioarkeologer och bushmanvänner i fotspåren av vår afrikanska uppväxt och ser bilden av vårt ursprung framträda. De enskilda drag i vår medfödda natur som kan bli vår undergång eller vår räddning. Som kan skapa vågor av folkmord eller leda oss mot en bättre tillvaro.  </p><p><i>"Boken vänder sig till en bred grupp läsare som reflekterar över samtiden, vilka vi människor är och vart vi tillsammans är på väg. Det är en oerhört stark, läsvärd och mångfacetterad bok."</i> BTJ, Mats K.G. Johansson</p><p><i>"Det är en rik bok Lasse Berg skrivit, en världsresenärs testamente om man så vill. De vidder i tid och rum han överblickar är imponerande, och man hinner hisna många gånger inför kontrasterna mellan svärta och ljus i de samhällen han besökt.</i><i> (...) Hoppet, och Lasse Berg, är de sista som överger oss.</i><i>" </i>Dagens Nyheter, Lars Linder</p><p><i>"Om någon utomjording landade på jorden och fick träffa en enda människa, hade jag röstat på Lasse Berg. (...)</i> <i>Det blir en intressant berättelse. Rik, och pekande åt många håll"</i> Göteborgs-Posten, Jonas Gren</p><p><i>"I en text som är delvis sjävbiografisk, delvis en jakt på det ursprungligt mänskliga, kryssar sig Berg fram mellan olika världsdelar och personliga erfarenheter. Hans resor till fjärran platser och möten med främmande folkslag bär många gemensamma drag med gamla upptäcktsresandes skildringar och är både njutbar och rafflande läsning."</i> Respons, Patrik Lindenfors</p><p><i>"Det har bara hänt mig två gånger. Att direkt när jag vaknar fullkomligt rusar jag mot brevlådan för att sätta mig med Dagens nyheter. Båda gångerna var det när jag läste Lasse Bergs reportageserie om försoningsprocessen efter folkmordet i Rwanda. (...) Han skriver på ett sätt som drar in dig. Du är där, lär dig, funderar. (...) Knivskarp, som alltid!"</i> ETC, Rebecka Bohlin</p><p><i>"Lasse Bergs böcker är omöjliga att läsa tyst. När jag sitter med hans senaste bok </i>Tillsammans<i> måste jag hela tiden avbryta mig för att berätta spännande fakta för min man. (...) Det som gör den här boken till en fröjd att läsa är författarens förmåga att förena de personliga berättelserna med vetenskapliga fakta. Hans nyfikenhet är drivkraften."</i> Tidningen Vi, Oline Stig</p><p><i>"Det är som vanligt en väldigt fin kombination av perspektiv på mänskligheten, kontakt med människans afrikanska ursprung, beskrivningar av vår obändiga förmåga och kapacitet, som kan användas till både att göra gott och ont, liksom de mänskliga drag som är våra att vårda, förstärka eller tämja." </i>Svenska dagbladet, Tove Lifvendahl</p><p><i>"...en häpnadsväckande bok. (...) Jag kan verkligen rekommendera den här boken."</i> Göran Greider</p>

<p>Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev Augustprisvinnaren Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren (2015) och uppföljaren Svenskarna och deras fäder - de senaste 11 000 åren (2016).</p><p>Bland annat börjar forskare kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar.</p><p>En hel del, visar det sig.</p><p>Karin Bojs borrar i äldre påståenden om folkvandringar och könsroller, och visar vad den allra senaste vetenskapen kan säga.</p><p>Resan går från regnskogens schimpanser till Nordens sköldmör. Via bland annat neandertal-sex, de första hundarna, den första metallen, de första tama hästarna och ett 5000 år gammalt incestfall på Irland.</p>

<p>Utnämnd till "Årets bok om svensk historia 2016" av Nättidningen Svensk Historia</p><p>Först befolkades nuvarande Sverige av stenåldersjägare. Efter några tusen år anslöt bönderna. Det har DNA-tekniken nyligen lärt oss. Men bara några få procent av nu levande svenska män kan spåra sina fädernelinjer till de första jägarna och de första bönderna. De allra flesta - runt 80 procent - härstammar från ett fåtal mäktiga män som kom hit i samband med bronsåldern.När vi lägger ihop DNA-resultat från professionella forskare och släktforskande privatpersoner, framträder en ny bild av Sveriges historia. En mycket finkalibrerad bild, där de flesta svenska män kan hitta sina egna linjer i det stora gemensamma släktträdet. Svenskarna och deras fäder - de senaste 10 000 åren borrar vidare efter Karin Bojs Augustprisbelönade Min europeiska familj - de senaste 54 000 åren och Peter Sjölunds populära Släktforska med DNA.</p>