Svenska

<p></p><p> I mer än 100 år var de svenska dagstidningarna oslagbara. Lönsamheten var tidvis fantastisk. Ägarfamiljerna blev förmögna.    </p><p>Men plötsligt tog det stopp. På bara några år skulle en av Sveriges mest traditionstyngda institutioner komma att närmast falla samman. Och när det värsta var över hade nya aktörer tagit över ägandet.  </p><p>Dagspressens omvälvning under 2000-talets första decennier saknar motstycke. Ändå märkte hundratusentals tidningsläsare nästan inget av den. Så vad hände egentligen? Varför rasade de lönsamma bolagen samman? Vilka var personerna som låg bakom affärerna och hur tänkte de?   Journalisten och författaren Anders Malmsten ger svaren. Pedagogiskt och i högt tempo berättar han den osannolika historien om tidningsägarna som till slut tvingades sälja allt för småpengar.   </p><p>Boken är ett måste för den som vill förstå dagstidningarnas situation i dag och alla som gillar en bra story.       </p><p>Anders Malmsten fick Stora Journalistpriset för lanseringen Dagens Medicin och har lång erfarenhet av Mediesverige i hela dess bredd. Han är även en flitigt anlitad föreläsare och krönikör.  </p><p><i>Det är en genomarbetad, välgjord och heltäckande analys av dagstidningarnas utveckling i Sverige under mer än hundra år. Layouten är snygg och boken lättöverskådlig. Språket enkelt och är rakt med mycket fakta.</i></p><p>Kent Lidbom i BTJ. Betyg 5 av 5</p><p><i>Boken är ett pedagogiskt mästerverk, inte enbart genom texten, utan även för grafiken.</i></p><p>Anders Johnson i tidningen NU</p><p><i></i></p>

Boken Om Bildjournalen -sveriges Största Ungdomstidning 1954-1969 [Bok / Inbunden]

Journalistyrket fortsätter att locka unga människor på väg ut i arbetslivet. Men vad krävs egentligen för att slå sig fram? I boken Byt namn och andra sätt att lyckas som journalist ger frilansjournalisterna Anders Rydell och Klas Ericsson råd till de som vill in på en av Sveriges mest konkurrensutsatta jobbmarknader. Byt namn och andra sätt att lyckas som journalist är en självhjälpsbok som lär läsaren att bemöta en cynisk medievärld med dess egna metoder. Men det är inte bara en överlevnadsguide. Det är en bok om vägen till framgång och ett bättre liv.

Medier Och Människor I Konsumtionsrummet [Bok / Inbunden]

Idag kan det tyckas självklart att betala kommunalskatt. Men på 1930-talet var det annorlunda. När Stockholms stad under 1930-talet påbörjade sin allmänna reklam- och informationsverksamhet, var ett av de viktigaste syftena just att öka invånarnas vilja att betala kommunalskatten. Denna avhandling ger oss en bild av hur en spännande och ofta omtvistad kommunal verksamhet utvecklas, och bidrar även med ett betydelsefullt material som kan användas i dagens diskussion om hur bilden av Stockholm ska vårdas, gestaltas och spridas över världen.

När Öresundsbron invigdes år 2000 nådde förväntningarna på dansk-svensk integration sin kulmen. Prognoser och framtidsspekulationer haglade. Nyhetsbrev, reklamkampanjer, webbplatser och konferenser producerades på löpande band. Öresundsbron förenade Öresundsregionen. Öresundsregionen förenade skåningar och själlänningar. Tillsammans skulle de forna broderfolken skapa en gemensam transnationell identitet. Massmedierna hade och har en central roll för denna process, dels genom sina retoriska berättelser om Öresundsregionen, dels genom ett stort antal satsningar på nya medier med Öresund som marknad. Mediernas gestaltningar är beroende av en mängd olika faktorer. I denna avhandling analyseras särskilt vilken betydelse professionella källor har haft. Under de senaste decennierna har alltfler samhällsaktörer insett journalistikens betydelse för opinionsbildning och förtroendeskapande, samtidigt som medieföretag blivit alltmer marknadsstyrda och utsatta för konkurrens. Genom välgenomtänkta PR-strategier utmanar företag, myndigheter och andra organisationer journalistikens beskrivningsprivilegium. I avhandlingen analyseras dels vilka strategier som använts för att gestalta och konstruera Öresundsregionen, dels de föreställningar som dominerat i den regionala dagspressen. Den senmoderna samhällsutvecklingen och dansksvenska massmediestrukturen utgör sammanhang.

När TV3 startade nyårsafton 1987 inleddes en mentalitetsförändring som inte bara omfattade Tv utan hela det svenska folket. Den kommersiella televisionen ändrade raskt på normerna för vad som var tillåtligt, allmäntelevisionen tvingades hänga med och publiken var med på noterna. vad hände under de första omtumlande åren av konkurrens? Vi överöstes bland annat med trivialiteter, trams och tingeltangel, beskäftiga reklamavbrott och snurrande lyckohjul. Kändiskulturen spred sig. Dokusåpornas kameror väjde inte för någonting. Sex och våld blev mer säljbart än någonsin. Vem känner inte igen det mediala förfallet? Ja, vad hände egentligen med televisionen under de där åren? Var allt verkligen så fördummande, förnedrande och demoraliserande? Och hur gick det med kulturen och barnprogrammen, dokumentärerna och dramatiken?