Svenska

<p>I början av 1900-talet är Stockholm en stad i förändring. Medan rika drömmer om större bostäder med alla de nya faciliteter som pengar kan erbjuda, drömmer de fattiga om mat till familjen, en rimlig lön och färre råttor på gatorna.</p><p></p><p>Vid vattnet mitt emot slottet tronar Grand Hôtel, den omtalade juvelen i turistnäringen. Men hotellet är i ekonomisk knipa och styrelsen behöver en särskild kvinnas begåvning för att lyfta hotellet till nya höjder. Wilhelmina Skogh äger ett pärlband av hotell längs de svenska järnvägarna, och ser Grand Hôtels potential och betydelse för staden. Men hon är en lika fruktad som respekterad chef.</p><p></p><p>Samtidigt anländer den unga Ottilia till storstan från Rättvik för att påbörja sin anställning på det mytomspunna hotellet. Tillsammans med ett gäng andra kvinnor får hon kämpa mot orättvisor och hinder i en mansstyrd bransch. Kvinnor förväntas ju sköta hemmet - men vad är ett hotell om inte ett hem?<br/><br/><em>De fenomenala fruntimren på Grand Hôtel</em> är en svepande historisk feelgoodroman, med underbara karaktärer och ett rejält mått jävlar anamma. Ruth Kvarnström-Jones har fått en unik inblick i Grand Hôtels historia och bjuder oss på en spektakulär resa genom vår kulturhistoria. Detta är den första delen i serien S<em>tockholms pärlor</em>.</p>

<p>Atlas: Historien om Pa Salt är den efterlängtade, avslutande delen av Lucinda Rileys fantastiska saga om de sju systrarna. Den tar med läsaren på en resa genom historien och runt hela världen och utgör ett oförglömligt slut på en internationell världssuccé.</p><p></p><p>De sju systrarna har samlats på båten Titan för att ta ett sista avsked av den mystiska far de alla älskade så djupt. Till allas förvåning valde Pa Salt att ge nyckeln till deras förflutna till den sjunde systern som äntligen hittats. Men för varje sanning som avslöjas uppstår en ny fråga. Systrarna tvingas inte bara inse att de knappt kände sin far, de måste dessutom acceptera att hans sedan länge begravda hemligheter fortfarande kan få konsekvenser för deras liv.</p>

<p><i><b>Det tar fart med bedårande charm, lätt absurda idéer och underbar vänskap, precis som i första boken ... både roligt och trovärdigt. Dagens Nyheter</b></i></p><p><i><b>En livsbejakande, varm och generös historia, där mörker plötsligt kan vändas i ljus och ingenting är för sent.  Ingalill Mosander, Aftonbladet</b></i></p><p><b>Uppföljaren till succén Je m appelle Agneta är här!   </b> </p><p>Äntligen har Agnetas liv fallit på plats. Nu vet hon precis var och hur hon vill leva sitt det: i SaintCarelle, tillsammans med Einar, Bonnibelle, Fabien, katterna, ostarna, kindpussandet, vinet, baguetterna och klostret. Men hur stadigt ett medeltida kloster än står, kan det faktiskt falla i bitar av en enkel knackning på porten. I alla fall om det är ett oväntat myndighetsbesök som tränger sig på. Med en enda knackning slås den magiska världen Agneta gjort till sin sönder. Einar vet allt om förgänglighet och att inget varar för evigt. Så han bestämmer sig med en axelryckning för att klinga av tillsammans med sitt kloster. Agneta ser hur klostret och Einar försvinner framför henne. Klinga av? Aldrig i livet! I stället samlar Agneta ihop sina trupper Fabien, Bonnibelle, Paul och de andra för att rädda klostret. De har varken pengar, makt, ordning eller reda att slåss med. Däremot har de vansinnigt vackra underkläder. </p><p><i><b>I Au Revoir Agneta </b></i>går solen obönhörligt ner över klostermuren. Skymningens strålar brinner bakom dignande aprikosträd och gamla statyer, och Agneta tänker på sandslott. Är det verkligen värt att bygga sandslott när tidvattnet ändå sveper dem med sig vid dagens slut? Med det tar Agneta på sig sina vackraste underkläder och bestämmer sig för att övervinna precis alla tidvatten.</p><p><b>Emma Hamberg är </b>en av våra mest hyllade och älskade författare, och hennes karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.</p><p><i><b>Emma Hambergs romaner får, på ett mycket älskvärt och fängslande sätt, oss att tänka till. ... Det vore en välgärning om Agneta kom tillbaka i fler romaner. Just nu är vi i stort behov av feelgood, franska ostar och att bygga stora, vackra sandslott.  Ölandsbladet </b></i></p>

<p><b>Vinnare av Augustpriset 2023</b> </p><p>"Enastående litteratur" Sydsvenskan </p><p>"Andrev Walden har skrivit en klassiker" Kulturnytt   </p><p>"En hårresande historia, formidabelt framförd jag skulle offra blod för hans formuleringskonst" Dala-Demokraten  </p><p>"En anmärkningsvärd prestation, Jävla karlar är en debut som bådar väldigt gott" SvD </p><p>"Walden imponerar stort med sitt omtänksamma berättande och unika filter mot verkligheten" GP</p><p>"Om det finns något som heter absolut litterärt gehör så har Andrev Walden det, för rakt igenom boken träffar han varenda ton rätt och det är något mycket ovanligt" BTJ "En liten fasetterad pärla" Borås Tidning</p><p>"Walden får både trivialiteter och vidrigheter att glimra" Aftonbladet </p><p>"En gång hade jag sju pappor på sju år. Det här är berättelsen om de åren. Om något låter påhittat kan du vara säker på att det är sant."    </p><p>Julen 1983 skakas en villa i skogarna utanför Norrköping av ett våldsamt bråk och en hemlighet trillar ut ur en mamma. En pojke som heter Andrev får veta att hans pappa inte är hans pappa. Den riktiga bor i ett land långt bort och har hår ner till axlarna. Som en indian, säger mamman och tecknar mot armbågen för att pojken ska förstå.   </p><p>Det brusar i pojken för det är det bästa han har hört. Det känns som att han är pojken i en bok om en pojke som får veta att hans pappa är kung i ett magiskt land och att en ande ska komma för att ta med honom dit. Men det kommer inga andar, bara nya pappor som inte är hans. Andrev Walden romandebuterar med en vild berättelse om att växa upp i spillrorna av 68-rörelsen, om mammor som står under köksfläkten och säger jävla karlar, om hur kärlek börjar och slutar, om en skalperad hamster, om den långa skuggan av ett mirakel men framför allt om män.</p>

<p><b><i>"trollbindande berättelse om invånarna i byn Stjärnhov i Sörmland ... Drömmar kommer till liv och hoppets stjärna lyser klar." BTJ Helhetsbetyg: 4.</i></b> </p><p><b>Mer till salu på sörmländska landsbygden </b>  </p><p>I den lilla orten Stjärnhov finns en butik med begagnade bröllopsklänningar. Den drivs av Jeanette, 35 år och singel, och nej det dyker inte direkt upp några singelkillar där. På en middag hos en vän träffar hon däremot David. Han är allt hon drömt om, men verkar ha varit med om något förfärligt. Kanske kan hon få honom att glömma det en stund?   </p><p>Förutom butiken är det mormor Karin som håller Jeanette i Stjärnhov. Karin är dement och Jeanette besöker henne två gånger i veckan. En dag börjar mormor prata om en Gilda hon aldrig nämnt förut. Det måste ju vara Gilda Ström, som gick bort i våras, men hur kände de två varandra?   </p><p>Hösten 1957 har Karin just börjat arbeta på glassfabriken i Flen och inkvarterat sig hos sin faster Anita i Stjärnhov. En morgon när hon väntar på tåget går hon till stationskiosken och där träffar hon Gilda. Det är inte det att Gilda är någon filmstjärna, bara en vanlig tjej i en kiosklucka, och ändå är hon det vackraste Karin sett.   </p><p><b><i>Bröllop till salu </i></b>är den fristående uppföljaren till <i>Drömmar till salu</i>, där vi mötte Jeanette och Gilda som hastigast. Det är en berättelse om hopp som överlever allt, om drömmar om kärlek i en butik full av bröllopsklänningar och att träffa sin själs like och tvingas hålla det hemligt.  </p>

<p>... det är början på en hejdlös, oemotståndlig historia med en rad särpräglade personligheter som lever efter mottot "Överrösta sorgen med livsglädje". Ingalill Mosander, Aftonbladet </p><p>Samtidsporträtten av den frenetiskt resultatinriktade maken Magnus och hans motsträviga fru är så träffsäkra att jag fnissar mig igenom första kapitlet ... Det är nionde boken av Emma Hamberg, och hon skriver bra, med stora doser humor och känsla för såväl miljöskildring och dialog. (Och ostar. Man blir väldigt sugen på ost.) Lotta Olsson, Dagens Nyheter</p><p>Alla människor kan tydligen delas in i färggrupper efter personlighetstyp numera. Min färggrupp är genomskinlig.   </p><p>Agneta är fyrtionio år och har bleknat in i tapeten. De utflugna barnen hör bara av sig när de vill att hon ska swisha pengar, och arbetskamraterna har absolut noll intresse för vad Agneta gör, tycker eller vill. </p><p>Hennes man Magnus, fågelskådare och frisksportare, anser att din kropp är ditt tempel och att templet inte ska besudlas med till exempel rödvin eller aprikosmarmelad. Nej, granatäppelkärnor och quinoa är det som gäller. Lyckligtvis finns ett utrymme bakom frysen i källaren där Agneta kan ha sin marmelad. Att ligga i sängen, dricka vin i smyg och se på tv-serier där folk renoverar franska gårdar är hennes enda, hemliga njutning.   </p><p>Men när Agneta får syn på en radannons i tidningen vaknar något inom henne.   </p><p>Äldre pojke behöva hjälp. Nu. Laga mat. Städning jättestor hus. Mycket viktig varje fredagar 17.00 sitt på bar. Måste prata svenskan! Pojken bor Saint Carelle, Provence, Frankrike. Svar till bar-fabien@gmail.com   </p><p>Några dagar senare står Agneta till sin egen och alla andras förvåning på ett ödsligt torg i en liten by i Provence. Där ingenting är som i annonsen. Äventyret kan sannerligen börja.    </p><p>Je m appelle Agneta är en roman om att våga kliva ur sig själv, om att inse att livet är kort och att vi borde dansa mer på borden. En roman där Emma Hambergs karaktäristiska livsglädje och människokärlek syns på varje sida.</p><p><i>Emma Hamberg kan konsten att peppa sina läsare; hennes berättelse är livsbejakande, upplyftande och fånga-dagen i praktiken. Agneta är trovärdig som genomskinlig mamma och fru, men kanske ännu mer är hon sakta förvandlas, får konturer och vågar ta plats. Maria Näslund, Göteborgs-Posten</i></p><p>...<i>härligt livsbejakande berättelse. Hoppas vi får träffa Agneta snart igen! Eva Åström, Expressen Söndag</i></p><p><i>Emma Hamberg skriver med udd, känsla och fin humor om att våga vara sann mot sig själv... Betyg: FFFFF Femina</i></p><p><i>Je m'appelle Agneta är en fantastiskt rolig, sorglig och rebellisk feelgoodroman om att ta kontrollen över sitt liv och våga vara den man är. Den är sprängfylld med värme, känslor och dråpliga dialoger. Kulturkrockarna och känslan av att hitta hem är underbart skildrade och romankaraktärerna så kärleksfullt tecknade i all sin mänsklighet att man inte kan annat än älska dem. ... en höjdare i sin genre. Helhetsbetyg: 5. Bibliotekstjänst</i></p>

<p><b><i>Det är en oupphörligt fascinerande berättelse om en osannolik figur i svenskt nöjesliv, och Bode (som verkligen trampade i klaveret enastående ofta) förtjänar att ihågkommas för mer än de ovan nämnda ekivoka kupletterna. Strafflös är en bra, tragisk, komisk och intressant roman. Helhetsbetyg: 4, Mycket bra. Bibliotekstjänst</i></b></p><p>Johnny Bode är idag mest hågkommen för sina obscena visor, som fick ett osannolikt genomslag på det frigjorda och radikala sextiotalet i Sverige. Men han var mycket mer än bara en rolig tjockis som skrev snusk. I själva verket var han en av de mest firade låtskrivarna under svenskt 1900-tal och han uppträdde med alla de stora, från Hasse Ekman till Ulla Billquist. Han tjänade enorma summor som han raskt satte sprätt på, och för att kunna festa vidare ställde han till med fiffel och båg. Bode blev skandalernas man.</p><p>Men den verkliga skandalen var att han som tjugofyraåring spärrades in på sinnessjukhus ett helt oproportionerligt straff för några små penningbedrägerier.I åratal satt han inlåst, utan att få vård, och i rashygienens namn blev han tvångssteriliserad. Det är svårt att tänka sig ett värre övergrepp, och det i en tid som inte ligger så långtifrån vår.</p><p><b><i>Strafflös </i></b>är författarnas sjunde roman där de än engång gräver i ett gammalt och omtalat rättsfall. Mycket har skrivits om Johnny Bode. Men ingen har skrivit om de rättsövergrepp han utsattes för. Förrän nu.</p><p><b><i>De som menar att subversiva röster tystas i den svenska samtiden borde läsa den nya boken om Johnny Bode.Skånska Dagbladet</i></b></p>