Svenska

<p><b>Nominerad till </b><b>Augustpriset i kategorin </b><b>Årets svenska fackbok 2024.</b> I ett land som täcks till två tredjedelar av skog och vars forntida religion inbegrep ett världsträd är det kanske inte så konstigt att skogen fortsatt har en stark dragningskraft på oss. Skogen breder ut sig i flera dimensioner i människans värld, både som symbol och faktisk plats, trots att de flesta idag befinner sig långt ifrån den. I årtusenden har den försett oss med nyttiga råvaror men också med starka upplevelser som har väckt förundran och ofta rädsla. Somligt har varit lätt att förklara, annat svårare. Vad botar frossan? Vem tog jägarens byte? Vad väntar bortom skogsbrynet? Den här rikt illustrerade boken handlar om skogen i svensk folklore. Fokus ligger på det gamla bondesamhället där vi möter mytiska träd, laddade stenar, läkande växter och gäckande djur. Genom en rad både hotande och hjälpande väsen och gestalter, däribland bergatrollet, skogsrået och den ädle rövaren, får vi inblickar i en förindustriell tankevärld med inslag som ibland är egendomligt bekanta. Med utgångspunkt i sägner, sagor, folkminnen och traditioner tecknar folkloristen Tora Wall en färgrik bild av skogen som erfarenhet och föreställning. </p>

Brandväsendets utveckling från tidigt 1800-tal till modern tid.

<p>Vid varje v&auml;ndpunkt i m&auml;nniskans historia har h&auml;sten funnits d&auml;r &ndash; fr&aring;n civilisationernas uppkomst till den industriella revolutionen. Med h&auml;stens hj&auml;lp har m&auml;nniskan spr&auml;ngt det m&ouml;jligas gr&auml;nser g&aring;ng p&aring; g&aring;ng, gjort oss b&aring;de starkare och snabbare. Den tid d&aring; h&auml;sten fortfarande var en sj&auml;lvklar del av vardag och arbete ligger alldeles om h&ouml;rnet. Och sedan dess har den f&aring;tt nya roller.</p> <p>Den h&auml;r boken v&auml;nder sig till alla som &auml;lskar h&auml;star och vill veta mer om dess historia som m&auml;nniskans eviga f&ouml;ljeslagare. I text och bild ber&auml;ttas om dess insatser i krig, uppt&auml;cktsresor, arbete och &ndash; i v&aring;r egen tid &ndash; inom idrott, terapi och rekreation.</p> <p></p> <p>Och bakom allt skymtar fr&aring;gan: Var hade m&auml;nniskan befunnit sig om det inte vore f&ouml;r hennes allra b&auml;sta v&auml;n &ndash; h&auml;sten?</p>

Några svenska namn 1959: Ingemar Johansson, Katja of Sweden, Kerstin Ekman, Jussi Björling, Siw Malmqvist, Vilhelm Moberg, Sickan Carlsson, Agne Simonsson, Gertrud Norrby, Hasse Alfredsson, Hasse Ekman, Olle Möller, Lill-Babs.....

<p>I Uppåkra utanför Lund breder odlingsfälten ut sig över den skånska slätten. Men i över tusen år fanns här ett rikt maktcentrum stort som en stad, med hövdingahall, tempel och mängder av hantverkshus och gårdar. Det var en unik plats i den skandinaviska järnålderns historia, betydligt större än de mer kända Birka och Hedeby, med långväga kontakter ut i världen. Än har bara ett par promille av området grävts ut, ändå har fantastiska fynd hittats som förändrar vår syn på historien.</p><p></p><p>I "Tusen år i Uppåkra" berättar Dick Harrison om staden som försvann och föll i glömska och ger samtidigt en levande bild av livet i Norden, så som det såg ut på sagornas och hjältedikternas tid - från förromersk järnålder till vikingatid.</p>

<p><b>AUGUSTPRISNOMINERAD!</b></p><p><b>När livstidsdomen föll gick det &quot;en kallsvett&quot; genom Nicolaus kropp men han ansträngde sig för att inte visa något utåt.</b> Han var stolt och satte en ära i att aldrig visa svaghet eller rädsla inför fångvaktare och domare. Nicolaus Magnus Söderman hade ännu inte fyllt 21 år när han i mars 1848 dömdes till livstids straffarbete. Trots att han fått en bra start i livet slutade han sina dagar på ett fästningsfängelse. </p><p>Detta är berättelsen om hans och sexton andra straffångars liv, deras barndom och uppväxt, deras brottskarriärer och deras möte med rättsväsendet. Det är också en berättelse om det svenska samhället för 200 år sedan.</p><p>Utifrån en unik arkivskatt &ndash; sjutton självbiografier skrivna av straffångar på Carlstens fästning &ndash; skisserar historikern Bonnie Clementsson en bild av hur ett liv i kriminalitet kunde te sig i 1800-talets Sverige. Det handlar om män som av olika skäl förde ett brottsligt leverne och så småningom dömdes till livstids fängelse. Fångarnas livsöden säger oss mycket om brott och straff ur ett allmänmänskligt perspektiv, men också om kriminalitetens drivkrafter då som nu.</p>

<div title="Page 1" class="page"><div style="background-color:rgb(100.000000%, 100.000000%, 100.000000%);" class="section"><div class="layoutArea"><div class="column"><p><span style="font-size:11.000000pt;font-family:'AGaramondPro';">"Detta är en berättelse om resenärers och pionjärers sökande efter spår av ett utdött folk i ett levandelandskap, om historiebruk och identitet, om ett etruskiskt kulturarv som skapades av aktörer medvitt skilda syften genom grävande, samlande och säljande, genom studier, tolkning och förmedling. För några var sökandet efter etruskerna en passion, för andra ett tidsfördriv ..."</u></p><p><span style="font-size:11.000000pt;font-family:'AGaramondPro';">Vad resenärerna sökte var den klassiska romerska och grekiska kulturen. Men det fanns en äldreviktig kultur med andra rötter, etruskernas. Deras kultur tedde sig för dessa resenärer rå och primitiv. Etruskerna passade inte in i salongerna, men deras styrka låg i något som den grekiska och romerska kulturen saknade: ett gåtfullt ursprung, ett obegripligt språk och en total undergång höljd i mystikens dimmor. Dessutom hade de lämnat efter sig ett sagolikt ruinlandskap av övergivna gravstäder.</u></p><p><span style="font-size:11.000000pt;font-family:'AGaramondPro';">En bit in på 1800-talet väcktes intresset för de gåtfulla etruskerna. Det var amatörer tyskar, engelsmän, fransmän, som lockades till etruskernas färgsprakande gravar. Myterna frodades om det försvunna folket. Och så har det fortsatt med stegrat intresse. I boken analyserar Frizell den etruskiska identiteten, deras gåtfulla ursprung och vad DNA kan förmedla. Hon behandlar också dödens landskap med gravarna och deras utsmyckningar.</u></p><p><span style="font-size:11.000000pt;font-family:'AGaramondPro';">Boken är rikt illustrerad.</u></p><p><span style="font-size:11.000000pt;font-family:'AGaramondPro';">Barbro Frizell är professor i arkeologi, under många år chef för Svenska Institutet i Rom och författare till populärvetenskapliga böcker om arkeologi. Under många år var hon bosatt i Rom, numera huvudsakligen i Falkenberg.</u></p></div></div></div></div>