Svenska

<p>Efter 40 års stillestånd annonserade regeringen 2023 en vilja att det ska byggas ny kärnkraft i Sverige. Om målsättningen genomförs fullt ut blir detta det största industriprojektet i landet på nära ett halvt århundrade. Vad är motiven bakom denna satsning, och vad krävs för framgång? </p><p><i>Allt du behöver veta om kärnkraft </i>är en pedagogisk introduktion till kärnkraft. Boken beskriver: </p><p>Hur kärnkraft fungerar </p><p>Historiken från upptäckten att uran kan klyvas till dagens situation </p><p>Hur kärnkraft blev en så känslig politisk fråga </p><p>Hur farligt radioaktivitet och kärnavfall är </p><p>Vilken typ av kärnkraft som kan byggas de kommande åren </p><p>En utblick mot framtidens kärnkraft</p><p><b>Jan Blomgren</b> är företagsledare och konsult inom energi med en global kundkrets. Han har tidigare varit senior expert på Vattenfall, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet. På Timbro förlag har han tidigare gett ut <i>Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning </i>(2021).</p>

<p>Utan elförsörjning blir det ingen tillväxt och ingen välfärd. Moderna samhällen är helt beroende av en fungerande och pålitlig energiproduktion. I Sverige har energipolitik varit en stridsfråga i många år. Trots goda förutsättningar rapporteras återkommande om elbrist. Hur är det möjligt? Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning är en pedagogisk introduktion till svensk energipolitik. </p><p></p><p>Boken beskriver: </p><p>Utbyggnaden av den svenska energiförsörjningen under 1900-talet. </p><p>Hur kärnkraften blev en så känslig politisk fråga. </p><p>Avregleringen av elmarknaden och dess konsekvenser. </p><p>Varför Sverige trots goda förutsättningar återkommande har riskerat elbrist. </p><p>Vindkraftens och solenergins styrkor och svagheter. </p><p>Vad som behöver göras för att säkra framtidens energiförsörjning.   </p><p></p><p><i>Jan Blomgren</i> är företagsledare och konsult inom energi med en global kundkrets. Han har tidigare varit senior expert på Vattenfall, föreståndare för Svenskt Kärntekniskt Centrum och professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet.</p>

<p>TÄNK RÄTT OCH GÖR BÄTTRE AKTIEAFFÄRER   </p><p>101 TANKAR OM AKTIER ger dig en stabil grund för att fatta bättre beslut när du sparar i aktier och fonder.   </p><p>Här finns tankarna och råden för dig som inte är så erfaren och som kan göra det enklare att komma igång. För dig som varit med ett tag finns tankar som visar att aktiemarknaden spänner över många områden och kan vara nog så komplicerad. Det finns fortfarande mycket att lära.   </p><p>101 TANKAR OM AKTIER lär dig mer om aktiemarknaden, mänskligt beteende och några av de vanligaste orsakerna till att vi ibland tänker fel när vi köper och säljer aktier.   </p><p>Du får läsa om beslutsfattande, beteendevetenskap, psykologi och hjärnans funktion. Även om aktiemarknaden är huvudämnet, så får du även perspektiv från alla dessa områden.  </p><p>Ludvig Rosenstam Åhman är bokens författare. Han arbetar på bank som investeringsspecialist med särskilt intresse för aktiemarknadens psykologi.</p>

I sviterna av finanskrisen har länder skuldsatt sig, regeringar satts under förmyndare, löner och pensioner skurits ned och tusentals offentliganställda sparkats. Protesterna har växt till stormstyrka då medborgarna, inte bankerna, fått betala notan. Björn Elmbrant berättar om bakgrunden till krisen, träffar nyfattiga greker och indignerade spanjorer, och diskuterar valutasamarbetets framtid.

Industrins fack och arbetsgivare har dominerat den svenska lönebildningen sedan Industriavtalets tillkomst 1997. Det är deras löneavtal som stått som norm för alla andras ansträngningar. Och resultatet av den rådande ordningen imponerar, trots återkommande kritik. Reallöneökningarna de senaste 20 åren söker sin motsvarighet i 1960-talets rekordår och saknar motstycke i andra utvecklade ekonomier under samma tid. Sysselsättningen är rekordhög och industrins konkurrensförmåga vass. Men all framgång har som bekant också en baksida. Den rådande ordningen hotas eller utmanas nu både inifrån och utifrån, skriver Anna Danielsson Öberg och Tommy Öberg i Vem ska bestämma på lönemarknaden? Inifrån handlar det om förväntningar från medlemmar som kan bli allt svårare att leva upp till. Ökade reallöner tas numera för givet. Utifrån handlar det om andra förbunds eller branschers ambition att öka sitt inflytande över det som utgör märket för löneökningarna. Att dessutom nära 900 000 tjänstemän undviker industrins norm genom sifferlösa avtal är också ett växande hot mot den stabilitet som råder.

Optimismen om ett nytt och demokratiskt samlat Europa, med rättsstat och mänskliga rättigheter, var stor efter det kalla krigets slut och EU:s utvidgning till nya medlemmar i Central- och Östeuropa. Nu är stämningen en annan. I flera EU-länder går utvecklingen i fel riktning. Demokratin och rättsstatstanken har inte fördjupats. Efter finanskris och trycket från nya flyktingströmmar prövas rättsstat och demokratiska ideal också i gamla medlemsländer. Samtidigt har både EU och Europarådet svårt att ingripa mot medlemmar som inte följer grundläggande regelverk och normsystem. I Hoten mot rättsstaten i Europa skildrar och analyserar ledande jurister från Polen och Ungern vad som gått fel. Rättsstatens ställning i Europa i stort och de europeiska institutionernas möjligheter och begränsningar diskuteras av ledande europeiska experter. Boken är utgiven i samarbete med Rättsfonden. Den är ett underlag och bidrag till både den fortsatta politiska debatten och det akademiska studiet av en skrämmande kris för Europas grundvärderingar.

Stockholms besöksnäring 19362011 Turistnäring handlar om försäljning, på så många olika sätt som möjligt, till så många som möjligt. Stockholms turistorganisationer har i 75 år sålt Stockholm i världen. Vad har turistnäringen haft för betydelse för Stockholms ekonomiska utveckling? En historisk tillbakablick ger en ökad förståelse för näringens betydelse i nutiden. Tre olika turistorganisationer har verkat i Stockholm sedan 1936. Här studeras vilka samarbeten med näringslivet och politiker som funnits. Vilka ord och bilder som använts för att marknadsföra staden och varför slogans och loggor förändrats över tid. Vilka olika typer av evenemang har anordnats för att både locka besökare till staden men också för att manifestera vissa värden som ansetts viktiga för Stockholm? Även till exempel museum studeras ingående, för att förstå samarbetet mellan olika mer permanenta näringar och stadens turistorganisation. Privatresenären är den vanligaste besökaren. Men de resenärer som reser å tjänstens vägnar har ägnats speciell uppmärksamhet av turistorganisationen, som redan från starten arbetat för att få kongresser förlagda till Stockholm. Vem som ska organisera turistnäringen i Stockholm den privata näringen eller det offentliga har diskuterats så länge staden haft en turistorganisation. Diskussionen pågår fortfarande och är en del av bokens genomgående tema. Karin Ågren är forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Boken ingår i serien Stockholms moderna ekonomiska historia.