Svenska

<p>Kärnkraften: destruktiv och riskfylld, men också produktiv och hjälpsam. Så var det på 1970-talet, och så är det idag. Drömmen om ren och stabil atomkraft dök upp redan i det tidiga 1900-talets science fiction-litteratur, och under den västerländska atomåldern såg fiktionen ut att bli verklighet. Kärnkraftens bidrag till energiförsörjningen växte i rasande fart, och Sverige blev ett av de länder i världen som investerade mest i storskalig kärnkraftsutbyggnad.   </p><p>De senaste decennierna har kärnkraften stagnerat och antalet reaktorer minskar stadigt. Ändå hoppas många på att kärnkraften ska göra comeback. Kärnkraften har blivit säkrare -- men också dyrare.   </p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat <i>Misslyckat?</i> Teknikhistorikern Per Högselius diskuterar kärnkraften som hot och möjlighet.   </p><p>Per Högselius är professor i teknikhistoria vid Kungliga Tekniska högskolan i Stockholm. Hans forskning rör främst energi, naturresurser och infrastrukturer i ett historiskt perspektiv, med fokus på internationella trender. På dessa teman har han bland annat publicerat <i>Red Gas: Russia and the Origins of European Energy Dependence</i> (2013), <i>Energy and Geopolitics</i> (2019) och <i>The Soviet Nuclear Archipelago: A Historical Geography of Atomic-Powered Communism</i> (medförfattare, 2024).   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Misslyckat?</i> i form av häften som samlas i en box. </p>