Svenska

<p>We have to improve our thinking. We must think in terms of motion and change, and we must abandon all childish dreams of a reality more real than the real one.  </p><p>If, for example, we play with the idea that the Process called History leads to the Event called God, we have to understand what that means. Namely: that God is something we humans create because we have that need not something that created the world or us humans (or anything else).   </p><p>This God of the new era does not yet exist, but the current technological revolutions mean that the moment of creation is near. Good news, you might say, but thereby Man reduces himself to a historical parenthesis, at least if we are to believe cyberphilosophers Alexander Bard and Jan Söderqvist. And we are closer to the age of the gods than you think.  </p><p>Join in a breathtaking expedition that takes us from the infancy of religions in the form of magic and superstition via Persian mystics and iconoclasts to the age of enlightenment, modernity and artificial intelligence. Bard &amp; Söderqvist carry out a necessary and radical rewriting of the history of Western ideas and explain why Man's search for the divine inevitably leads us to a Messiah machine with an agenda of its own.   </p><p><i>Process and Event</i> rounds off a quarter of a century of systematic thinking and concludes the internationally acclaimed Narratology trilogy. It sets every imaginable form of erudition in motion and is exactly as entertaining and provocative as only a book by Bard &amp; Söderqvist can be.</p>

<P><EM>Systematisk teologi- en introduktion</EM> riktar sig till läsare som vill få en uppfattning om vad kristna teologer traditionellt har diskuterat, samt vilka teologer i kristendomens historia och traditioner som haft särskild betydelse.<br/></P> <P>Boken ger också en uppfattning om vilka intellektuella och praktiska horisonter som upptar den systematiska kristna teologin i samtiden.<br/>I skärningspunkten mellan historia och nutid söker tio författare -från olika svenska lärosäten, med skilda teoretiska infallsvinklar, och med hemvist i en rad olika kyrkor och samfund- en dialog med alla som är genuint intresserade av samtal om den religiösa erfarenhetens natur och sanning i vår tid.</P>

En kritisk läsning av den franske sociologen Edgar Morins La Méthode 1977-1991. Den franske sociologen Edgar Morin (född 1921) har sedan 60-talets slut ägnat sig åt den moderna vetenskapens konsekvenser för vårt sätt att tänka. Utifrån systemteori, cybernetik, teorier om allt levandes självorganisation och samspelet mellan ordning och oordning har Morin i sitt fyrabandsverk La Méthode (1977-1991) försökt utarbeta en ny världsbild, ett nytt sätt att se på världen, människan och kunskapen. En ny vetenskap? diskuterar detta projekt och dess slutsatser.

Har alla människor med nödvändighet ett slags livsåskådning? Står filosofin och vetenskapen i konflikt med religiös tro? Vad innebär det att ha religiösa erfarenheter och vad handlar egentligen religiösa påstående och föreställningar om? Frågor som dessa har diskuterats livligt i den filosofiska debatt om religion som förts i Sverige under hela 1900-talet. I denna antologi presenteras för första gången ett brett urval svenska religionsfilosofiska texter som speglar huvudlinjerna i diskussionerna. Boken är en utmärkt introduktion både till religionsfilosofin som ämne och till de ständigt aktuella problem som gäller tro och vetande. Johan Modée, som sammanställt antologin, är doktorand i religionsfilosofi vid Teologiska institutionen, Lunds universitet.

Martin Heidegger är kanske 1900-talets mest omskrivna och inflytelserika filosof. I Heidegger och filosofins metod hävdar Johan Eriksson att Heideggers huvudverk Varat och tiden inte i första rummet är en undersökning av människans vara utan snarare är en undersökning som ytterst syftar till att skänka filosofin sin egen metodologiska självförståelse. Heidegger och filosofins metod kan läsas som en övergripande introduktion till den transcendental-fenomenologiska metod som initialt skapades av Edmund Husserl, men som Heidegger försökte utveckla och radikalisera. Erikssons välformulerade och initierade studie är centrerad kring följande frågeställningar: Hur skall man undersöka och vinna tillgång till filosofins specifika forskningsområde? Vilken karaktär har den filosofiska kunskapen eller insikten? Och kanske viktigast: Vad kännetecknar filosofins särpräglade form av artikulation och begreppslighet?

Vi har hört det för och lär få höra det igen. Relativismen är självmotsägande, subjektiv och nihilistisk. Den undergräver all tilltro till vetenskap, sanning och rättvisa. Relativisten kan inte välja mellan olika politiska uppfattningar, allt är tillåtet. Men relativister försvarar knappast auktoritära ledare, de avhåller sig inte från att kritisera (och gärna då olika absoluta uppfattningar), de tar ställning oftast för tolerans och pluralism och är inte beredda att acceptera några anspråk på eviga sanningar, vare sig dessa är religiösa, politiska eller vetenskapliga. Relativismen betonar i stället all kunskaps föränderlighet och beroende av sitt historiska, sociala och kulturella sammanhang. I den här boken, som tar ställning för ett relativiserande synsätt, tillbakavisas många av de beskyllningar som relativismen utsatts för huvudsakligen genom en diskussion av hur fyra olika tänkare från mellankrigstiden argumenterade för och försvarade relativistiska ställningstaganden på olika områden. Det handlar om antropologen Franz Boas, historikern Carl Becker, sociologen Karl Mannheim och medicinare Ludwik Fleck. I ett avslutande kapitel diskuteras och avvisas de vanligaste argumenten mot relativistiska idéer, vare sig det gäller deras påstådda självmotsägelse, godtycklighet eller oförmåga att ta ställning och kritisera. Relativism handlar om kunskapens gränser. Människan kan aldrig, hävdar relativisten, besitta absolut kunskap. De verkligt farliga människorna i världen idag är därför inte relativismens förespråkare, utan alla de som tror sig sitta inne med den slutgiltiga sanningen, oavsett hur den formuleras. I såväl politiken som inom religionen och på kunskapens område är viljan att kasta ut relativismen liktydig med ett krav på dogmatism . Bosse Holmqvist är docent i idéhistoria vid Stockholms universitet.

"En stor och rik bok som kastar ljus över det förflutna och ger en överblick över den motsägelsefulla samtiden. Den rör sig obesvärat mellan det allmängiltiga och det djupt personliga, den sammanfattar en mängd viktig litteratur och utgör en oavlåtligt engagerande och lärorik läsning." Sven-Eric Liedman Slaget om verkligheten är en storslagen och banbrytande kulturfilosofi som på ett originellt sätt analyserar samtidens filosofiska och sociala verklighet. Peter Kemp Författaren skriver som få andra intellektuella vågar: om världsordningen och hur vi tolkar den, det stora greppet på vår tid... En idéhistorisk och filosofisk Manuel Castells." Per Wirtén I en tid av ständig fragmentisering av verkligheten och fortlöpande revidering av våra inre kartor är Bengt Kristensson Ugglas Slaget om verkligheten en nästan nödvändig vägvisare genom svårtydda marker Hoppet stärks och tilliten växer när jag läser. K.G. Hammar "Slaget om verkligheten" utkom första gången 2002. När boken nu återutges sker det med ett nyskrivet efterord om "Världen mellan World Trade Center och Utøya". Författaren driver tesen att vi idag lever i en hermeneutisk tidsålder . I en tid av globalisering har förmågan att tolka blivit en strategisk kompetens. Men hur ska vi förstå det faktum att vi tolkar den värld som vi delar så olika? Bengt Kristensson Uggla, född 1959 och bosatt i Stockholm, är Amos Anderson professor i vid Åbo Akademi.