Svenska

<p>Boken presenterar konkreta strategier som kan användas i klassrummet för att främja lärande och delaktighet hos elever med adhd och autism.</p> <p>I den första delen, Psykologiska perspektiv, beskrivs diagnoskriterier, utredningsprocessen, hur adhd och autism uttrycks i vardagen samt en rad sociala och kognitiva förklaringsmodeller som är relaterade till tillstånden. </p> <p>Den andra delen, Pedagogiska perspektiv, knyter de psykologiska teorierna till olika vardagssituationer i skolan och redogör för olika strategier för stöd, såsom ledarskap i klassrummet, struktur i tid och rum, stöd för motivation, lärande och kamratrelationer. Boken riktar sig till specialpedagoger, speciallärare, lärare och skolpsykologer verksamma i skolan.</p> <p>Sagt om boken<br/>Boken är innehållsrik med god vetenskaplig förankring och är samtidigt relativt lättläst. Helhetsbetyg 5 av 5. Elin Forsgren, BTJ-häftet nr 14, 2023.</p> <p>Om författarna<br/>Författare till del 1 Psykologiska perspektiv: Matilda Frick är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskare vid Uppsala universitet. Emilia Thorup är psykolog, fil.dr i psykologi, lektor vid Lunds universitet och forskare vid Uppsala universitet. Johan Lundin Kleberg är psykolog, docent i psykologi, lektor vid Stockholms universitet och forskningsspecialist vid Karolinska institutet</p> <p>Författare till del 2 Pedagogiska perspektiv: Nina Klang är lärare, docent i pedagogik vid Uppsala universitet och lektor i specialpedagogik vid Mälardalens universitet. Martin Karlberg är lärare, fil.dr i didaktik och lektor vid Uppsala universitet. Ingrid Olsson är docent i pedagogik och lektor i didaktik vid Uppsala universitet. Kersti Vikström är legitimerad speciallärare vid Lindbackens skola i Uppsala med mångårig erfarenhet av arbete med elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.</p>

<p><b>Se krigsleken ur nya perspektiv   </b> </p><p>Barn leker krig. Vi vuxna förfäras ofta och vill inte se krigsleken eller så försöker vi totalförbjuda krigslekar så fort de ger sig till känna på förskolan eller skolan. Men vad händer om vi verkligen ser på krigsleken redan i förskolan och de första åren i skolan? Hur kan vi lära oss mer om hur vi kan bemöta den och om vilka uttryck den tar i vår tid?   </p><p>I boken lyfts nya perspektiv som kan utmana våra invanda förhållningssätt till krigslek. Ebba Theorell har undersökt krigslek och sett hur lek innehåller så mycket mer än våld: dans, rörelse, kraft och förvandling. </p><p>Boken diskuterar också frågor som: Hur påverkas barns krigslek av vuxnas bemötande? Finns det dålig och bra lek? Hur ser relationen mellan aggressivitet och krigslek ut?  Hur fostrar vi fredliga och demokratiska medborgare? Kanske svaren är ännu mer motstridiga och komplexa än vi tror ...   </p><p>Ebba Theorell är lektor i estetiska ämnens didaktik med inriktning mot dans och film på Stockholms universitet. Hon är konstnär och filmare och har sedan 1999 arbetaReferensert som konstnärlig handledare på förskolor och skolor. </p><p></p><p><b>Betyg 4 - Mycket bra</b></p><p>"Se krigsleken är mycket bra, välskriven och visar på komplexiteten i ett engagerande ämne."</p><p>BTJ-häftet nr 23, 2023.</p><p></p><p><b>Innehåll</b></p><p>Inledning</p><p>Dilemmat</p><p>De yngsta pojkarnas möten med maskulinitet</p><p>Forskning om krigslek</p><p>Dansanalys och teori kan förskjuta blicken</p><p>Rörelser i krigslek<br/></p><p>Teoretiska fördjupningar om rörelse</p><p>Hur kan vi bereda mer plats för fysisk lek?</p><p>Att skapa visioner om nya maskuliniteter</p><p>Referenser</p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p><p></p>

<p>Förskollärarens metod och vetenskapsteori belyser de specifika behov som uppstår då förskolans praktik, lärare eller barn studeras. Författarna tar också upp val av perspektiv, olika metoders möjligheter och begränsningar samt etiska överväganden i relation till studentarbeten.</p> <p>I den andra reviderade upplagan finns nya exempel på studier av internationalisering, barns flerspråkighet, naturvetenskapliga arbetssätt och digitalisering i förskolan. Bokens författare har alla erfarenhet av forskning med fokus på svensk förskola samt erfarenheter av undervisning i förskola och/eller inom förskollärarprogrammet. </p> <p>Boken vänder sig till lärare och studenter vid förskollärarprogrammet.</p> <p>Sagt om boken<br/>Boken är ett redskap för såväl utbildare som studenter att använda sig av i arbetet med att förstå hur forskningen och dess resultat kan användas i praktiken. De relativt korta kapitlen och en god struktur gör boken lättillgänglig och mycket användbar på förskollärarprogrammet i syfte att utveckla studenternas medvetande om forskningens betydelse och användningen av dess resultat. Ulf Mårtensson, lektör, BTJ-häftet nr 9, 2021.</p> <p>Om författarna<br/>Annica Löfdahl Hultman är förskollärare och professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet och har lång erfarenhet av forskning om barn och lärare i förskolan. Katarina Ribaeus är förskollärare och lektor i pedagogisk arbete vid Karlstads universitet och har framför allt ägnat sig åt forskning som relaterar till olika aspekter av förskolans demokratiuppdrag. Annica och Katarina leder forskargruppen Utbildningsvetenskapliga studier av barn och ungdom (UBB) och har under de senaste åren särskilt intresserat sig för förskollärarstudenters möjlighet att utvecklas i lärarrollen under utbildningen.</p>

<p>Självreflektion är ett av den moderna ledarens främsta redskap för att utveckla både sig själv och andra<i>. Vad ska vi göra?</i> <i>Varför?</i> och <i>Hur gör vi?</i> är frågor vi kontinuerligt behöver reflektera över för att utveckla en verksamhet i ständig rörelse. Men det är inte alltid självklart för oss hur vi skapar utrymme för det eller hur vi kan göra det på ett konstruktivt sätt.   </p><p>Därför är det här ingen vanlig ledarskapsbok. Den handlar om dig och ger dig olika verktyg som får dig att växa i ditt ledarskap. Boken ger dig möjlighet att tänka till och resonera om ditt ledarskap i relation till ett innehåll, utmanade frågor och den egna verksamheten. Du får följa med på en utvecklingsresa med målet att genom en ökad självkännedom utveckla ett starkt, tryggt och hållbart ledarskap.   </p><p>Den här boken är helt enkelt till för dig som har antagit den utmanande uppgiften att leda andra inom förskolan inte minst för dig som är ledare utan att vara chef.    </p><p>Författarna Erika Kyrk Seger och Katinka Vikingsen har lång erfarenhet av förskoleutveckling och ledarskap. Båda har arbetat som mellanledare och chefer. Nu har de skapat boken som de själva hade önskat sig i sin ledarskapsutveckling.  </p><p></p><p><br/></p>

<p>Den utbildningsvetenskapliga k&auml;rnan &auml;r gemensam f&ouml;r alla l&auml;rarstuderande i Sverige och ska inneh&aring;lla de grundl&auml;ggande kunskaper och f&auml;rdigheter som blivande f&ouml;rskoll&auml;rare och l&auml;rare beh&ouml;ver. Den fungerar d&auml;rmed som en gemensam bas och utg&ouml;r i f&ouml;rl&auml;ngningen grunden f&ouml;r ett gemensamt professionsspr&aring;k.</p> <p><em>&Auml;mnesl&auml;rarens arbete &ndash; didaktiska perspektiv</em> &auml;r en grundbok som i f&ouml;rsta hand riktar sig till blivande &auml;mnesl&auml;rare, men kan med f&ouml;rdel &auml;ven l&auml;sas av verksamma l&auml;rare. Boken behandlar den utbildningsvetenskapliga k&auml;rnans alla delar. Exempel p&aring; olika undervisnings&auml;mnen p&aring; h&ouml;gstadiet och gymnasiet anv&auml;nds f&ouml;r att behandla bildning, kunskap, l&auml;rande, undervisning och bed&ouml;mning i ett komparativt &auml;mnesdidaktiskt perspektiv.</p> <p><em>&Auml;mnesl&auml;rarens arbete</em> inneh&aring;ller &ouml;versikter &ouml;ver didaktik, l&auml;roplansteori, betygssystem och sekund&auml;rskolans historiska utveckling samt belyser fr&aring;gor om:<br/>&bull; skolans bildningsuppdrag<br/>&bull; ledarskap, bed&ouml;mning och specialpedagogik som en del av l&auml;rares didaktiska arbete<br/>&bull; olika undervisningstraditioner och spr&aring;kliga praktiker<br/>&bull; didaktiskt forsknings- och utvecklingsarbete.</p> <p>&Auml;r du kursansvarig p&aring; h&ouml;gskola eller universitet? Best&auml;ll ett utv&auml;rderingsexemplar av <a href="https://www.nok.se/link/77886672288540f3916239ab4648ec6a.aspx" target="_top"><em>&Auml;mnesl&auml;rarens arbete</em></a>.</p> <h3>Sagt om boken:</h3> <p>"I 14 v&auml;lskrivna kapitel redog&ouml;r f&ouml;rfattarna f&ouml;r ett stort antal delar av det l&auml;raren beh&ouml;ver kunna i sin vardag. [...] Spr&aring;kligt och inneh&aring;llsligt torde texterna inte utg&ouml;ra n&aring;gra sv&aring;righeter f&ouml;r m&aring;lgruppen, som kan till&auml;gna sig mycket matnyttigt h&auml;r. Min uppfattning &auml;r att boken uppfyller sitt syfte."<br/><strong>Linus Bj&ouml;rk, BTJ-h&auml;ftet nr 1, 2022<br/><br/></strong></p>

<p>En ny, uppdaterad och väsentligt utvidgad upplaga av Hemisfärernas musik. Om musikhanteringen i hjärnan. </p><p> ett imponerande helhetsgrepp en mycket läsvärd och innehållsrik presentation av musiken i våra hjärnor. Fagius har gjort en storartad insats i att sammanställa det mycket omfattande forskningsområdet som hela tiden expanderar. Jörgen Lundmark, Opus </p><p>Det är mycket glädjande att Fagius bok nu släpps i en ny, helt uppdaterad upplaga där de senaste årens fascinerande framsteg på området ges stort utrymme. Ett blivande standardverk på svenska för alla som är intresserade av musik och hjärnan! Fredrik Ullén, Den kulturella hjärnan </p><p>Jan Fagius är en god pedagog och förklarar hjärnans komplexitet så att även en medicinskt obevandrad läsare kan hänga med. På samma sätt förklarar han musiktermer för den som är okunnig inom det området. Birgitta Söderfeldt, Läkartidningen </p><p>Den mänskliga hjärnan har skapat fenomenet musik, som utövar en stark dragningskraft på oss och utgör en viktig ingrediens i den mänskliga kulturen. Hur gör hjärnan detta vad pågår när vi tar del av eller utövar musik? Och var finns ett specialiserat musikcentrum i hjärnan? Hanterar hjärnan musikaliska förlopp på skilda sätt hos den musikaliskt otränade och hos proffsmusikern? Hur påverkar en hjärnskada musikaliteten? Föds vi alla med samma grundläggande musikaliska förmåga eller är några av oss medfött tondöva? Musik väcker känslor vad händer i hjärnan då? Mozarteffekten sägs göra oss intelligentare av att syssla med och lyssna till Mozarts musik kan det vara sant? Varför har vi musik tillför musiken något specifikt biologiskt överlevnadsvärde? </p><p>Hjärnans funktioner är i vissa avseenden väl kartlagda. Den musikaliska förmågans plats i hjärnan är mindre väl utredd än vår språkliga förmåga, men det finns en omfattande forskning om hjärnan och musiken. </p><p>Denna bok söker ge en lättläst exposé över kunskaperna om vad som sker i hjärnan då musik pågår. Boken vänder sig i första hand till en intresserad allmänhet, men för den som önskar dyka djupare finns en rikhaltig litteraturförteckning. </p><p>Sedan den första upplagan av Hemisfärernas musik utkom 2001 har forskningen på detta område gjort stora framsteg. Inte minst har funktionsavbildande tekniker allt tydligare visat var och hur musikupplevelsen blir till. Jämförande studier av musik och språk har tillfört nya kunskaper. Skillnader mellan notläsare och improvisationsmusiker har kartlagts. Och hjärnan registrerar en felspelning redan innan den är ett faktum! Vi mår väl och blir kanske friskare av att sjunga och musicera och nyare forskning styrker tron på att musikutövning ökar vår mentala förmåga även på andra områden. I denna väsentligt utvidgade nya upplaga redogör Jan Fagius även för de senaste årens spännande rön. </p><p>Jan Fagius är läkare, docent i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, mångårigt verksam som klinisk neurolog, pedagog och forskare. Han är också hängiven amatörmusiker och har omfattande erfarenhet som körsångare. Denna kombination har medfört ett intresse för forskningen om musikens neurologi, som han följt och förmedlat i populariserad form, dels som ofta anlitad föreläsare, dels med första upplagan från 2001 av denna bok. Han har också utgivit läroböcker i neurologi och om sjukdomen MS. </p><p>Om originalupplagan av Hemisfärernas musik skrevs många berömmande ord, bl.a. dessa: </p><p>Jan Fagius lyckas på ett imponerande sätt med den allt annat än enkla populärvetenskapliga uppgiften att sammanfatta stora delar av den relevanta neruobiologiska litteraturen utan att vare sig bli otillgänglig för lekmannen eller överförenklande Sammanfattningsvis kan Hemisfärernas musik varmt rekommenderas till alla med en nyfikenhet på vad som händer i hjärnan när vi sysslar med musik. Fredrik Ullén, Läkartidningen </p><p>Neurologen Jan Fagius skriver lättfattligt och relevant om musikens neurobiologi. Det är en god introduktion där den internationella forskningen sammanfattas. Erik Wallrup, Svenska Dagbladet </p><p>Meget af det Fagius refererer til er hardcore videnskabelig forskning, men han formår at genfortælle det meste på en fængslende og begribelig måde. For læseren med interesse i musik, klinisk psykologi og behaviorisme er det en oplagt og fascinerende bog.  Erik H.A. Jacobsen, Information</p><p>Författaren närmar sig denna problematik med neurologens kunskaper om hjärnan och amatörmusikerns och körsångarens engagemang och insikt i musiken, en synnerligen lyckad kombination av reslutatet att döma. Björn Merker, Svensk Tidskrift för Musikforskning </p><p>Jan Fagius bok Hemisfärernas musik, den första begripliga översikten på svenska, är en ypperlig introduktion till ämnet Resultatet är en mycket läsvärd och tänkvärd bok. Lena von Bonsdorff, Hufvudstadsbladet</p>

<p><i>Är du högkänslig? </i><br/><i>Att vara intuitiv och kreativ, men också att övertänka och ha en känslighet för stämningar och vad andra människor tycker och tänker det är bara några av många tecken på högkänslighet.  </i> </p><p>Högkänslighet är ett personlighetsdrag som cirka 30 procent av befolkningen har och som kommer med många styrkor men även utmaningar, speciellt om man inte har fått sina behov tillgodosedda under uppväxten.<br/></p><p>Att vara högkänslig, eller en Highly Sensitive Person HSP, som det också kallas, innebär inte, som många felaktigt tror, att vara överkänslig utan att man är mycket empatisk och intuitiv, lägger märke till saker som ofta går andra förbi, man tänker mycket och djupt och är ofta mycket kreativ. Egenskaper som är riktiga superkrafter, om man har lärt sig att hantera dem.    </p><p><i>Handbok för högkänsliga</i> är baserad på vetenskaplig forskning som författaren, Åsa Vikman som själv är högkänslig, har gjort lättförståelig för läsaren. Forskningen delar upp personer i tre olika kategorier: de högkänsliga orkidéerna, mellankänsliga tulpanerna och de mer lågkänsliga maskrosorna. Man delar även upp känsligheten i tre olika typer och allt detta beskriver Åsa utförligt i boken.  </p><p>Hon delar också med sig av sina egna erfarenheter som högkänslig och ger läsaren konkreta tips på hur man kan hantera olika utmaningar som är vanliga hos högkänsliga personer.   </p><p>Maggan Hägglund, journalist och författare till boken <i>Drunkna inte i dina känslor</i> (tillsammans med Doris Dahlin) har skrivit bokens förord.      </p><p><b>Åsa Vikman</b> är socionom och specialist inom högkänslighet. Via instagramkontot @orkidebarnsverige sprider Åsa dagligen kunskap om högkänslighet och når cirka en miljon konton per månad. Genom sina populära kurser och föreläsningar samt krönikor i tidningen Må Bra bidrar Åsa till ökad kunskap och bättre mående hos många högkänsliga personer.    </p><p>Sagt om <i>Handbok för högkänsliga</i>: </p><p>Jag brukar säga att aldrig har vår hjärna haft det så utmanande att leva som den har i vår nutid , fler intryck, mer stimuli, fler lockelser än någonsin! Och just därför är den här boken en fullträff för alla. Inte bara för dem som anar eller vet att de är högkänsliga, utan alla. Insiktsfull, tydlig och träffande och med en fantastisk mängd verktyg som gör det lättare att fungera ännu bättre i den värld vi lever i. <br/>David JP Phillips</p>