Svenska

När den amerikanske statsvetaren Samuel Huntingtons artikel Civilisationernas kamp ( The Clash of Civilizations ) publicerades för 30 år sedan uppstod en global debatt. Intresset blev så stort att den utvecklades till en bok. Uppståndelsen berodde på sprängkraften i Huntingtons tes. Världspolitiken var på väg in i en ny era där kulturella konflikter skulle bli de viktigaste. Efter kalla krigets slut väntade en civilisationernas kamp. Budskapet provocerade många som sett framför sig en mer fredlig och harmonisk utveckling efter kommunismens kollaps och demokratins utbredning. Huntingtons resonemang om en värld med konkurrerande kulturkretsar och civilisationer kallades fördomsfullt och okunnigt. Men utvecklingen har stärkt hans tes. Genom terrordåden den 11 september 2001, krigen i Afghanistan och Irak och i forna Jugoslavien började just konflikter mellan kulturer att dominera internationell politik. Det blev än tydligare när Kina och Ryssland alltmer kom in i bilden. Kriget i Ukraina har givit ytterligare aktualitet åt Huntingtons uppfattning att nya konflikter väntar. Debatten om Civilisationernas kamp är långtifrån avslutad. Boken som nu utkommer i ny utgåva, är nödvändig för att förstå vår samtid och framtid. Nyutgåvan har även ett reviderat förord av Svante Nordin, professor emeritus i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet.

I "Langbehns testamente" skildras det tyska nittonhundratalet genom ett subjektivt urval personligheter. Här finns den tysk-bolivianska gerillakvinnan ? dotter till en nationalsocialistisk kameraman ? som mördade Che Gueveras baneman bara för att själv senare bli skjuten. Man möter frikårsmän i tjugotalets Mecklenburg och en rasforskare, som ville göra karriär i Tredje riket men istället räddade livet på en judinna. Titelessän handlar om Julius Langbehn, en kulturkonservativ enstöring som skrev förra sekelskiftets tyska bästsäljare. Per Landin återvänder här till gestalter som följt honom, några tar han i försvar, om det behövs. Lika ofta blir han frågande eller avvisande; som i fallet med Östtysklands förs­ta dam Margot Honecker eller studenten Ohnesorgs mördare, en polisman som utlöste den väst­tyska student­revolten och senare visade sig ha varit östtysk Stasiagent. De som läst Landins tidigare böcker kom­mer att känna igen sig ? och de som inte gjort det kan med fördel börja med "Langbehns testamente".

Berättelsen om Hemming Gadh är en berättelse om Sveriges mest skandalomsusade präst, som också var katolsk biskop, krigare och diplomat. Han kände sig lika hemma i Vatikanens korridorer som i Smålands skogar. Han doktorerade i kyrkorätt i Rom, var en effektiv propagandamakare, tillverkade eget krut och svor på italienska. Det är också en berättelse om det medeltida Sverige, när grunden för vår nationalstat lades, om dess krig och härskande elit.

<p>Historien, mänsklighetens samlade erfarenheter, lär oss om nuet och framtiden. Hur är det möjligt att titta på händelser i det förflutna och med hjälp av dem lösa samtidens politiska eller ekonomiska förhållanden och konflikter? </p><p>Essäerna i denna antologi härrör från Engelsbergsseminariet 2019 där dessa frågor diskuterades. Ur bland annat idéhistoriskt och evolutionspsykologiskt perspektiv tillämpar skribenterna historien på nutida företeelser som internationella relationer, geopolitik och nationalekonomi, individens roll och den mänskliga naturen. Kanske är det bara genom att tillämpa historien som vi hittar vägen framåt?</p>

Boken synar den nya historieskrivning som antagits av EU:s parlament. I en EU-resolution påstås: - att Sovjetunionen och Tyskland startade andra världskriget tillsammans, - att världskriget började med det tysk-sovjetiska ickeangreppsfördraget i augusti 1939, - att Hitlertyskland och Sovjetunionen delade upp Europa mellan sig, - att sovjettrupperna i krigsslutet inte befriade utan förslavade de länder som de nazityska trupperna drevs ut ifrån. Innebörden av denna nya historieskrivning är att Eurotöversättare och fil.mag i historia. I den tvätten relativiseras Tysklands skuld till andra världskriget vilket bidrar till att rehabilitera nazismen. Vittvätten syftar också till att urskulda de västpolitiker som banade väg för Hitler och de hundratusentals icke- tyska européer som medverkade invasionen av Sovjet- unionen och folkmordet i öst. Slutligen ska vittvätten dölja det faktum att EU:s egen historia går tillbaka på nazisternas planer för ett "Neuropa". Om författaren Stefan Lindgren (f. 1949) är författare och översättare. Förutom tre böcker om krigets Afghanistan (Pansjir, fem tigrars dal; I vargens gap och Månsken,kom!) har han gett ut böckerna Leningrad, på andra stranden och Lenin. Sedan 1997 utger han veckobrevet Ryska posten med oberoende nyheter från Ryssland. Han är också redaktör för webbsidorna Nyhetsbanken.se och 8dagar.se. Han är fil.mag. med historia som huvudämne. http://old.fib.se/images/stories/Screen_Shot_2014-09-23_at_09.55.29.png

<p>Debatten om USA:s roll i världspolitiken är ständigt aktuell, inte minst efter de omdebatterade interventionerna i Irak och Afghanistan. Bör USA fortsätta att försöka sprida demokrati globalt eller ska man agera mer i enlighet med det nationella egenintresset? Och vad kan andra länder i västvärlden göra? </p><p>En som under lång tid diskuterat dessa frågor är Nobelpristagaren Henry Kissinger. Han är främst känd som säkerhetsrådgivare och utrikesminister under en annan turbulent tid, då USA öppnade relationerna till Kina och drog sig tillbaka från Vietnam. </p><p>Kissinger är även en framstående analytiker och historiker. Han har ofta kritiserat den överdrivna amerikanska idealismen och världsförbättrarivern, men har också understrukit betydelsen av att USA inte faller tillbaka i isolationism. Bland hans böcker märks till exempel <i>Diplomacy</i> (1994) och <i>Att </i><i>å</i><i>tervinna världen</i> (1957, 1973 på svenska), som handlar om Wienkon­gressen. </p><p>Utifrån sina djupa historiska kunskaper och långa erfarenhet av interna­tionell diplomati, diskuterar Kissinger i Världsordning (2014) möjligheterna att skapa en ny fungerande maktbalans i dagens kaotiska värld. </p><p>Bokförlaget Stolpes utgåva av boken ingår i serien Engelsbergsklassiker.</p><p>"en utmärkt översättning" BTJ.</p>

<p><b>Som en orubblig vaktpost står Kullens fyr vid norra inseglingen till Öresund. Nästan fem sekel har gått sedan den första fyren på platsen började sprida ljus över Kattegatt för att vägleda sjöfarare förbi Kullabergs ökända spets. Det gör den till en av Nordens äldsta fyrar, liksom en omistlig del av Nordens och Skånes historia som nu skildras för första gången i bokform.</b></p><p>Fyrens historia är även en svårslagen illustration av fyrteknikens utveckling genom tiderna. Redan från start blev Kullens fyr en både internationell och lokal angelägenhet. Under århundraden har platsen varit en del av bönders slit och släp med stenkolstransporter, men den spelade också en central roll i Kullabergs omvandling från betad utmark till modern turistmagnet.</p><p>De många myterna och berättelserna om fyren, Kullaberg och Kullamannen har spunnits kring platsen minst lika länge som fyren funnits. Kullens fyr har genom åren besökts och skildrats av flera berömda resenärer och författare, bland dem Carl von Linné och August Strindberg.</p><p>Bokens redaktörer Henrik Ranby och Peter Appelros har låtit de främsta experterna inom sina respektive områden bidra med värdefulla pusselbitar: fyrhistoria, natur, handel och sjöfart, politisk och teknisk utveckling. En mångfacetterad bild av fyren och dess betydelse växer fram i en vacker och rikt illustrerad bok.</p>