Svenska

<p>I vår tid ger de mer eller mindre glömda konstnärer och tänkare som vi möter i detta nummer av Subalterrn - som handlar om ett 1900-tal som visserligen ligger bakom oss, men ändå definierar och bestämmer vår tillvaro - kanske inte hopp om att maskinvärlden kan avvecklas. Men de visar att det i världens pågående sönderfall också finns en livsdynamik som gång på gång gör människor kapabla att tänka, handla och agera mot apparaternas envälde. Den biologiska princip som enligt Caspary, till skillnad från såväl Francé-Harrar som Kammerer, ledde människan ut ur livet, in i en värld av abiologiska möjligheter en värld som föregår såväl det levande som det döda, en värld som i det förgångna visar sig i det som aldrig hände men kunde ha hänt , tycks vara upprorets innersta väsen. Där, i vägrans dynamik, reser sig en förändring som är större än de industriella revolutionerna, och som utlovar en omvandling av livet självt. Historien och dess revolutioner fortsätter på detta sätt att varsla om tidens väsen: att ingenting bevaras som det är, att allt omvandlas och att även den industriella epoken kommer att visa sig vara en tidsålder bland andra i livets historia.</p><p>Skribenter: Adolf Caspary, Annie Francé-Harrar, Aleksej Gan, Paul Kammerer, Kazimir Malevitj, Paul Mattick, Pier Paolo Poggio, Christian Semler, Simone Weil</p>

<p>Den franske filosofen René Descartes (1596--1650) är känd för den dualism där kropp och själ ses som varandras motsatser. Idag anser många att Descartes bidragit till den övertro på det västerländska förnuftet som lagt grunden för exempelvis naturens exploatering och kolonialismen. Ska Descartes därmed hållas medansvarig för samtidens globala kriser; är hans filosofi ett historiskt misslyckande?   </p><p>I själva verket försökte Descartes på olika sätt lösa de problem han såg i sin egen tes, och reflekterade över känslor, liv, begär, drifter och minnen på ett sätt som tveklöst bildar ett förstadium till psykoanalysen. Bortom det rationella subjektet fann han ett nytt psykiskt universum.   </p><p>Riksbankens Jubileumsfond publicerar under 2024 en samling essäer på temat <i>Misslyckat?</i> Estetikforskaren Cecilia Sjöholm skriver om Descartes dualism och visar hur en kompromisslös nyfikenhet alltid vinner i längden.   </p><p>Cecilia Sjöholm är professor i estetik vid Södertörns högskola. Hon har publicerat sig brett kring frågor om estetiken och dess historia, psykoanalys och kritisk teori. Hennes senaste böcker är <i>Utan samvete? Hur vi förlorade vår inre röst</i> (2023), <i>Aisthesis II</i> (medredaktör, 2023) samt <i>Through the Eyes of Descartes: Seeing, Thinking, Writing</i> (medförfattare, 2024).   </p><p>Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond (RJ) publicerar årligen en samling texter på ett aktuellt tema. Ambitionen är att ge en bild av kvaliteten och bredden i dagens forskning inom humaniora och samhällsvetenskap. År 2024 bidrar sex forskare med texter på temat <i>Misslyckat?</i> i form av häften som samlas i en box. </p>